Kap 8 - Läkemedel och framtidens jobb

Den svenska ekonomin befinner sig i en tid av snabb förändring. Under längre tid har det funnits en trend där jordbruksmaskiner, industrirobotar och annan form av så kallad automatisering lett till att färre personer har behövts för att sköta tidigare manuella arbetsuppgifter. Framförallt har enkla arbetsuppgifter därmed rationaliserats bort. Införandet av moderna arbetsprocesser fortsätter än idag att förändra arbetsmarknaden. Inom en snar framtid kan som exempel taxibilar och lastbilar komma att vara datorstyrda. Då kommer föraryrken att bli betydligt mindre vanliga än idag.

Smarta datasystem påverkar dock inte bara förare. De börjar också i rask takt automatisera många kvalificerade kontorsyrken. Arbetsprocesser som tidigare krävde en grupp analytiker kan snart skötas av enstaka personer som till sin hjälp har sofistikerade datorsystem. Även välutbildade grupper som jobbar i tjänstesektorn börjar känna av konkurrensen från robotar och smarta datorer.

I en uppmärksammad studie analyserar forskarna Carl Benedikt Frey och Michael Osborne vilka jobb som löper hög risk att automatiseras inom en snar framtid. Det visar sig att hela 47 procent av den totala sysselsättningen i USA tillhör högriskkategorierna. Med det menas att jobben i stor utsträckning kan ha kommit att rationaliserats bort inom de kommande två årtiondena.(52) I en studie för Stiftelsen för strategisk forskning tillämpar Stefan Fölster samma analys på svenska data. Fölster når slutsatsen att 53 procent av sysselsättningen i Sverige under kommande år kan påverkas av snabb automatisering. Sammantaget rör det sig om hela 2,5 miljoner arbetstillfällen.(53)

 
Figur 16

Vid sidan av teknologi bidrar även globaliseringen till ändrade ekonomiska förutsättningar. För bara något årtionde sedan rådde en situation i världen där närmast alla globala storföretag fanns i Västeuropa, Nordamerika, Japan och ett fåtal andra utvecklade ekonomier. Den ordningen håller snabbt på att ändras. Antal företag med en omsättning på över en miljard amerikanska dollar förväntas öka från knappt 8 000 till 15 000 mellan 2010 och 2025. Av de nya storföretagen förväntas sju av tio att växa fram i nya marknadsekonomier som Kina, Indien och de östeuropeiska länderna.(54) Den ökade globala konkurrensen leder till att tidigare arbetstillfällen riskerar att trängas ut.

Frågan är vilka nya arbetstillfällen som kan skapas för att ersätta de som riskerar att rationaliseras bort på grund av ökad automatisering och den globala konkurrensen. Läkemedelsproduktion och andra livsvetenskaper är exempel på fält som förväntas skapa ett betydande bidrag på framtidens arbetsmarknad. Det är nämligen inte enbart läkemedelsbranschen som har goda framtidsutsikter. Inom livsvetenskaper ryms en rad olika fält med framtidsutsikt:

Figur 17

• Bioteknik är ett område med tydlig framtidspotential. Som exempel kan nämnas att olika system för biodiagnostik, där biokemiska mekanismer utnyttjas för att mäta olika vitala värden i kroppen, befinner sig i snabb utveckling. Den tekniska utvecklingen gör att individer som drabbas av olika former av ohälsa får allt bättre möjligheter att själva genomföra diagnostiska tester med enkla redskap. Samtidigt får sjukvårdens personal alltmer sofistikerade verktyg som möjliggör snabb och träffsäker analys. Analysverktygen kan bland annat utnyttjas för att identifiera när, och hur mycket, läkemedel bör administreras. Den globala marknaden för bioteknik uppskattas i en studie till att ha ett värde på motsvarande 1 834 miljarder svenska kronor år 2011. Fram tills 2017 förväntas marknaden att närmast fördubblas till 3 511 miljarder kronor. Ungefär hälften av marknaden för bioteknik är kopplad till läkemedelsproduktion.(55)

Figur 18

• Under senare tid har flertal företag inom livsmedelsindustrin närmat sig vården genom att tillverka funktionell mat med specifik hälsoeffekt. Ett exempel är att den kost som invånarna längst Medelhavet äter länge har ansetts vara bra för hälsan vid högre ålder. Forskningen ger stöd för att denna kost faktiskt kan främja hjärnans funktion hos äldre.(56) Ett annat exempel är att valnötter har visat sig ha positiva effekter för bland annat minnet. Extrakt från valnötter har i tidiga experiment visat sig ha potential för att mildra symptom associerade med Alzheimers, samt reparera hjärnvävnad hos försöksdjur. Forskning i USA inriktas nu på att finna de specifika ingredienser i valnötter som har hälsofrämjande effekt, så att ett bättre sätt att främja hälsan än att bara äta valnötter skapas.(57)
  
