Besked behövs om effektiv covid-19-behandling

Läkemedelsföretag och akademiska institutioner arbetar intensivt under coronapandemin med att utvärdera olika läkemedelsbehandlingar. Nu gäller det att resultaten från olika studier snarast kan sammanföras, poolas, så att rätt slutsatser kan dras. För läkare som vårdar svårt sjuka patienter i covid-19 behöver besked.

Coronapandemin fortsätter att sprida sig över världen och i de mest drabbade länderna stiger både antalet insjuknade och tyvärr även antalet avlidna i covid-19.  Behovet av samhällsåtgärder är påtagliga och sjukvården står inför stora utmaningar.

Parallellt sker stora insatser från de forskande läkemedelsföretagen som gör vad man kan för att få fram behandlingar mot viruset, och det arbetet görs i samarbete företagen emellan och i stor utsträckning med akademi och forskningsinstitutioner.

Det pågår ett stort antal studier, över 500, som utvärderar behandlingar som skulle kunna vara effektiva för att förebygga eller bota sars-CoV-2 infektion och sjukdomen covid-19.

Projekten handlar om att utveckla vacciner, vilket tyvärr tar lång tid, vilket även gäller helt nya behandlingar där man börjar från tidig preklinisk testning. De flesta verkar dock inrikta sig på att utvärdera redan befintliga läkemedel, för att se om dessa kan ha verkan mot coronaviruset. Dessa utvärderingar rör antivirala läkemedel som tagits fram för andra virusinfektioner som t.ex. hiv, sars, ebola och liknande sjukdomar, och ännu oftare läkemedel mot den kraftiga lunginflammation som drabbar patienter med utvecklad covid-19.

Forskare har idag identifierat 26 gener hos coronaviruset som riktar sig mot 332 mänskliga proteiner, som är nödvändiga för att åstadkomma den virusreplikering som är huvudorsaken till att infektera oss människor. Nu fortsätter forskarna att söka efter befintliga läkemedel som kan påverka de proteiner som viruset är beroende av. I det arbetet har forskare identifierat ett stort antal läkemedel som idag är godkända för behandling av andra sjukdomar. Bland annat finns läkemedel mot cancer, parkinsons sjukdom, högt blodtryck och mer otippat Haldol mot psykotiska sjukdomar och metformin mot diabetes.

De mest rapporterade och testade läkemedlet är remdesivir som en gång togs fram mot ebolainfektion utan att vara speciellt effektivt, men som visat sig mer effektiv mot coronavirus. Remdesivir avbryter coronavirusets möjlighet att replikera sig inne i cellen. Fördelen med remdeivir är att den är selektiv mot virus och påverkar inte normal cellaktivitet

Kaletra som är en kombination av två antivirala läkemedel, lopinavir och ritonavir mot hiv har testats i en studie på 200 svårt sjuka covid-19 patienter utan påvisad effekt, men nu finns förhoppningar om att kombinationen har effekt på mindre sjuka individer som behandlas tidigare i förloppet.

I Japan har man testat ett nytt influensaläkemedel, favipiravir, på 340 patienter med gott resultat. Behandlade patienter blev virusfria på halva tiden jämfört med kontrollgruppen.

Mest omskrivet är nog klorokin, ett malarialäkemedel som godkändes redan 1934 och som senare även använts vid ledgångsreumatism. Redan under sars-epidemin (2002-2003) kunde man visa att klorokin kunde blockera virusreplikation inuti cellen. Nu har forskare tagit fram en version, hydroklorokin, som är säkrare och som testats i små studier. En studie genomförd i Frankrike och som nyligen redovisades visade på mycket bra resultat, men studien var liten och inte konklusiv. Världshälsoorganisationen WHO har nu uppmanat länder att utvärdera effekten av dessa vanligen använda terapier med samma protokoll, under benämningen SOLIDARITY.

Bland antiinflammationsläkemedel som både används och utvärderas i studier finns tocilizumab, som är idag godkänt för behandling av reumatisk sjukdom, gimsilumab en monoklonal antikropp framtagen för användning vid ARDS (Acute Respiratory Distress Syndrom) och ett antal IL-6 hämmare (ex. Roactemra och Kevzara) och JAK hämmare.

Företaget Sobi initierar i dagarna en studie som ska utvärdera två kända starka antiinflammationsläkemedel, anakinra och emapalumab som är godkända för behandling av hyperinflammationssyndrom.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att extremt mycket forskning har initierats. Det stora problemet är att sjukvården behöver behandlingar idag, och har svårt att invänta konklusiva resultat. Därför sker många ”behandlingsförsök” med befintliga läkemedel. Vi får hoppas att dessa behandlingar dokumenteras noggrant och att de får bilda modell för en kontinuerlig och standardiserad uppföljning.

Foto på kontaktpersonen
Johan Brun Senior medicinsk rådgivare

Senior medicinsk rådgivare

Uppdaterad: 27 mars