Din webbläsare, Internet Explorer, är för gammal och stödjs inte längre av detta verktyg. Vänligen uppdatera din webbläsare till Microsoft Edge, Google Chrome eller Mozilla Firefox.
Stärk EU:s läkemedelsbransch för global konkurrenskraft och hållbar utveckling
Stärk EU:s läkemedelsbransch för global konkurrenskraft och hållbar utveckling
För att EU ska kunna bibehålla sin konkurrenskraft och för att läkemedelsindustrin ska kunna bidra fullt ut till den gröna omställningen och den säkerhet och beredskap som krävs i och med ökad geopolitisk oro, måste Europa bli mer attraktivt för investeringar.
Det kräver expansiva satsningar på forskning och innovation så att europeiska länder blir förstahandsvalet när globala läkemedelsföretag planerar nya satsningar. Det är också nödvändigt för att EU på sikt ska kunna dra nytta av hälsoinnovationer och gröna tekniska framsteg.
De senaste två decennierna har EU tappat mark till USA och Kina, som nu hotar att bli helt dominerande inom forskning och utveckling av läkemedel. Parallellt kan de med sina statliga subventionsprogram för att sporra den gröna omställningen erbjuda bättre förhållanden för industriverksamhet.
I takt med att Europas andel av den globala ekonomiska kakan minskar blir unionen alltmer beroende av att importera teknologi, innovation och råvaror från länder utanför EU. Det gäller inte minst läkemedelsbranschen, som i sin tur vilar tungt på export. Därför är det kritiskt att upprätthålla frihandeln. Det är också avgörande för en stabil läkemedelsförsörjning i såväl kristid som normalläge och i arbetet med EU:s säkerhet. Tendenser till ökad protektionism behöver motverkas och EU-kommissionen måste sätta handelsfrågor högre upp på agendan.
För att EU ska kunna genomföra den gröna transformationen och nå sina klimatmål krävs nya regler och policies. De senaste åren har arbetet med the green deal och en rad nya lagar ökat kraven på läkemedelsbranschen att investera i omställningen, rapportera och ta ansvar för sin del av hållbarhetsarbetet i EU. Syftet är gott men resultatet blir en alltmer omfattande regulatorisk börda så att mer resurser måste allokeras till administration istället för innovation och produktion. Den snabba regleringstakten gör därför inte EU mer konkurrenskraftigt. Regelverken måste förenklas och konkurrenskraftstestas.
Lif vill se
Förbättra EU:s forskningsramverk: EU bör öka budgetandelen för forskning och innovation, främja teknikneutralitet, minska regelbördan och göra det lättare för små företag att söka stöd för att hålla jämna steg med den globala konkurrensen.
Värna frihandeln: Som ett litet exportberoende land är Sverige beroende av en öppen marknad för export och tillgång till råvaror. EU måste värna öppna gränser.
Europeiska stödsystem: EU bör sträva efter att stödsystem för subventionering av den gröna omställningen utformas på europeisk nivå och inte nationell, för att motverka en snedvriden EU-intern konkurrens.
Stärk EU:s inre marknad: Den fria rörligheten är avgörande för Europas ekonomi men den hotas av fragmentisering, bland annat på grund av hur medlemsländerna implementerar EU:s lagstiftning. Att bryta trenden bör vara en prioritet för nästa kommission.
Minska den regulatoriska bördan: EU måste upprätthålla det arbete med att minska rapporteringskraven med 25 procent som EU-kommissionens ordförande utlovat. Förenklade regelverk är avgörande för att stärka företagens konkurrenskraft och öka investeringsviljan i EU.
Ta hänsyn till konkurrenskraften: När ny lagstiftning för att nå klimatmålen och den gröna omställningen utformas bör EU ta större hänsyn till industrins konkurrenskraft. Detta genom att utföra konsekvensanalyser och tidigt involvera företagen i lagstiftningsprocessen.
EU-valet 2024
Den 9 juni röstar svenskarna i Europaparlamentsvalet 2024. Resultatet kommer att få stor effekt på samhällsutvecklingen, bland annat inom folkhälsa och ekonomi. För det som händer i EU har en direkt inverkan på Sverige. Där stiftas många av våra lagar och dit går majoriteten av vår export.
