"Nedåtgående trenden bruten – fortsatt social distansering kan bromsa”

Varför ökar smittan återigen i Sverige, vad är skillnaden mellan anosmia och phantosmia, kan en kolesterolsänkande statin utvecklas till ett nytt läkemedel? Varför vissa drabbas hårdare och hur dessa kan identifieras är också ett angeläget forskningsområde. Det är några av ämnena i Johan Bruns senaste krönika.

Vad är det som händer i Sverige just nu? Mindre klusterutbrott blir sammanslaget till en stor ökning av smitta i landet och oron stiger. Håller inte strategin längre? Ska vi få samma utveckling som resten av Europa? Viktigt att vi får fram mer och bättre information om vad som finns bakom de aktuella siffrorna.

Hur ser trenden ut idag?

Tydligt är att Dalarna, Västmanland och Västerbotten, som nämnts som nya smitthärdar, har haft många fall bland unga personer aktiva i ishockey- och fotbollslag. Omklädningsutrymmen och inte själva spelplanerna anses utgöra den största risken. I Stockholm är det framförallt ett antal smittade på kontor i innerstaden. Insparksaktiviteter på högskolor och universitet har också identifierats som kluster för smittspridning. Samtidigt fortsätter dödstalen att ligga på samma låga nivå och inläggningar på IVA är sällsynta. När det var som värst i Stockholm vårdades 1 000 patienter på sjukhus och 200 på intensivvårdsavdelning (IVA). I veckan vårdades 30 patienter på sjukhus och 6 på IVA.

Fördubblad spridning låter alltid skrämmande men är ett fenomen lite svårt att fullt ut förstå. För två veckor sedan var 1,2 procent av de som valde att testa sig i Stockholm bärare av SARS-CoV-2 och nu är det 2,2 procent. En fördubbling. Ett annat sätt att redovisa situationen är att antalet smittade i relation till alla som testats i landet har stigit från 1 procent till 1,5 procent.

Kan hålla med statsepidemiolog Tegnell om att ökningen går väldigt långsamt om än åt fel håll. Om man jämför överdödligheten orsakad av covid-19 med medelvärdet för alla som dog åren 1990 till 2015 är det bara under två månader i år som vi har en överdödlighet i Sverige, de flesta månader har vi istället haft ett lägre dödstal. Vi får inte glömma det.

Det vi inte vet är om det är samma profil på de som testar sig nu? Kan det vara så att kön till testning inneburit att endast de med klart misstänkta symtom får testa sig? Vet vi hur stor del av testresultaten som är falskt positiva? Upp till 20 procent har tidigare uppgivits kunna var falskt positiva i sammanställningar under våren. Dessutom kan man konstatera att av alla som tyckte att det är viktigt att testa sig har cirka 98 procent inte en pågående coronainfektion. En jämförelse visar att Danmark, Sverige och Norge har en liknande situation när man bedömer positiva odlingar i förhållande till antalet testade individer medan Finland har en lite bättre kvot.

Agnes Wold, professor och klinisk bakteriolog i Göteborg, har i ett försök att beskriva var vi står gjort beräkningar som visar att vi idag sannolikt har 50 gånger färre smittade i landet än i våras och 50 gånger färre smittade än de idag har i Marseille och andra drabbade områden i Europa. Det finns ett ljus i tunneln och allt är inte så dåligt som vi ibland tror.

Ska vi tänka om?

Vi ska kanske inte vara så oroliga över spridning bland unga. Johan Giesecke, tidigare statsepidemiolog i Sverige, uppmanade under en utfrågning på Irland dem att inte vara rädda för smittspridning bland befolkningen under 60 år. Han menade att den immunitet som skulle skapas i samhället kan vara mer effektiv än vaccinering. Han fick senare backa från sitt uttalande eftersom konsekvenserna för samhället skulle kunna bli alltför stora då det sociala skyddet på Irland ser annorlunda ut än i Sverige.

När man läser studier som visar att sannolikt 45 procent av alla som blir infekterade är asymtomatiska och kan sprida virus vidare i upp till 14 dagar, är kanske en ”låt gå-inställning” enda möjligheten om man samtidigt kan skyddade de som har störst risk att bli allvarligast sjuka av coronaviruset.

Ingen lukt eller smak

Tidigt under pandemin kunde man konstatera att ett av de mest tydliga symtomen vid covid-19 är förlust av lukt och smak. I stort upplagda uppföljningar har man kunnat fastställa att cirka 86 procent av alla patienter uppger detta och av dessa upplever 90 procent en normalisering inom 4 veckor. 10 procent kan få utdragna lukt- eller smakförluster - anosmia. Finns även beskrivningar av ett förändrat luktsinne där det mesta luktar och smakar illa - phantosmia. Nu tror forskarna att de förstår varför. Återigen finner vi att ACE II-proteinet är en del av problemet. SARS-CoV-2 använder det proteinet samt TMPRSS2 som landningsplats och de finns rikligt i näsans slemhinnor. Forskare från Harvard Medical School har kunnat fastställa att viruset påverkar de neuroner som har till uppgift att föra över information om lukt till hjärnan. Vid coronainfektion stängs denna funktion ner eller sänder felaktiga signaler. Ett stort antal befintliga mediciner har testats mot detta symptom men inget har ännu kunnat visa på någon effekt.

