X

Din webbläsare stödjs inte längre!

Din webbläsare, Internet Explorer, är för gammal och stödjs inte längre av detta verktyg. Vänligen uppdatera din webbläsare till Microsoft Edge, Google Chrome eller Mozilla Firefox.

Johan Brun

"Svensk forskning bidrar med en ny typ av vaccin som skulle kunna lösa distributionsproblem"

Svensk forskning om nya innovativa sätt att distribuera vaccin men också innovativa sätt att få befolkningen att vaccinera sig är två teman i Johan Bruns coronakrönika. Forskning om ifall en naturligt genomgången infektion med SARS-CoV-2 ger bättre immunsvar än vaccinationer är ett annat.

Just nu pågår det en diskussion, på båda sidorna av Öresundsbron, om hur smittläget ser ut och om det kan jämföras. I Skåne har man registrerat en minskning av antalet smittade med två tredjedelar på två veckor och har idag 70 nya fall per miljoner invånare medan danskarna vid sitt brofäste redovisar 166 nya fall. För Sverige totalt är motsvarande siffra 117 och för Danmark 150. På samma sätt som Sverige tidigare har förklarat svårigheterna kopplade till internationella jämförelser på grund av olikheter i hur data insamlats och redovisats uppger danskarna att skillnaden förklaras av att de testar i betydligt större utsträckning än oss. Så kan det förstås vara.

Oroande uppgifter har kommit från den grekiska arkipelagen där man ser en ökning av antalet smittade när turistsäsongen kommit i gång. Myndigheterna noterar 50 procent fler fall på några av de större turistöarna och det trots att man prioriterat att vaccinera öbefolkningen. Om det inte blir en förbättring hotar man med restriktioner och nedstängningar. Det kan inte vara behagligt att bada med munskydd.

Mer lyckosamma har man varit i staden Serrana i Brasilien, ett extremt hårt drabbat land under pågående pandemi. I ett kontrollerat experiment har man vaccinerat stora delar av den vuxna befolkningen och därefter sett en 95-procentig nedgång i antal smittade. Deras egen tolkning är att när man vaccinerat 75 procent av alla vuxna uppnår man flockimmunitet, vilket resterande 25 procent har nytta av. Intressant är att projektet använde Sinopharm, ett kinesiskt vaccin som i flera uppföljningar bedömts ha en osäker effekt.

Även Storbritannien visar upp en positiv utveckling trots fortsatt spridning av den indiska (Delta) mutationen. Under förra veckan upplevde britterna det första dygnet utan rapporterade dödsfall i covid-19 sedan i mars 2020. Hoppas att pandemin nu börjar ebba ut i det land som varit bland de absolut mest drabbade i Europa med 128 000 registrerade dödsfall. En viss oro finns dock att Delta ska ta över alltmer och att man då tvingas skjuta upp det fortsatta ”öppningsprogrammet”.

Det har diskuterats huruvida de brittiska (Alfa) och indiska (Delta) mutationerna inte bara är mer smittsamma utan även ger en allvarligare sjukdomsutveckling. Socialstyrelsen har nu fastställt att det gäller för Alfa, som är 60 procent ”farligare”. Det baserar myndigheten på att smittade med denna variant oftare blir så dåliga att det krävs sjukhusvård. Trist nog står Alfa för majoriteten av alla nya fall i Sverige. Tröstrikt är att både Pfizer/BioNTechs och AstraZenecas vaccin ger ett tillräckligt bra skydd oavsett mutation.

Vaccinationsgraden fortsatt ojämn

Det vaccineras mycket i världen och nu har drygt 2 miljarder fått minst en injektion. Sex av tio doser har givits till befolkningen i Kina, USA och Indien. Fördelningen är mycket ojämn, samtidigt som endast 0,3 procent av alla doser givits i värdens fattigaste länder har de rika länderna tilldelats 40 procent. I Europa har snart 50 procent fått sin första spruta. Nu är det bara Nordkorea, Tanzania, Tchad, Burundi, Eritrea och Haiti som ännu inte börjat vaccinera sin befolkning.

Många länder brottas med utmaningen att locka alla i befolkningen till vaccinationscentralerna. Men strategierna för detta ser väldigt olika ut. I USA gör man en extra satsning under juni med erbjudanden om donuts och gratis taxiresor, men även högre lön till de som vaccinerar sig. I Ohio får man en lott och i tidningarna kunde man nyligen läsa om en ung flicka som vunnit 1 miljon dollar. Mycket pengar för ett litet stick. Än mer extremt är en butik i Michigan som erbjuder en gratis ”joint” (marijuana) till de som visar upp ett vaccinationsintyg och i West Virginia har man blivit kritiserade, med all rätt, då man erbjudit gratis vapen till nyligen vaccinerade.

Mer rimligt är ett erbjudande i Thailand där man lockar med möjligheten att vinna en ko. I Indien utlovar man i vissa distrikt 100 000 kronor till den by som först har vaccinerat hela sin befolkning och i Israel, som redan har vaccinerat 80 procent av sina invånare, har vaccinationserbjudanden kommit med löften om pizzor, bakverk och en kopp kaffe.

Vi kommer sannolikt inte få se några ”mutor” i Sverige då 94 procent säger sig vara villiga att vaccinera sig, enligt en nyligen genomförd undersökning. Känns rimligt att en vaccination baserar sig på bra information och ett eget taget beslut.

