Inledning

En dynamisk läkemedelssektor är "avgörande för att nå en hög nivå av hälsoskydd och lägga grunden för en konkurrenskraftig kunskapsbaserad ekonomi". Den slutsatsen når Europeiska kommissionen, som noterar att läkemedelsproduktion är en av de branscher i unionen som skapar störst ekonomiskt mervärde per anställd (1). En global utblick (figur 1) visar att kommissionen är långtifrån ensam om att identifiera läkemedelssektorn som ett strategiskt utvecklingsområde med betydelse för framtida välstånd. Runtom i världen satsar regeringar på forskning och utveckling av läkemedel liksom stärkta förutsättningar för de företag som verkar i läkemedelsbranschen. Västeuropa, USA och Japan har sedan länge varit ledande i läkemedelsproduktion. Idag får de alltmer konkurrens från nya tillväxtekonomier som Indien, Kina och Mexiko. 

Som denna skrift belyser finns flera skäl till det omfattande globala intresset för läkemedelssektorn:

• Utvecklingen av nya läkemedel spelar en avgörande roll för hälsan. Nya generationer av läkemedel behövs för att den globala befolkningen ska kunna behålla hälsan och arbetsförmågan längre upp i åldrarna. Långsiktigt kan omfattande samhällsekonomiska besparingar realiseras genom att förebygga och motverka kroniska sjukdomar som Alzheimers, diabetes, cancer, ledsjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar.
• Den globala marknaden för läkemedel växer snabbt, pådrivet av långsiktiga samhällstrender som ökad andel äldre i världsbefolkningen samt den snabba framväxten av en global medelklass (2). Som ni kan läsa om i denna rapport förväntas den globala marknaden för läkemedel mellan 2011 och 2020 att växa med mer än nivån på Sveriges samlade BNP (3).
• Läkemedel är ingen isolerad bransch, utan istället nära kopplad till andra livsvetenskaper som bioteknik, individualiserad preventiv vård och funktionell hälsomat. I takt med att allmänhetens intresse för att konsumera vårdtjänster ökar skapas omfattande möjligheter i samtliga av dessa exportmarknader. De regioner och länder som lyckas väl inom läkemedelsframställning får också bättre förutsättningar att slå igenom i andra livsvetenskaper.
• Läkemedelsbranschen och andra livsvetenskaper anses ha goda förutsättningar för att bidra till framtidens arbetstillfällen. Globalisering och nya tekniker skapar strukturella förändringar på arbetsmarknaden, vilka leder till att uppemot hälften av alla jobb i utvecklade ekonomier inom två årtionden förväntas ha rationaliserats bort. Det gäller att stimulera framväxten av de framtida arbetstillfällen som ska fylla detta gap (4).
• De länder som inte har de bästa förutsättningarna riskerar att hamna på efterkälken. Den tilltagande globala konkurrensen leder till att framgångsföretagandets geografi snabbt förändras. Tidigare framgångsrika företag inom läkemedelsproduktion kan snabbt tvingas till att skära ned eller rentav gå i konkurs, samtidigt som nya aktörer lika snabbt växer fram (5).

Sverige tillhör de länder som har de bästa grundvillkoren för att lyckas i läkemedelsbranschen. Trots det har utvecklingen i Sverige varit förhållandevis svag i relation till omvärlden under senare år. Det finns goda skäl att verka för förändring. I en tid när den globala marknaden för hälsa växer kan läkemedelsbranschen i symbios med andra livsvetenskaper bidra till att lägga grunden för Sveriges framtida välstånd.

Figur 1

I Tyskland sker omfattande offentliga satsningar på forskning och utveckling med koppling till läkemedelsindustrin. Detta kompletteras med stöd till innovativa företag. Läkemedelsindustrin drar bland annat nytta av de 200 miljoner euro som Tysklands regering investerar i Industri 4.0 – ett projekt som syftar till att främja utvecklingen av digitala fabriker (6).

Trots omfattande global konkurrens, inte minst från Asien, fortsätter Schweiz att vara ett ledande land för investeringar i läkemedelsbranschen. Hela 30 procent av näringslivets samlade investeringar i forskning och utveckling sker inom läkemedelssektorn. Direkt och indirekt står landets läkemedelsindustri för 172 000 arbetstillfällen i landet. Basel-regionen, där två tredjedelar av Schweiz läkemedelsproduktion finns, är den region i alla OECD-länder där satsningar på forskning och utveckling utgör störst del av den lokala ekonomin (7).

