X

Din webbläsare stödjs inte längre!

Din webbläsare, Internet Explorer, är för gammal och stödjs inte längre av detta verktyg. Vänligen uppdatera din webbläsare till Microsoft Edge, Google Chrome eller Mozilla Firefox.

Kostnader för läkemedel i Sverige

Lär dig mer om hur mycket pengar samhället lägger på läkemedel. Här finns bland annat statistik över regionernas kostnader för receptläkemedel, hur mycket invånarna själva betalar för sina mediciner och hur stor del av regionernas hälso- och sjukvårdsbudget som går till läkemedel.

Ladda ned bild: Regionernas nettokostnad för hälso- och sjukvård per invånare (png)

Download picture: The county councils' health care net expenditures per capita (png)

År 2021 uppnådde regionernas genomsnittliga nettokostnad för läkemedel 5 190 kronor per invånare. Sedan 2010 har denna kostnad ökat med +36,2 %, vilket är ungefär samma utveckling som kostnaderna för primärvården (+33,1 %), specialistvården (+43,5 %) och tandvården (+36,3 %).

Ladda ned bild: Förmån och egenavgift för receptförskrivna humanläkemedel (png)

Download picture: Reimbursement and out of pocket costs for prescribed pharmaceuticals (png)

Förmån

Under 2021 var regionernas förmånskostnad för receptförskrivna läkemedel 28,5 miljarder kronor vilket var en ökning med 666,6 miljoner kronor (+2,4 %) jämfört med 2020. Den verkliga förmånskostnaden är lägre eftersom läkemedelsföretagen betalar återbäring till regionerna för receptförskrivna läkemedel inom förmånen.

Egenavgift inom förmånen

Egenavgiften för läkemedel inom läkemedelsförmånen som betalas av patienterna var 6,3 miljarder kronor vilket är en minskning med 131,2 miljoner kronor (-2,0 %) från föregående år. Från och med 1 januari 2022 höjdes taket för högkostnadsskyddet från 2 350 kr till 2 400 kr, vilket innebär att en patient uppnår frikort när man betalat totalt 2 400 kr under 1 års tid. Läs mer om läkemedelsförmånen här.

Den totala egenavgiften

Den totala egenavgiften är en kombination av vad patienter betalar för receptförskrivna läkemedel både inom och utanför läkemedelsförmånen och kostnader som subventioneras på annat sätt av regionerna, t.ex. för smittskyddsläkemedel. Därutöver betalar patienterna hela kostnaden för receptfria läkemedel som säljs för egenvård.

Läkemedel som patienter får då de vårdas inom slutenvården betalar svenska patienter ingen särskild kostnad för.

Ladda ned bild: Hälsoräkenskaperna och läkemedelsförsäljningen – linjediagram (png)

Ladda ned bild: Hälsoräkenskaperna och läkemedelsförsäljningen – tabell (png)

Download picture: System of Health Accounts and pharmaceutical sales – line diagram (png)

Download picture: System of Health Accounts and pharmaceutical sales – table (png)

  • De totala hälso- och sjukvårdskostnaderna som redovisas i Hälsoräkenskaperna omfattar omsorg och annan verksamhet utan direkt koppling till läkemedelsanvändning. I figuren redovisas därför kostnaderna för läkemedel som förskrivs och används på sjukhus i relation till botande och rehabiliterande öppen och sluten sjukvård.
  • Läkemedelskostnaderna som redovisas i hälsoräkenskaperna omfattar även naturläkemedel sålda i hälsokosten men inte läkemedel som används i slutenvård. Här används därför i stället apotekens läkemedelsförsäljning.

Av den totala hälso- och sjukvårdsbudgeten går 10 % till läkemedel, vilket är likt den andel som går till läkemedel av den totala slutenvårdsbudgeten (9 %). När man däremot ser till andelen läkemedel av den totala primärvårdsbudgeten utgör läkemedel 22,7 %.

Under 2020 uppgick kostnaderna för botande och rehabiliterande sjukvård till 292,7 miljarder kronor – en ökning med 11,6 miljarder kronor jämfört med föregående år. Apotekens totala läkemedelsförsäljning var samma år 52,4 miljarder kronor, en ökning med 2,0 miljarder kronor.

  • Apotekens totala försäljning av läkemedel utgjorde 17,9 % av de totala kostnaderna för botande och rehabiliterande sjukvård 2020.
  • Apotekens läkemedelsförsäljning för rekvisitionsläkemedel utgjorde 8,4 % av kostnaderna för botande och rehabiliterande slutenvård.
  • Motsvarande andel för receptförskrivna läkemedel och den öppna vården var 23,5 %.

Ladda ned bild: Läkemedelsprisindex (AUP) och Konsumentprisindex (KPI) (png)

Download picture: Pharmaceutical price index (AUP) and Consumer price index (KPI) (png)

År 2021 var läkemedelsprisindex 144,8 och konsumentprisindex var 343,2 (index 1980=100). Det innebär att priserna på läkemedel idag skulle ha varit mer än dubbelt så höga om prisökningen på läkemedel varit den samma som den generella prisökningen.

Läkemedelspriserna 2021 var lägre än i början av 2000-talet då läkemedelsprisindex var som högst för läkemedel (index 173 år 2002). Det var samma år som det generiska utbytet infördes i Sverige. Därefter har det generiska utbytessystemet på ett effektivt sätt utnyttjat konkurrensen efter patientutgång vilket minskat prisökningen för läkemedel.

Uppdaterad: 17 oktober