X

Din webbläsare stödjs inte längre!

Din webbläsare, Internet Explorer, är för gammal och stödjs inte längre av detta verktyg. Vänligen uppdatera din webbläsare till Microsoft Edge, Google Chrome eller Mozilla Firefox.

Tabletter

Läkemedelsförsörjning

En stabil läkemedelsförsörjning är centralt för hälso- och sjukvården. Lif och våra medlemsföretag är några av de aktörer som säkerställer distributionen och produktionen av läkemedel så att patienterna kan känna sig trygga i att de kommer att få den behandling de behöver. Även om ett visst läkemedel kan ta slut tillfälligt finns i de flesta fall ett likvärdigt alternativ att tillgå och flera aktörer, däribland Lif, samverkar för att minska problemen med restnoterade läkemedel.

En trygg läkemedelsförsörjning är av stor vikt för hälso- och sjukvården. Förutsägbarhet och stabilitet skapar förutsättningar för långsiktig planering och minskar behoven av akuta omprioriteringar som riskerar att störa vårdflödena.

Den svenska modellen för läkemedelsförsörjning och -distribution är väletablerad och robust. På senare år har exemplen på restanmälda läkemedel ökat, men systemet var ändå tillräckligt robust för att till exempel hantera utmaningen under coronapandemin våren 2020 utan allvarliga störningar. Att ett läkemedel riskerar att ta slut väcker dock alltid oro hos vården och patienterna. Och även restsituationer där ett ersättningspreparat finns kan orsaka praktiska problem för patienten och/eller sjukvården i form av exempelvis nya rutiner. Flera aktörer, varav Lif är en, arbetar gemensamt för att förebygga och minska problemen med restnoterade läkemedel.

Restsituationer – när läkemedel tillfälligt tar slut

En restsituation, alltså att ett läkemedel tillfälligt tar slut hos läkemedelsföretaget, behöver inte vara allvarlig om det finns andra förpackningar, styrkor eller alternativa likvärdiga mediciner. Många brister är kortvariga men om de drar ut på tiden kan det orsaka stora bekymmer för såväl patienter som för hälso- och sjukvården.

Varför uppstår läkemedelsbrist?

Faktiska restsituationer, att leverantören inte har läkemedel i lager, är ett ökande globalt problem som även drabbar Sverige.

Läkemedelsbrist kan uppstå av många skäl, till exempel:

  • tillverkningsproblem
  • kvalitetsproblem
  • brist på aktiv substans
  • oväntat hög efterfrågan.

En förklaring till att bristsituationer blivit vanligare är att aktörer i alla led i läkemedelskedjan av ekonomiska skäl håller allt mindre lager. Det innebär att en störning någonstans i systemet snabbt kan leda till en bristsituation. Globalt finns en ökad efterfrågan på läkemedel och vacciner. I grunden är detta något positivt. Det bidrar till ökad global folkhälsa. Men det gör att tillgången inte alltid kan matcha efterfrågan.

Lifs förslag på åtgärder för att förhindra läkemedelsbrist

  • En tydlig, gemensam överblick över tillgången på läkemedel och hälso- och sjukvårdens behov. Under 2022 arbetar myndigheterna med ett antal regeringsuppdrag för att få till stånd en samlad kontroll över läget nationellt och i alla regioner. Lif hoppas att ett sådant övervakningssystem skyndsamt kommer på plats.
  • Komplettera den lagerhållning på tre till fyra månaders normalkonsumtion som läkemedelsföretagen har på frivillig basis med ökad lagerhållning inom hälso- och sjukvården och hemma hos patienterna själva. Regeringens förslag om fler lager på olika nivåer i försörjningskedjan, från apotek till vård och i hemmen kan ge en robust tillgång till medicin. Lif anser dock att volymerna i läkemedelsföretagens leveranskedjor redan idag är tillräckliga för att hantera påfrestningar och att de företag som har ansvar för försörjningen i fredstid även bör ha huvudansvaret i kris och krig. Att använda de befintliga, inkörda systemen blir en garanti för att tillgången på läkemedel upprätthålls.
  • Låt elektroniska bipacksedlar vara standard istället för pappersbipacksedlar och tillhandahåll dem på alla nödvändiga språk. Det gör det enklare att flytta läkemedel mellan länder om en brist uppstår någonstans.
  • Samverkan mellan alla aktörer i försörjningskedjan kring lagerstatus, behov i vården och nödvändiga åtgärder.
  • Sanktionsavgifter på en rimlig nivå för företag som är sena med att anmäla kommande läkemedelsbrist till Läkemedelsverket. Alltför höga böter skulle få motsatt effekt och riskera patienters hälsa. Företagen skulle överrapportera restnoteringar för att gardera sig, vilket skulle leda till en missvisande bild av tillgången till läkemedel så att hälso- och sjukvården och patienterna inte kan skaffa sig information om läget och alternativa behandlingar. Det kan också leda till att företagen drar tillbaka läkemedel från marknaden, om straffavgiften överstiger de årliga intäkterna för läkemedlen och det inte är ekonomiskt hållbart att tillhandahålla dem i Sverige. Följden blir då färre tillgängliga mediciner.