Japans regering utannonserade i mitten av 2015 en ny strategi för att främja konkurrenskraften för landets läkemedelsproduktion. Vid sidan av ökat stöd till utveckling av läkemedel infördes ett nytt system för snabbare godkännande av nya läkemedel, i synnerhet preparat mot cancer och livsstilssjukdomar (8).

Sydkorea har genom åren upplevt en stark utveckling av läkemedelssektorn. Kontinuerliga investeringar i forskning och utveckling samt stöd till innovativa företag har funnits sedan mitten av 1980-talet. Dessa satsningar har på senare år kompletterats med omfattande regellättnader och skattesänkningar för näringslivet (9). Landet har även satsat stort på andra livsvetenskaper, som exempelvis framställning av funktionell mat med hälsoförbättrande egenskaper (10).

En politisk målsättning i Kina är att landet ska bli världsledande i inte bara tillverkning av existerande läkemedel utan också utveckling av nya preparat. Branschens utveckling hämmas dock av den förda politiken som är fokuserad på att främja produktion av billiga generiska läkemedel (ibland i strid mot internationella patent) snarare än nya generationers läkemedel (11).

I Indien har regeringen utannonserat målsättningen att skapa en vital läkemedelssektor, som kan möta lokal efterfrågan samt lyckas med internationell export. Därför har en rad policyändringar lanserats, som till exempel större betalningsvilja för nya läkemedel, satsningar på infrastruktur till läkemedelsindustrin samt framtagande av sex industriparker för läkemedelsproduktion (12).

Singapore har satsat brett på att utvecklas till en global knutpunkt för läkemedelsföretagens huvudkontor och tillverkning. Vid sidan av offentliga satsningar och förmånliga skattevillkor skapades i slutet av 2014 ett nytt centra för att utveckla framtida regelverk som ska gynna läkemedelsproduktion och andra livsvetenskaper (13).

Mexiko satsar på att attrahera investeringar i läkemedelsproduktion, samt sporra inhemsk tillverkning av generiska läkemedel, genom en kombination av regelförenklingar och stärkt stöd för immateriell egendom (14).

Etiopiens regering siktar på att utveckla en inhemsk läkemedelssektor, som kan fånga den egna marknaden som växer med cirka 25 procent per år. Målsättningen är dessutom att lyckas med export till andra afrikanska länder. Policyåtgärder inkluderar offentliga investeringar i forskning och utbildning, stärkt skydd för immateriell egendom samt stöd till innovativa företag (15).

I ett flertal utvecklingsländer, så som Kenya, sker satsningar på att främja intern produktion av läkemedel. I Kenya verkar FN:s organisation för industriell utveckling (UNIDO) sedan 2009 för att främja landets läkemedelstillverkning. Målsättningen är att Kenya ska utvecklas till ett centra för läkemedelsproduktion i östra Afrika (16).

Regeringen i Australien satsar på att utveckla landets industrier, med målsättning att nå ut till den växande globala medelklassen i Asien. Som ett led av detta skapas ett centra som ska stödja forskning och företagande inom läkemedelssektorn och andra livsvetenskaper. Utöver direkt stöd har centrat mandat att verka för regelförenklingar som bedöms kunna stärka näringsklimatet för dessa branscher.

Referenser:

(se fullständig referenslista):

(1) Europeiska kommissionen (2015), egen översättning till svenska. Se även Europeiska kommissionen (2014)
(2) PWC (2014)
(3) Jämförelsen sker med Sveriges BNP för år 2014
(4) Frey och Osborne (2013) samt Fölster (2014)
(5) Se exempelvis Liang, McLean och Zhao (2011)
(6) Malmer och Tholen (2015)
(7) Interpharma (2015a,b)
(8) FirstWord Pharma (2015)
(9) PharmaVoice (2014)
(10) Kim, Park och Kwon (2009)
(11) Huang (2015)
(12) GaBi Online (2015)
(13) Ministry of Finance Singapore (2015)
(14) Mexico Health Summit (2015)
(15) Federal Democratic Republic of Ethiopia (2015)
(16) UNIDO och Republic of Kenya (2014)