Autoantikroppar och mutationer kan vara förklaringen

Forskare har länge funderat över varför vissa individer blir sjukare än andra när covid-19 slår till. Nu har man redovisat en ny möjlig förklaring. Drygt 10 procent av de som är unga och friska och som får en allvarlig utveckling har en uppsättning felprogrammerade antikroppar. Istället för att angripa virus börjar dessa autoantikroppar angripa individens egna immunförsvar. En annan grupp med allvarlig sjukdomsutveckling har visat sig ha en mutation som ger ett defekt immunsystem. Man har till och med kunnat identifiera vilka gener som bär på felaktiga instruktioner. Både autoantikropparna och mutationen förhindrar bildning av signalmolekylen typ-1 interferon som är viktig för ett tidigt försvar mot virusangrepp. Nu vill man hitta möjligheter att tidigt identifiera patienter med denna defekt och testa att rena blodet från dessa missriktade antikroppar och värdet av att ge beta-interferon som behandling.

Oväntade resultat kan bli en viktig behandling

Trots ett stort antal kliniska studier som testar befintliga behandlingar med en möjlighet att lindra symptomvid covid-19 finns ännu inga läkemedel som är regulatoriskt godkända och endast dexametason, ett gammalt kortisonpreparat, är rekommenderat.

Nu har forskare i San Diego rapporterat spännande och delvis överraskande resultat. Man genomförde i en retrospektiv analys av alla som lades in på det lokala sjukhuset och fann att om man stod på en kolesterolsänkande statin hade man en 50 procentig lägre risk att utveckla allvarliga covid-19 och återhämtade sig snabbare jämfört med de utan denna behandling. En förklaring kan var att minskning av kolesterolhalten i cellväggen försvårar för virus att komma in via ACE II-receptorn och dessutom vet vi sedan länge att statiner har en antiinflammatorisk effekt. I fortsatta försök har man funnit att det finns en gen (CH25H) som är kodad för att reglera kolesterolhalten i cellväggen och stängs den ner kan virus inte komma in i cellen. Detta har tidigare kunnat visas vid ett flertal virusinfektioner. Genen triggar en enzymatisk aktivitet via 25-hydroxycolesterol (25HC) som in sin tur aktiverar ett enzym som heter ACAT som tömmer cellväggen på kolesterol. Det sker regelbundet vid virusangrepp som en del av cellernas försvar. Nu tar forskarna denna kunskap vidare och hoppas kunna göra ett läkemedel av 25HC.

Blir SARS-CoV-2 aldrig snällare?

Amerikanska forskare har nu analyserat 5 000 virusgenom för att se om det finns en eventuell tendens till förändring mot ett snällare virus. Det man kan notera är att man inte hittat mutationer som ger allvarligare symtombild men däremot varianter som verkar mer smittsamma. Forskarna tror att ju bättre vi blir på att undvika att bli smittade desto mer kommer SARS-CoV-2 vilja mutera till att bli mer smittsam. Risken är att detta kommer förstärkas ytterligare när vi startar med vaccinationer. På samma sätt som med säsongsinfluensor kommer det i så fall att krävas nya vacciner varje år. Känns som en ojämn kamp där viruset skriver reglerna.

Hur blir det med vaccinerna?

Två professorer från USA har i en artikel i The New York Times nagelfarit protokollen från de tre ledande vaccinprojekten och funnit svagheter i uppläggen. De noterar att i nuvarande design mäts effekten på i vilken utsträckning vaccinerna skyddar mot milda symtom och inte mot allvarlig utveckling, sjukhusinläggningar eller död i covid-19. En av anledningarna är sannolikt att majoriteten av försökspersonerna är friska relativt unga individer och de riskerar att endast få en mycket mild symtombild. Ett annat problem är att i tidigare studier på några av vaccinerna fick hälften av alla försökspersoner covid-19-liknande symtom som en övergående biverkan. Blir svårt att veta hur man ska skilja ut de som fått effekt men samtigt biverkningar. Författarna ställer sig frågande till huruvida en studie på 40 000, som stoppas om 150 individer fått covid-19 trots vaccinering, ger ett bra underlag för beslut när miljontals individer ska vaccineras framöver. 

Andra konsekvenser av pandemin

Regionala cancercentrum har i dagarna redovisat att enligt deras beräkningar kan mellan 3 000 och 4 000 personer gått för länge med en oupptäckt cancerdiagnos då patienterna inte uppsökt vård under coronapandemin. Ingen vet idag vad detta kommer att få för konsekvenser. Förhoppningsvis kommer registrerade uppgifter kunna svara på det i efterhand. I England har man beräknat att under de närmaste 5 åren kommer 75 000 dö av annan orsak än covid-19 men som en följd av den dysfunktionella sjukvården under pandemin. 32 000 beräknas under samma period dö på grund av missade cancerdiagnoser och 16 000 patienter beräknas redan ha dött under mars och april på grund av det kaos som rådde på de brittiska sjukhusen. Sluträkningen på pandemin förskräcker.

Ibland är det skönt att det som kan upplevas som en självklarhet även är det. I en artikel i tidskriften Infectious Disease redovisas resultat från en studie genomförd i 211 länder och 46 amerikanska stater. Man fann att smittspridningen var lägre i glest befolkade områden och att det som gav bäst effekt för att undvika covid-19 var det vi kallar för social distansering. Då är det väl bäst att vi satsar på det.


Johan Brun är senior medicinsk rådgivare på Lif och läkare med 20 års erfarenhet från den forskande läkemedelsbranschen.

Läs mer om pågående forskning kring läkemedel och vacciner mot covid-19 i Lifs forskningsöversikt.

Foto på kontaktpersonen
Johan Brun Senior medicinsk rådgivare

Senior medicinsk rådgivare

Uppdaterad: 1 oktober