X

Din webbläsare stödjs inte längre!

Din webbläsare, Internet Explorer, är för gammal och stödjs inte längre av detta verktyg. Vänligen uppdatera din webbläsare till Microsoft Edge, Google Chrome eller Mozilla Firefox.

Johan Brun

”Mutationer – en fortsatt utmaning för vaccinforskningen”

Nya tolkningar av statistik och överdödlighet, nya mutationer och behovet av nya vacciner skriver Johan Brun om i veckans coronakrönika. Två nedärvda neandertalargener med olika påverkan på immunförsvaret har kartlagts och fler svenska bidrag till kommande vaccinproduktion är andra ämnen.

Under denna pågående coronapandemi har det varit helt omöjligt att förutse vad som ska hända och ibland även att i efterhand förstå utvecklingen. Johan Giesecke, före detta statsepidemiolog, har i intervjuer sagt att det här viruset ständigt lurar oss och att det som han och andra sagt skulle hända sällan blev så som man förutspått.

Efter att vi har haft en global andra våg under sena hösten och över julhelgerna ser vi nu i stora delar av världen en lika tydlig nedgång. Något som inte helt kan förklaras av pågående vaccinationsprogram. När Indien rapporterar en 90-procentig minskning av nya fall undrar man om det faktiskt är sant. Från att ha haft igenomsnitt 100 000 nya fall dagligen är man idag nere på 10 000 fall och i vissa större städer, med många miljoner invånare, har antalet nya fall fallit från 5 000 dagligen till några enstaka. Dessutom har man kunnat öppna samhället och mycket av livet har återgått till det normala. En av många tänkta förklaringar är deras procentuellt unga befolkning. Andelen medborgare över 65 år är endast 6 procent, att jämföra med det land i Europa som har den äldsta befolkningen, Italien, vars motsvarande siffra är 23 procent. Hoppas att denna positiva utveckling inte beror på underrapportering utan att vi faktiskt har ett trendbrott.

Ett intressant mönster är att de länder som drabbades lindrigt av pandemin under våren har haft den mest utbredda spridningen under hösten. Efter jul har vi sett en tydlig ökning i Portugal, Slovakien, Lettland och på Irland. Men när man ställer samman de senaste veckornas utveckling globalt kan vi se en halvering av antalet nya fall och denna positiva utveckling ses även i tidigare hårt drabbade länder som USA och Storbritannien. I Nordamerika har antalet nya registrerade fall gått ner från en topp på 250 000 per dag till under 100 000 och man ser också sjunkande antal sjukhusvårdade och dödsfall. Förra veckan registrerades 68 000 fall per dag vilket ger en minskning med 44 procent jämfört med 14 dagar innan. Hoppas att trenden fortsätter och även kommer till oss i Sverige. Vi har tyvärr inte denna positiva utveckling just nu utan verkar ha fastnat på en svagt ökande ”platå”.

Finland har varit det minst drabbade landet i Europa. Varför vet nog ingen säkert men en teori som nu dykt upp är att finländare har väldigt små sociala nätverk, träffar relativt få personer. En vanlig finländare träffar i genomsnitt 9,7 personer per dag att jämföra med en italienare som träffar 20. Efter utbrottet av covid-19 minskade finländares intresse att träffa andra med över 70 procent och är nu nere i 2,5 personer per dag. Självfallet måste det påverka förutsättningarna för smittspridning.

En snabb minskning av nya fall är alltid bra för ett land men kan ibland sätta käppar i hjulen för forskningen. Island hade ett avtal med Pfizer där man skulle säkerställa att 70 procent av befolkningen skulle vara vaccinerade i slutet av mars och därefter planerade man att utvärdera om en flockimmunitet åstadkommits i landet. Men då det finns för få smittade idag går det inte att utvärdera en eventuell vaccineffekt. Projektet har lagts ner och nu tittar man på andra intressanta uppföljningar inom ramen för ”Real World Data”.

Överdödlighet - nya data ändrar bilden

Det är svårt att få en tydlig bild av hur hårt drabbade olika länder har varit av dödsfall med eller på grund av SARS-CoV-2. Eftersom de flesta av dödsfallen varit kopplade till äldre ofta svårt sjuka patienter med en kort förväntad kvarstående livslängd blir antalet döda enbart orsakade av covid-19 svåra att identifiera. Ett försök att bättre beskriva situationen är att mäta överdödlighet, men det kräver att vi redovisar dessa uppgifter på ett likartat sätt för att vi ska kunna göra jämförelser tvärs länder. Något som är svårt även inom Sverige. De rapporteringar om dödsfall med koppling till coronainfektion som Folkhälsomyndigheten får och dagligen rapporterar har under hösten varit drygt 20 procent högre än de dödsintyg som doktorer skrivit och redovisar till Socialstyrelsen.

