Många ligger bakom det färdiga läkemedlet
Att ta fram och distribuera läkemedel är en komplex affär. Vägen från fabriken till uthämtat recept kantas av en mängd insatser från läkemedelsföretagens anställda. Här berättar några av dem om hur de arbetar för att tillgodose Sveriges behov av säkra, effektiva läkemedel.
AstraZeneca i Södertälje levererar produkter till miljontals patienter
AstraZenecas tillverkningsanläggning i Södertälje har en enorm produktionskapacitet – hela 13 miljarder tabletter tillverkas årligen. Läkemedlen distribueras till över 100 marknader världen över och utgör en tredjedel av den totala försäljningen.
Extremt höga säkerhetskrav genomsyrar Bayers leveranskedja
Bayer tillverkar mediciner inom områden som hjärt-kärlsjukdomar, kvinnohälsa och onkologi. I Sverige tillhandahåller de omkring 90 läkemedel och tar emot tusentals förpackningar från tillverkningen varje vecka. Arbetet med säkra leveransernas kvalitet är intensivt.
Rigoröst arbete på Sanofi för att garantera säkra läkemedel
Sanofi har närmare hundra läkemedel på den svenska marknaden, med produkter som spänner över områden som diabetes, cancer, hjärta-kärl och atopisk dermatit. Arbetet med att säkerställa högkvalitativa läkemedel som är säkra att använda styrs av hård lagstiftning och regelverk.
Produktionen pågår dygnet runt hos Pfizer i Strängnäs
På Pfizers produktionsanläggning jobbar 370 medarbetare med att leverera läkemedel över hela världen veckans alla dagar – för några år sedan ökade de produktionen till det dubbla för att möta efterfrågan. Tillverkningen pågår dygnet runt, liksom arbetet med kvalitetssäkring.
Alla i leveranskedjan agerar på minsta avvikelse
Läkemedel är inte vilka varor som helst och distributionen ställer höga säkerhetskrav. Anna Gillström säkerställer att Boehringer Ingelheims produkter har samma kvalitet när de når de svenska apoteken som när de lämnar fabriken. Konsumenterna ska vara trygga i att de får läkemedel av hög kvalitet.
Utredningen av biverkningar pågår hela tiden
– Vi samlar in information om biverkningar för våra produkter från hela världen. Sedan rapporterar vi vidare till olika myndigheter, berättar Christina Ström Möller på Sobi. Syftet är att kunna upptäcka okända biverkningar eller andra säkerhetsproblem, samt att bevaka redan kända problem.
Målet är en optimal behandling för varje enskild patient
Stina Salomonsson arbetar på MSD med att förbättra läkemedelsbehandlingar och andra vårdinsatser så att varje patient kan få bästa möjliga behandling. Detta genom att bland annat studera hälsodata. Kunskapen kan också användas för att beskriva effekten av olika hälsoinsatser på nationell nivå.
Framtidens prövningar kommer närmare patienten
Kliniska prövningar är en förutsättning för att vi ska kunna godkänna och få använda nya läkemedel. Alla behandlingar måste testas så att vi säkerställer att de är effektiva och säkra innan patienterna får börja använda dem, berättar Mats Thoring som arbetar med kliniska prövningar på Bayer.
Information och utbildning för säker läkemedelsanvändning
För att läkemedel ska fungera som det är tänkt måste de tas på rätt sätt. Linn Nordin jobbar med läkemedelssäkerhet på Celgene. Hon tar fram utbildningsmaterial så att patienterna ska kunna använda sina läkemedel korrekt, få bra behandlingsresultat och minska risken för biverkningar.
2 600 medarbetare från 70 länder utvecklar de nya läkemedlen
Astra Zenecas forskningsanläggning i Göteborg är navet för företagets forskning i Sverige som täcker hela kedjan från idé till kliniska prövningar. Där arbetar Christoph Varenhorst som tror att skräddarsydda läkemedel, där behandlingen styrs av individens unika behov, kommer göra stor skillnad i framtiden.
"Snabb, relevant information om våra vacciner är A och O"
Andreas Palmborg hanterar frågor kring Pfizers vaccin och bistår med kunskap. Senast var covid-19-vaccinet i fokus. Företaget har en särskild avdelning för medicinsk information som arbetar med att svara på frågor, från främst hälso- och sjukvårdspersonal. Det gäller både nya och gamla läkemedel.