Kap 7 - Hänger Sverige med i utvecklingen?
I takt med att välståndet ökar i världens nya tillväxtekonomier förväntas efterfrågan på läkemedel att öka starkt bland den växande globala medelklassen. Som visas i figur 13 förväntas konsumtionen av läkemedel att mer än fördubblas i länder som Kina, Indien, Brasilien och andra snabbväxande ekonomier (46). Den europeiska marknaden kommer, åtminstone i förhållande till den totala globala marknaden, att krympa. En analys når slutsatsen att Europa kommer att gå ifrån att ha 15 procent av den globala läkemedelsmarknaden år 2012 till 13 procent år 2017. (47)
Långsiktigt är det därför avgörande att europeiska läkemedelsutvecklare lyckas fånga den exportmarknad som finns utanför EU. I figur 14 visas statistik över hur export av läkemedel och farmaceutiska produkter till länder utanför unionen har utvecklats mellan 2003 och 2013. Som syns i figuren har Sverige klarat sig dåligt i detta avseende. Sveriges export har enbart ökat med 1,6 procent per år. Det är den lägsta summan i hela unionen och klart lägre än EU-snittet på 8,6 procent. I grannlandet Danmark har exporten till länder utanför EU ökat med 10,8 procent per år. (48)
Figur 13
Över perioden 2003 till 2013 ökade Sveriges läkemedelsexport till länder utanför EU med sammanlagt enbart 17 procent. Det kan jämföras med 129 procent i det genomsnittliga EU-landet och 179 procent i Danmark. Under denna korta period har Sverige gått ifrån att stå för 5,6 procent till 2,9 procent av EU:s totala export av läkemedel och farmaceutiska produkter. Ifall den svenska exporten hade ökat i samma takt som övriga unionen skulle den samlade exporten till länder utanför EU år 2013 ha varit 6,4 miljarder euro, det vill säga 3,1 miljarder euro mer än den faktiska exporten. Om den hade varit i nivå med utvecklingen i Danmark så skulle exporten ha varit 4,5 miljarder euro högre. (49)
Figur 14
En annan oroväckande trend är att antalet startade kliniska prövningar i Sverige har sjunkit i Sverige genom åren. Som visas i figur 15 har Sverige gått ifrån att ha 262 kliniska läkemedelsprövningar under 2004 till att tio år senare enbart ha 129 prövningar (50). Det är viktigt att hålla i minnet att processen med utveckling av nya läkemedel ofta är tidskrävande. Flertal av de projekt som påbörjades år 2004 i Fas I fortsatte i senare faser under 2014.
För att studera den långsiktiga utvecklingen är det relevant att titta på antalet nya projekt som lanseras. En oroväckande trend är att nya projekt för läkemedelsutveckling i Sverige minskade drastiskt från 74 stycken år 2004 till enbart 6 stycken år 2014 (51). Denna minskning, som skett gradvis över tid, indikerar att Sverige håller på att hamna på efterkälken när det kommer till läkemedelsutveckling. Det vore olyckligt i en tid när läkemedel i samverkan med andra livsvetenskaper spelar en betydande roll för framtidens sysselsättning och exportmöjligheter.
Figur 15
Referenser
(se fullständig referenslista)
46 PWC (2014)
47 International Federation of Pharmaceutical Manufacturers & Associations (2014)
48 Eurostats databas och egna beräkningar
49 Eurostats databas och egna beräkningar
50 LIF (2015b)
51 Ibid