I veckan kom nya data som visade att överdödligheten i Sverige inte varit så hög som vi trott utan att vi var bland de länder med lägst överdödlighet i Europa under 2020, om än sämre när vi jämför oss med våra nordiska grannar. Ett mönster som vi också sett under tidigare pandemier som till exempel Asiaten 1957 och Hongkonginfluensan 1968. Verkar som om Sverige har en infrastruktur som gynnar smittspridning, något som även Anders Tegnell tagit upp i intervjuer. Överdödligheten beräknas på totalt antal döda aktuellt år och jämförs med de senaste 4 åren. Trots osäkerhet är överdödlighet ändå det mest relevanta jämförelsemåttet och det är bättre än andra mått som är beroende av testning och mer osäkra definitioner.

Neandertalarna både tog och gav

Tidigare har vi läst att vissa av oss har en neandertalargen som återfinns i kromosom 3 och som ökade risken för att bli svårt sjuk i covid-19. Nu har forskare på Karolinska Institutet i Stockholm och Max Planck Institutet i Berlin återupprättat neandertalarnas rykte genom att även hitta en neandertalargen på kromosom 12 som minskar risken för att behöva sjukhusvård med 20 procent. De senare generna styr bildningen av ett protein som bryter ner virus och den nedärvda genen gör denna process mer effektiv. Anmärkningsvärt är att förekomsten av denna genvariant har ökat efter den senaste istiden och idag bär hälften av alla människor utanför Afrika på den. Trevligt med ett arv från dessa avlägsna släktingar som dog ut för 30 000 år sedan.

En svensk vaccinfabrik

Valneva, ett engelskt forskningsbolag med dotterbolag i Sverige, räknar med att ha ett godkänt vaccin till sommaren och att sluttillverkningen kommer att ske i Solna. Vaccinet, som är ett vero-cell-baserat inaktiverat helvirusvaccin är det första i sitt slag som utvecklats i Europa. Konceptet med inaktiverade helvirusvacciner är väl beprövat och har funnits i många decennier. Vaccinets grundsubstans kommer att tillverkas i Skottland men slutlig hopsättning och förpackning i Sverige. Storbritannien har redan skrivit på ett avtal om 100 miljoner doser och företaget har pågående förhandlingar med EU om 60 miljoner doser. Hoppas att det håller hela vägen och att Sverige kan bli en viktig kugge i arbetet med att täcka världens behov av vacciner.

Mutationer – en fortsatt utmaning

Behovet av de vacciner som fortfarande är under utveckling blir allt tydligare. Inte bara för att täcka det globala behovet utan även för att säkra effekt mot de allt oftare förekommande muterade virusvarianterna. Senast har oron varit starkt kopplad till den sydafrikanska mutationen 501.V2. På ett liknande sätt som för andra nya mutationer verkar den sydafrikanska vara 50 procent mer smittsam men man har ännu inte fastställt om den kan ge en mer allvarlig utveckling av covid-19. Gäller även den Brasilianska varianten. Det finns misstankar om att antikroppar från tidigare virusstammar inte hjälper om man blir återinfekterad och att de vacciner som finns idag inte är lika effektiva. Men vi vet ännu inte om det kommer att bli ett allvarligt problem. Fortfarande kan vaccinerna skydda mot svår sjukdomsutveckling och risken att dö utan att förhindra lättare till måttliga besvär. Något som vi har erfarenhet av från vaccinerna mot polio, influensa och kikhosta. Dessutom kan T-cellerna fortsatt försvara oss. Vaccintillverkarna ser nu över möjligheterna att modifiera befintliga vacciner och utreder om en ytterligare booster-dos är lösningen.

I den fortsatta forskningen och vaccinutvecklingen börjar nya alternativ närma sig kliniska prövningar och vissa med helt nya angrepp mot SARS-CoV-2. Inte bara mot Spike-proteinet denna gång. Dessutom kan ett alternativ vara att sätta samman olika redan godkända vacciner i samma spruta och beroende av dagsläget kunna ge bästa kombination. Den amerikanska läkemedelsmyndigheten (FDA) har i dagarna presenterat kompletterande regelverk för att snabba på denna utveckling och skapat undantag från stora befolkningsstudier för nya varianter av behandling.

Kunskap för framtiden

Vi har aldrig sett en så snabb utveckling av nya vacciner som under senaste året och många hoppas att ny kunskap, nya plattformar och tekniker framöver ska kunna användas vid andra sjukdomstillstånd. Ett antal genombrott talar för att vi i framtiden kommer ha allt bättre förutsättningar att stötta vårt immunförsvar mot angrepp från illvilliga mikrober.

När nu alla regioner lovar att de har en organisation som kan vaccinera hela Sveriges befolkning innan sommaren är slut, får vi hålla tummarna för att leveranserna tar fart och att nya godkännanden kan komplettera vår befintliga vaccinportfölj. I veckan får nya delar av landet njuta av vinterlov men nu med allt varmare väder, mindre snö men med samma restriktiva samvaro med andra.


Johan Brun är knuten till Lif som medicinsk rådgivare och läkare med 20 års erfarenhet från den forskande läkemedelsbranschen. Han har sedan pandemiutbrottet i våras följt forskningen och litteraturen om corona och covid-19 och uppdaterar för Lifs räkning kunskapsläget i veckovisa krönikor.

Mer fakta

Lifs översikt som beskriver vaccinläget

Lifs översikt av läkemedel och substanser som testas mot covid-19

Uppdaterad: 24 februari