Kap 5 - Den samhällsekonomiska vinsten med nya läkemedel

Nya läkemedel, mera träffsäkra metoder att diagnostisera patienter med, ny vårdutrusning och nya behandlingsmetoder är faktorer som alla driver fram bättre hälsa. En studie som försöker särskilja mellan olika faktorer finner att 45 procent av den minskade dödligheten mellan 1970 och 1990 i olika sjukdomar förklaras av introduktion av nya läkemedel. I studien dras slutsatsen att vinsterna som skapas av dessa mediciner vida överstiger kostnaderna (37). Det finns goda skäl att sätta den kortsiktiga kostnaden för nya läkemedel i relation till de långsiktiga vinster för enskilda individer, liksom för samhället som helhet, som skapas av bättre hälsa.

En rehabiliterande åtgärd, till exempel i form av läkemedel som botar eller mildrar en sjukdom, leder självklart till bättre livskvalitet hos individen som får hjälpen. Genom att stärka arbetsförmågan och minska beroendet av vård och försörjningsstöd realiseras dessutom omfattande samhällsekonomiska vinster. Man kan något förenklat säga att mediciner som främjar god hälsa skapar två olika former av vinster: lägre kostnad för vård i sjukhus samt ökad arbetsförmåga.

En studie av Frank Lichtenberg exemplifierar de vinster som kan uppstå inom vården. Lichtenberg har studerat en rad olika mediciner som under perioden 1995 till 2003 lanserades för att behandla hjärt- och kärlsjukdomar. Eftersom utveckling av läkemedel är en kostsam process tenderar nya läkemedel att, framförallt under de första åren efter att de lanseras, ha en betydligt högre prislapp än tidigare generationer av läkemedel. Lichtenberg räknar därför att kostnaden för läkemedel för att behandla hjärt- och kärlsjukdomar skulle ha varit motsvarande 203 svenska kronor lägre per patient under 2004 jämfört med om nya läkemedel inte hade utvecklats. Å andra sidan har de nya läkemedlen medfört bättre hälsa, vilket lett till att behovet av sjukvårdsbehandling minskat med motsvarande 754 kronor per patient (figur 10) (38).

 
Figur 10

Även på förhållandevis kort sikt har alltså utvecklingen av dessa nya läkemedel lett till besparingar inom vården som motsvarar nära fyra gånger prislappen för köp av läkemedlen. Det är viktigt att hålla i minnet att ytterligare samhällsekonomiska fördelar i form av högre arbetsförmåga och minskat beroende av offentliga ersättningar uppkommer som inte är del av den ovan citerade studien. En svensk studie från Konsumentverket försöker ge en mera heltäckande bild över hur samhället påverkas av sjukdom som hör samman med förlorad arbetsförmåga.

Konsumentverket har räknat på effekten av att en 34 år gammal man som är familjeförsörjare hamnar i ett utanförskap och dessutom får ett behov av vård. Kostnaderna av utanförskapet för Arbetsförmedling, Försäkringskassan, kommunen, landstinget och övriga offentliga aktörer uppgår till drygt en kvarts miljon kronor per år. Produktionsbortfallet av att inte arbeta blir ännu större. Sammanlagt rör det sig om, som visas i figur 11, en samhällsekonomisk kostnad på drygt 660 000 kronor per år. Den direkta kostnaden för vården som bärs upp av landstinget utgör enbart 7 procent av denna kostnad, medan mer än hälften beror på förlorad arbetsinkomst. Ytterligare stora delar av kostnaderna uppstår på grund av offentliga kostnader i samband med förlorad arbetsinkomst, som till exempel kostnaderna för utbetalning av offentliga ersättningar samt för arbetsförmedling (39).

 
Figur 11

I många fall kan utnyttjande av nya läkemedel, trots deras initiala höga kostnad, redan på kort och medellång sikt bli en tydlig samhällsekonomisk vinst. Det är också relevant att betrakta långsiktiga perspektiv. Medan kostnaden för utveckling av nya läkemedel uppstår på kort sikt kvarstår fördelen med den nya tekniken över längre tid; de nya läkemedel som tas fram idag kan också användas i framtiden.

Ett illustrativt exempel är behandling av sjukdomar som malaria. Sedan början av 2000-talet har antalet personer som globalt dör av malaria minskat från nära en miljon till en halv miljon årligen. Anledningen är att olika insatser för att motverka och bota sjukdomen, inklusive nya läkemedel, har lanserats. Det är möjligt att fortsätta behandla de fall av malaria som uppkommer år efter år. Samtidigt är en annan strategi möjlig – att verka för att en gång för alla bekämpa sjukdomen så att den utplånas på global nivå. En sådan investering kan på kort sikt innebära stora kostnader, men leder på lång sikt att den dödliga sjukdomen framöver vare sig förstör människors liv eller medför kostnader för vård och globalt bistånd (40).

Ur ett socialt hållbarhetsperspektiv finns goda skäl att uppmuntra till bättre vård, inklusive framställning av nya läkemedel. Samtidigt finns utmaningen med att framställning av nya läkemedel är en komplicerad process. Det krävs stora satsningar på forskning och utveckling för att realisera de samhälleliga vinster som nya läkemedel kan bidra med.

Referenser

(se fullständig referenslista) 

(37) Lichtenberg (2003)
(38) Lichtenberg (2009). Egna beräkningar baserat på kurs på 8,47 svenska kronor per amerikansk dollar
(39) Konsumentverket (2011). I det aktuella exemplet är kostnaden för vården hos landstinget cirka 47 000 kronor per år. Beroende på sjukdom kan denna kostnad vara både högre eller lägre
(40) The Economist (2015)