Europeiskt samarbete kring restsituationer

Inom EU hanteras de flesta bristsituationer av de nationella myndigheterna. Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA involveras dock i vissa fall, till exempel när en restsituation är kopplad till säkerhetsproblem och omfattar flera medlemsstater.

Europeiska regulatoriska myndigheter samarbetar med andra aktörer för att minska effekterna av uppkomna restsituationer genom att:

  • samarbeta med läkemedelsföretag för att lösa tillverknings- och distributionsfrågor
  • dela information med internationella partners om alternativa försörjningskällor
  • söka information från patienter och hälso- och sjukvårdspersonal om hur restsituationer påverkar för att stödja beslutsfattandet
  • vidta åtgärder för att tillåta att alternativa läkemedel eller leverantörer används.

EMA publicerar också en katalog över rester som har bedömts. Mer information om myndighetens arbete finns på deras hemsida. 

EFPIA, den europeiska branschorganisationen för forskande läkemedelsföretag, verkar också för en trygg läkemedelsförsörjning i EU och Lif deltar aktivt i det arbetet.


Vad gör man om ett läkemedel är slut någonstans?

Hitta läkemedlet via Fass

Apoteken strävar efter att ha rätt läkemedel i sina lokala lager. När det inte går att lämna ut ett preparat kan det antingen bero på att just det apoteket saknar varan eller att läkemedlet överhuvudtaget inte finns i lager i Sverige. För den som vill veta var en medicin lagerhålls har läkemedelsportalen Fass en funktion som heter Lagerstatus som visar var det aktuella läkemedlet finns och kan beställas.

Läkemedelsverket får information om restanmälda läkemedel från företagen

Patienter och förskrivare kan ta hjälp av apotek eller använda Läkemedelsverkets redovisning av restanmälningar för att kontrollera tillgängligheten på mediciner. Myndigheten ansvarar för att uppdatera en restanmälningslista, och det åligger företagen att anmäla till Läkemedelsverket när en restsituation uppstår och när läkemedlet återigen finns tillgängligt.

Detta gäller alla godkända läkemedel som marknadsförs i Sverige och alla restnoteringar som förväntas pågå i minst tre veckor. Om en läkemedelsbrist är kortare än tre veckor men ändå medför risker för patienter ska företaget anmäla också den produkten.

Läkemedelsverkets restanmälningslista innehåller även information och råd om alternativa läkemedel som kan användas istället för det som är slut.

Foto på kontaktpersonen
Bengt Mattson Sakkunnig policy

Expert på läkemedelstillverkning och distribution

Expert vacciner och antibiotikaresistens

Expert miljö och hållbarhet

Deltagare i Nationella läkemedelsstrategin

Kontaktperson Folkhälsomyndigheten

Hållbar utveckling
Nationella läkemedelsstrategin 3.4

 

Foto på kontaktpersonen
Gunilla Englund Affärsutvecklingsansvarig Fass, sakkunnig policy

Affärsutvecklingsansvarig Fass, sakkunnig policy

Uppdaterad: 30 september