Forskning – vacciner

Iconova och ISR (Immune System Regulation) är två svenska bolag som tillsamman ger sig in på vaccinmarknaden och det med ett spännande nytt koncept. ISR har tagit fram ett coronavaccin i pulverform som man andas in och som inte kräver speciell förvaring. Iconova har en engångs inhalationsdevice som gör att man enkelt kan distribuera och erbjuda vaccinet, inte minst i utvecklingsländer. Finns stora förhoppningar på den här lösningen som skulle kunna innebära en både enkel och kostnadseffektiv administrering av vaccin.

Tillverkaren av kinesiska Sinovac, ett konventionellt inaktiverat virusvaccin, har haft det besvärligt en tid, med låga utfall i smittskyddsstudier. Nu har man försökt hantera detta genom att testa värdet av en tredje dos. I kontrollerade studier har man efter två doser givit en tredje dos, 3 alternativt 6 månader senare, och då kunnat noterat en tiofaldig ökning av antikroppstitrar efter en vecka och en tjugofaldig ökning efter 15 dagar. En tredje injektion blir sannolikt rekommendationen i de länder som redan idag använder Sinovac.

Det pågår sedan länge en diskussion om huruvida en naturlig genomgången infektion med SARS-CoV-2 ger bättre immunsvar än vaccination, eller om det är tvärtom. Experter från Vaccine Research and Development Center vid University of California hävdar nu att vaccination är att föredra. Vaccination ger bättre immunsvar och större säkerhet än en okontrollerad sjukperiod. Deras bedömning gjordes efter att de jämfört tusentals blodprover från patienter som haft covid-19 med de som vaccinerats (med Pfizer/BioNTech alternativt Moderna). Hos de vaccinerade fann man 10 gånger fler antikroppar och att antikropparna kvarstod längre än hos de som genomlevt sjukdom. Forskarna betonar att det som talar mest emot att avvakta naturlig immunisering är risken att bli svårt sjuk eller att dö vid en manifest covid-19.

Den medicinska tidskriften Jama Oncology har nyligen publicerat en studie som visar att covid-vaccinering (Pfizer/BioNTec) fungerar även för patienter som står på cancerbehandling. 90 procent av cancerpatienterna svarade med antikroppsbildning och även om titrarna var 70 procent lägre än hos en frisk individ var de tillräckliga för att ge skydd mot infektion.

Forskning – behandling

National Institute of Health (NIH) i USA har i egen forskning identifierat en lovande tablettbehandling. Behandlingen, som idag benämns TEMPOL, verkar kunna hämma ett enzym som virus behöver i cellen för tillverkning av nya generationer virus. Nu fortsätter man att testa produkten i kliniska prövningar. Parallellt utvecklar Pfizer en möjlig tablettbehandling som kan intas vid tidig misstanke på infektion. Båda skulle kunna bli viktiga tillägg till vacciner och ges till de som blivit smittade för att minska risken att bli svårt sjuk.

Antroquinonol, är en substans framtaget ur svampmycel, som i tidiga studier visat sig vara cytotoxiskt och är tänkt som ett cancerläkemedel. Nu pågår kliniska FAS II-studier för att utvärdera möjlig effekt vid mild till moderat covid-19. Studierna genomförs i USA, Peru och Argentina och man planerar för att även inkludera svårt drabbade patienter. 

Fågelinfluensa att hålla ögonen på

Samtidigt som vi får allt fler positiva rapporter om successivt minskad smittspridning av SARS-CoV-2 rapporterade Kina i förra veckan det första fallet av en specifik variant (H10N3) av fågelinfluensa hos människa.

Fågelinfluensa (aviär influensa) är en sjukdom orsakad av influensavirus-A som finns naturligt hos vilda fåglar utan att ge speciellt mycket symtom. Den sprids framför allt mellan fåglar men kan i ovanliga fall smitta andra djurarter inklusive människa. Symtomen hos människa är beroende av den specifika mutationen. Ofta har det handlat om milda besvär med ögoninflammation eller övergående allmänna influensasymtom. Något tidigare utbrott har givit mer allvarliga besvär med dödlig utgång. Både Asiaten 1957 och Hongkong-influensan 1968 var utbrott av influensavirus-A. Finns ännu ingen beskrivning av ytterligare smittspridning, men det sade man även tidigt våren 2020, varför det finns anledning av att följa utvecklingen noggrant.

Nu går vi mot en varmare period, med förväntad successivt minskad förekomst av virus i samhället. Vi såg en nedgång förra sommaren och kommer sannolikt se en liknande utveckling i år. Varför vi har dessa säsongsvariationer diskuteras och något slutligt svar har vi inte ännu. Viktigt att även i sommar tänka på hur vi rör oss i samhället och undvika situationer med hög risk för smittspridning. Om de du möter har antikroppar, efter genomgången infektion eller vaccination, syns inte på utsidan.


Johan Brun är knuten till Lif som medicinsk rådgivare och läkare med 20 års erfarenhet från den forskande läkemedelsbranschen. Han har sedan pandemiutbrottet i våras följt forskningen och litteraturen om corona och covid-19 och uppdaterar för Lifs räkning kunskapsläget i veckovisa krönikor.

Mer fakta

Lifs översikt som beskriver vaccinläget

Lifs översikt av läkemedel och substanser som testas mot covid-19

Uppdaterad: 9 juni