EFPIA Patients W.A.I.T. Indicator 2021 Survey
Läs rapporten om hur läkemedel som godkänts av EMA åren 2017-2020 är tillgängliga för patienter i de europeiska länderna.
Drygt sex av tio läkemedel (62 procent) som godkänts av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA åren 2017-2020 är nationellt subventionerade för patienter i Sverige. Men endast ett av fyra läkemedel (26 procent) mot sällsynta sjukdomar som inte är cancer var i december 2021 nationellt subventionerade. I ett europeiskt perspektiv hamnar Sverige under EU-genomsnittet när det gäller nationell subvention av nya läkemedel mot sällsynta sjukdomar som inte är cancer.
Den europeiska analysen, den så kallade WAIT-rapporten, har gjorts av analysföretaget IQVIA på uppdrag av EFPIA, läkemedelsföretagens europeiska branschorganisation. Årets analys baseras på de 160 nya läkemedel som godkändes av EMA 2017-2020, och mäter i vilken mån dessa läkemedel var tillgängliga för patienter i de olika länderna i Europa i januari 2022. Läkemedel med någon form av offentlig nationell subvention betecknades som tillgängliga.
Analysen visar att 99 läkemedel, 62 procent, var tillgängliga för svenska patienter. I åtta länder, som exempelvis Danmark, Nederländerna, Frankrike och Tyskland, har patienter tillgång till fler godkända läkemedel än i Sverige. I övriga medlemsländer var färre nya läkemedel tillgängliga. I alla länder är en viss andel läkemedel fullt tillgängliga medan andra har subventionsbeslut med någon form av begränsning. I Sverige klassades 57 procent av de tillgängliga läkemedlen som fullt tillgängliga och 43 procent som tillgängliga med begränsning.
Rapporten visar att tillgängligheten till läkemedel mot sällsynta sjukdomar är lägre i Sverige, Norge och Finland än i många andra jämförbara EU-länder. Sverige hamnar först på sjuttonde plats med 37 procent tillgängliga läkemedel (21 av 57 särläkemedel). Det är dock stor skillnad mellan olika sjukdomsområden. Läkemedel mot sällsynta cancersjukdomar är tillgängliga i högre grad. När det gäller läkemedel mot sällsynta sjukdomar som inte är cancer är 26 procent, 11 av 42 läkemedel, tillgängliga för svenska patienter.
Lif har under de senaste fem åren gjort en fördjupad analys av tillgängligheten till nya läkemedel för svenska patienter. Inför årets svenska analys har fokus ändrats till att tydligare belysa hur olika typer av nationella
subventionssystem för finansiering av nya läkemedel fungerar från ett företagsperspektiv. Rapporten som gjorts av analysföretaget Quantify på uppdrag av Lif baseras på de 126 nya läkemedel som godkändes av den europeiska läkemedelsmyndigheten under åren 2018–2020. Analysen visar att 83 läkemedel, 66 procent, var tillhandahållna i Sverige i december 2021 enligt dokumentation i Fass. Av dessa var 70 läkemedel (56 procent) nationellt subventionerade via TLV-beslut eller positiv NT-rekommendation.
Quantify har genomfört en företagsundersökning för att analysera varför 43 av 126 läkemedel inte tillhandahålls i Sverige, och varför 13 läkemedel som tillhandahålls saknar nationell subvention eller rekommendation.
Undersökningen visar bland annat att många av dessa läkemedel marknadsförs av företag som saknar närvaro i Sverige eller i något annat nordiskt land. En del av läkemedlen hade fått ett negativt TLV-beslut eller negativ rekommendation av NT-rådet, och en del ansökningar om subvention
hade dragits tillbaka. De främsta anledningar som företagen angav till att läkemedlen inte tillhandahålls i Sverige var att resurser eller närvaro i landet saknas, eller att sannolikheten för att få nationell subvention bedömdes vara alltför låg.
Läs rapporten om hur läkemedel som godkänts av EMA åren 2017-2020 är tillgängliga för patienter i de europeiska länderna.
Läs den svenska rapporten om patienters tillgänglighet till läkemedel som godkänts av EMA åren 2018–2020.
Läs rapporten i fullständig engelsk version.
Läs rapporten om tillgänglighet i EU-länderna till nya läkemedel mot diabetes som godkänts av EMA 2014–2020.
Sverige bör införa en formell rätt för personer med en livshotande eller svårt funktionsnedsättande sjukdom att få pröva det första
läkemedel som tas fram och godkänns mot deras sjukdom.
Analysen över i vilken mån godkända läkemedel är tillgängliga för svenska patienter visar att det är patienter med mycket stora vårdbehov – med livshotande eller svårt funktionsnedsättande sjukdomar som hittills helt saknat effektiv behandling – som inte får den läkemedelsbehandling som de behöver. Det gäller ofta barn med medfödda sjukdomar som går en för tidig död eller en livslång funktionsnedsättning till mötes, för att de inte ens ges möjlighet att pröva det första effektiva läkemedlet för deras sjukdom som
forskats fram.
Det saknas fortfarande tydliga satsningar för dessa patienter liknande de som gjorts för att tillgängliggöra ny behandling för cancer. Det är också bekymmersamt eftersom det motverkar regeringens satsningar inom Life Science genom att minska företagens intresse av att investera i Sverige eftersom deras nyare läkemedelsbehandlingar inte används här.
Förslag för att öka tillgången till nya läkemedel för svårt sjuka personer:
Vi inom läkemedelsbranschen har länge efterlyst konkret och kontinuerlig samverkan mellan oss, statliga myndigheter och regionerna för att lösa de allvarliga brister som idag finns inom det svenska läkemedelssystemet. Jag hoppas att detta nu blir verklighet. Men det är bråttom – patienter med allvarliga sällsynta sjukdomar har inte tid att vänta.