Kap 1 - Global marknad i snabb förändring

Det är ingen slump att många länder aktivt satsar på att utveckla en inhemsk läkemedelsbransch. Läkemedel är nämligen en kunskapsintensiv verksamhet med högt värdeskapande. År 2013 bidrog läkemedelsbranschen med ett förädlingsvärde på 35 miljarder kronor i Sverige och hade cirka 11 000 anställda. Det innebär att ett värde på drygt 3 miljoner kronor per anställd skapades. Det är mer än fyra gånger högre än genomsnittet för alla anställda i Sverige. Ingen annan industrigren har ett lika högt förädlingsvärde per anställd som läkemedelsbranschen (17).

Figur 2

Läkemedel är dessutom en exportinriktad bransch. I likhet med andra exportnäringar bidrar den inte bara direkt till jobbskapande utan inbringar dessutom exportintäkter som möjliggör ännu större jobbskapande bland underleverantörer, samt bland offentliga och privata tjänsteutförare. En aktuell studie på svensk arbetsmarknad visar att för varje person med eftergymnasial utbildning som anställs i exportsektorn möjliggörs det på sikt att ytterligare tre arbetstillfällen skapas i icke exporterande näringsgrenar. Forskarna kommer fram till att "multiplikatoreffekten är särskilt stor för jobb med hög nivå av mänskligt kapital och för högteknologiska industrier" (18). En enkel beräkning utifrån denna studie visar att läkemedelsbranschen i Sverige sammanlagt bidrar med cirka 44 000 arbetstillfällen, direkt och indirekt (19).

Utvecklingen av läkemedel sker i regel i nära synergi med bioteknik, medicinsk diagnostik och medicinsk apparatur. Dessa branscher, som ingår i samlingsbegreppet livsvetenskaper, har alla högt värdeskapande och är exportinriktade. I en nära framtid kan livsvetenskaper förväntas ha betydligt större betydelse för samhällsekonomin än idag. Efterfrågan på bättre hälsa drivs fram på global nivå av en rad långsiktiga samhällstrender:

Till att börja med växer konsumtionen av sjukvårdstjänster i samband med att andelen äldre bland befolkningen ökar. Mellan 2013 och 2050 förväntas antalet personer i världen som är äldre än 60 år att mer än fördubblas från 841 miljoner till drygt 2 miljarder (20). Äldre har högre konsumtion av såväl sjukvård som läkemedel.

En annan betydelsefull trend är den snabba ekonomiska utveckling som sker i de nya tillväxtekonomierna i Asien, Afrika, Sydamerika och Östeuropa. Antalet personer som kan sägas tillhöra den globala medelklassen kommer enligt den internationella samarbetsorganisationen OECD att växa från 1,8 miljarder personer år 2009 till 4,9 miljarder år 2030 (21).

Även om medelklassen i nya tillväxtekonomier inte har samma genomsnittliga köpkraft som i den rika världen börjar de få alltmer ökat ekonomiskt utrymme. Denna ökning i köpkraften leder till att konsumtionen av produkter och tjänster som kan främja hälsan ökar. I takt med att välståndet växer tenderar individers preferens för att konsumera vård, både privat och via skattefinansierad offentlig sektor, att växa (22).

Som visas i figur 3 förväntas de samlade utgifterna på hälsovård stiga med 2,4 procent årligen i Västeuropa mellan 2014 och 2018. Denna förhållandevis starka ökning är samtidig låg i internationell avseende. I andra delar av världen förväntas en ännu starkare ökning ske. I Nordamerika drivs ökningen delvis av de vårdreformer som införts i USA under senare tid. I Mellanöstern och Afrika samt Asien och Oceanien bedöms sjukvårdsutgifterna öka med över 8 procent per år på grund av stigande köpkraft, växande befolkning samt skifte mot en större andel äldre bland befolkningen (23).

Till sist drivs utvecklingen fram av en rad teknologiska förändringar. Nya biologiska mediciner med hög verkningsgrad, smarta system för diagnostik samt framgångsrik utnyttjande av stamceller vid medicinska behandlingar är bara några exempel på de nya användningsområden som skapas inom livsvetenskaper (24).

Marknaden för läkemedel förväntas öka från motsvarande ungefär 9 150 miljarder svenska kronor år 2011 till 13 560 miljarder kronor år 2020 (figur 4) (25). Den ökning på cirka 4 400 miljarder kronor som förväntas ske motsvarar mer än Sveriges BNP på 3 918 miljarder kronor år 2014 (26). De ökade möjligheter som skapas förklarar det internationella intresset för läkemedelsmarknaden.

 Figur 3

Figur 4

Regeringar runtom i världen motiveras också av ett annat skäl att satsa på nya generationer av läkemedel, nämligen social hållbarhet. Den stigande världsbefolkningen leder till att utmaningen att möta kroniska sjukdomar samt övergå mot större inslag av förebyggande vård blir allt större. En ny generation av läkemedel kan, i kombination med smartare diagnostik och funktionell mat som stärker hälsan, göra det möjligt att undvika ökad ohälsa i takt med att befolkningen åldras.

Referenser:

(se fullständig referenslista)

(17) LIF (2015a)
(18) Moretti och Thulin (2012)
(19) Den stora majoriteten av anställda inom läkemedelsbranschen har eftergymnasial utbildning. Beräkningen baseras på approximationen att alla anställda har det. Multiplikatorseffekten på lokalt jobbskapande är sannolikt särskilt stort för läkemedelsindustrin då det har högst förädlingsvärde per anställd av samtliga branscher. Beräkningen utgår från antagandet att multiplikatoreffekten är lika hög för läkemedelsbranschen som i genomsnitt för exportbranscher
(20) FN (2013)
(21) Kharas (2010)
(22) Detta förklarar i sin tur varför konsumtionen av vård förväntas växa förhållandevis starkt också i västvärlden under kommande tid. Källa: Deloitte (2015)
(23) Deloitte (2015)
(24) PWC (2014)
(25) Ibid. Egen beräkning baserat på kurs på 8,47 svenska kronor per amerikansk dollar. Avrundat till hela tiotals miljarder
(26) SCB (2015). Ett lands BNP är ett mått på förädlingsvärdet som sker i ekonomin, det vill säga värdet på det som skapas minus insatsvarorna som utnyttjas för att producera detta värde. Därför är BNP inte rakt av jämförbart med marknaden för enskilda produkter, eftersom måttet på marknadens storlek inte är justerad för insatsvaror. Jämförelsen ger dock en fingervisning om hur betydelsefull den ökning av marknaden för läkemedel som förväntas ske är. Som en referenspunkt kan noteras att den svenska läkemedelssektorn år 2014 omsatte strax under 60 miljarder kronor och hade ett förädlingsvärde på 35 miljarder kronor. Källa: LIF (2015a)