  Utvecklingen går alltmer mot att maten förädlas för att få en positiv hälsoeffekt. Detta kan som exempel ske genom att öka koncentrationen av redan existerande ämnen med gynnsam hälsoeffekt, addera ämnen med gynnsam hälsoeffekt eller öka biotillgängligheten av ämnen med gynnsam hälsoeffekt.(58) Funktionell hälsomat är en förhållandevis ny marknad. Samtidigt växer efterfrågan snabbt både bland hushåll som vill äta nyttigt som bland vården som börjar betrakta funktionell hälsomat som en del av vårdkedjan. Under 2013 hade marknaden ett värde på motsvarande cirka 366 miljarder kronor. Fram tills 2017 förväntas den växa med 25 procent.(59)

Bioteknik och funktionell hälsomat utvecklas i nära synergi med läkemedelssektorn. En anledning är att mycket snarlika kompetenser krävs för utveckling i dessa olika fält. Detta leder i sin tur till att de kluster för läkemedelsframställning som finns också erbjuder goda villkor för bioteknik och funktionell mat att växa fram. En annan anledning är att bioteknik och läkemedelsutveckling i stor utsträckning är kompletterande fält. Många läkemedelsproducenter är i princip bioteknikföretag, medan många företag inom bioteknik på olika sätt bidrar till läkemedelsproduktion.

Andra verksamheter inom bioteknik verkar med att ta fram tjänster och produkter (som biodiagnostik) som kompletterar läkemedelssektorn. Ett exempel är verksamheter som utnyttjar modern bioteknik för att – baserat på information från individers genetiska uppsättning samt mätning av olika värden – kartlägga risken för framtida sjukdom. Denna personliga medicinering kan utnyttjas för att träffsäkert identifiera när och hur läkemedelsbehandling och annan vård ska sättas in. Inom en snar framtid kan funktionell hälsomat i större utsträckning ses som viktiga komplement till varandra.

Dessa olika former av livsvetenskaper utvecklas av ovanstående skäl i nära samverkan med varandra – samt i symbios med andra livsvetenskaper som modern sjukvård och framställning av ny medicinsk industri. Det är därför som de länder som satsar på att utvecklas inom läkemedelssektorn som regel utgår från ett holistiskt perspektiv där fokus läggs på livsvetenskaper som helhet snarare än läkemedel som ett isolerat fält.

Fokus på framtiden

Sverige har länge varit ett ledande land inom läkemedel. Läkemedelsbranschen har varit en viktig motor för jobbskapande och tillväxt. De läkemedel blivit resultat av forskning i Sverige har bidragit till bättre hälsa på global nivå. Som diskuterats i denna skrift har under senare tid ett globalt skifte börjat ske där såväl marknaden för konsumtion som produktion av läkemedel alltmer skiftat till nya länder. Singapore, Sydkorea och Australien, Indien, Kina, Mexiko och Etiopien satsar alla stort på att bygga ut sin inhemska läkemedelsproduktion. Investeringar i forskning och utveckling, olika former av skattelättnader och stöd till innovativa företag samt regelförbättringar sker i syfte att skapa ett lyft för branschen. Som regel utgår politiken ifrån ett helhetsperspektiv där satsningarna riktas mot läkemedelsbranschen liksom andra fält inom livsvetenskaper. Därigenom hoppas regeringarna i dessa länder att fånga en större del av den snabbt växande marknaden läkemedel och andra produkter och tjänster inom livsvetenskapsområdet.

I en tid då den globala konkurrensen tilltar och många tidigare arbetstillfällen måste ersättas med nya finns starka skäl för Sverige att följa i samma fotspår. Framförallt är det viktigt att lägga fokus på möjligheten att fånga de snabbt växande marknaderna i världens nya tillväxtländer. Som lyfts fram i denna skrift är det oroväckande att Sveriges export av läkemedel till länder utanför EU enbart ökade med 17 procent mellan 2003 och 2013, den lägsta nivån i unionen. Om utvecklingen hade legat i nivå med övriga EU så skulle den samlade svenska exporten år 2013 ha varit dubbelt så hög. En lika oroväckande trend är att antalet kliniska prövningar i Sverige mer än halverades mellan 2004 och 2014. Antalet nya satsningar, det vill säga Fas I prövningar, minskade med mer än en faktor tio.

Ännu idag har Sverige, tack vare högt kunskapsinnehåll bland befolkningen inom akademin och näringslivet, mycket goda grundförutsättningar för att växa inom läkemedelssektorn, bioteknik, funktionell hälsomat och andra livsvetenskaper. Det krävs dock ambitiösa satsningar för att bättre realisera denna potential. I en tid när andra länder höjer nivåerna på näringspolitiken gäller det att investera i framtiden för att fortsätta ligga i framkant.

Referenser

(se fullständig referenslista)

(52) Frey och Osborne (2013)
(53) Fölster (2014)
(54) McKinsey Global Institute (2013)
(55) Transperency Market Research (2015) samt egna beräkningar baserat på kurs på 8,47 svenska kronor per amerikansk dollar
(56) Se forskningsgenomgång av Feart Samieri och Barberger-Gateau (2015)
(57) Chauhan et al. (2004), Poulose, Bielinski och Shukitt-Hale (2013). Poulose, Miller och Shukitt-Hale (2014)
(58) Roberfroid (2002)
(59) Leatherhead (2014) samt egna beräkningar baserat på kurs på 8,47 svenska kronor per amerikansk dollar