Kap 2 - Kroniska sjukdomar bland den åldrande befolkningen – en fråga om social hållbarhet

Livslängden fortsätter att stiga snabbt i såväl rika länder som på global nivå. Under de senaste 50 åren har 9 extra år lagts till den förväntade livslängden i Sverige och 18 år till den globala (27). Utvecklingen har, som visas i figur 5, inte avstannat utan fortsätter med oförminskad takt. Det tycks som att vi ännu har mycket att hämta i termer av högre livslängd. Man kan uttrycka det som att för varje år som vi åldras vinner vi drygt två månader i extra förväntad livslängd. Som en extra bonus förbättras också hälsan vid hög ålder.

Forskning visar att utveckling mot längre livslängd och fler friska år drivs av en kombination av högre välstånd och utveckling av läkemedelskonsten (28). Genom åren har nya mediciner och bättre behandlingsformer lett till att många tidigare dödliga sjukdomar, så som difteri (stryparsjukan) och influensa, antingen blivit mycket ovanliga eller i betydligt större utsträckning kan botas. För andra akuta sjukdomar, så som stroke och hjärtattacker, har betydligt bättre behandlingar utvecklats, vilket räddat många liv. Läkemedelskonsten har hittills dock lyckats bättre med att främja långa liv än friska liv. Det har gjorts stora framsteg i att bota akuta sjukdomar, medan behandlingsutvecklingen av kroniska sjukdomar i många fall gått långsammare. Resultatet är att många fler når upp till en hög ålder idag än tidigare. De äldre bär dock i regel fortfarande med sig kroniska åkommor som ledsjukdomar, diabetes och demens som påtagligt hämmar kroppens funktionssätt (29).

Detta förklarar varför en åldrande befolkning anses medföra samhällsekonomiska kostnader. Nästa utmaning är att lyckas bättre med att möjliggöra fler friska år. Framsteg i läkemedelskonsten som möjliggör god hälsa högre upp i åldrarna kan medföra bättre förmåga hos de äldre att ta ansvar för den egna tillvaron, vilket i sin tur leder till ökade skatteintäkter och lägre kostnader för den offentliga välfärden. Ur ett socialt hållbarhetsperspektiv är det avgörande att stimulera framtagande av läkemedel som kan stärka äldres hälsa.

Figur 5

Figur 6

Kroniska sjukdomar drabbar i synnerhet äldre individer, men kan också påverka yngre människors liv (figur 6). Vissa av dessa sjukdomar, så som demens och lungsjukdomen KOL, är särskilt allvarliga eftersom läkemedel och behandlingar som kan bota dem ännu inte har upptäckts eller ännu inte är tillräckligt effektiva. Hjärt- och kärlsjukdomar, ledsjukdomar och diabetes är andra exempel på kroniska sjukdomar som i många fall inte kan botas. De behandlingar som finns kan mildra sjukdomarnas symptom. Det krävs utveckling av nya generationers läkemedel för att de personer som bär med sig dessa kroniska sjukdomar antingen ska botas eller åtminstone inte längre begränsas i sin vardag av sjukdomarnas symptom. Oförmåga till att bota eller mildra kroniska sjukdomar leder till att många invånare dras med olika former av ohälsa. Eftersom kroniska sjukdomar i synnerhet drabbar äldre växer utmaningen i takt med att allt fler i världsbefolkningen når upp till en hög ålder.

Referenser

(se fullständig referenslista)

(27) Världsbankens databas
(28) Vaupel (2010)
(29) Shapiro (2011)