"Det är inte över än – både nya vacciner och behandlingar är efterlängtade"

Samtidigt som SARS-CoV-2, med alla sina varianter försöker överleva och föröka sig i en värld som gör allt för att hindra det, kommer hela tiden nya uppgifter om vacciner och deras effekter. Tog förra veckan upp problemet med att förstå redovisade effektmått och inte har det blivit lättare ju fler vacciner som blir godkända. Det senaste exemplet är ett av de amerikanska myndigheterna godkänt vaccin som bedöms ha 66 procents effektivitet mot att utveckla en lätt till moderat sjukdomsbild men även mot att få en asymtomatisk infektion. I det här speciella fallet visade samtidig studierna att vaccinet har 85 procents skydd mot svår covid-19 efter 28 dagar och 100 procents skydd mot att behöva läggas in på sjukhus eller dö i covid-19. Det senare den absolut viktigaste anledningen till att vi vaccinerar och något som alla de hittills godkända vaccinerna skyddar mot. Man har i detta exempel även redovisat små skillnader beroende på vilken befolkning studierna har genomförts på.

Lika svårt som att förstå effektmått för vacciner är det att förstå hur SARS-CoV-2 sprider sig inom olika länder och mellan länder i Europa. Samtidigt som vi i Sverige ser början på en tredje våg i häften av landets regioner fortsätter pandemin att minska i andra. Uppsala, som hade stora problem i början av hösten med ett universitetssjukhus som gick på knäna, redovisar nu en helt annan bild. I veckan hade man ingen covidpatient på länets intensivvårdsavdelningar och tidigare hade antalet patienter som avled halverats. Nu hoppas man att den ökade smittspridningen som sker i Mälardalen inte ändrar denna positiva utveckling. Oroande är att andra regioner redovisar ett ökande behov av intensivvårdsplatser och mest uttalat är det i Västerbotten, Norrbotten, Jönköping och Västra Götaland. Det är inte över än.

Forskningsdatabas ska ge ny kunskap

För att vi ska få mer kunskap om covid-19 och kunna följa spridningsmönster, immunitetsläget i världen och upptäcka när nya varianter dyker upp har en stor open-access forskningsdatabas skapats. Databasen, som benämns ”Global.health”, täcker 150 länder och bygger på öppen tillgång till information. Delaktiga i att bygga upp detta forskningsprojekt har bland annat varit universiteten i Oxford, Harvard, Northeastern, Washington men även Boston Children´s Hospital och John Hopkins Center for Health Security. För varje avidentifierad individ som ingår kommer 40 parametrar att följas upp Parametrar som kommer följas är bland annat uppgifter om när man blev sjuk, testresultat, behandlingar och resor som personerna gjort. Redan finns data från 25 miljoner individer och databasen fylls på i snabb takt. Ska bli spännande att följa.

Forskning – nya behandlingar som testas

Allocetra, en antiinflammatorisk substans under utveckling som riktar sig mot makrofagernas roll i cytokinstormen, har testats i Israel mot svårt sjuka patienter med covid-19 och 90 procent av dem blev helt återställda efter en vecka. Den goda effekten bedöms delvis bero på minskat behov av andningssupport. Nu fortsätter det kliniska studieprogrammet och förhoppningsvis får vi ytterligare ett hjälpmedel i vår medicinska verktygslåda.

Bevacizumab, en monoklonal antikropp mot tillväxtfaktorn VEGF-A, är sedan snart 17 år ett godkänt läkemedel vid cancerbehandling och har nu visat goda resultat vid covid-19. En studie som leddes av forskare från Karolinska Institutet, men som genomförts i Italien och Kina, visade lägre dödlighet för behandlade patienter och att de även återhämtade sig snabbare jämfört med de som endast fick standardbehandling. Både syremättnad, kroppstemperatur och inflammatoriska markörer normaliserades snabbare med bevacizumab som tillägg. Studien var inte randomiserad, hade en relativt kort uppföljningstid och inkluderade endast dryga 50 patienter varför man nu planerar en större upplagd randomiserad studie med placebokontroll.

Regdanvimab är ytterligare en monoklonal antikropp för behandling av mild till måttlig covid-19 som granskas av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA. Lovande tidiga resultat gör att myndigheten startat en ”rolling review” och antikroppen är tänkt att sätta sig på virusets Spike-protein och förhindra att det kan tränga in i cellen.

Ecallantide är en registrerad behandling för ärftlig angioödem (svullnader i hud och slemhinnor) och för att förhindra blodförlust vid vissa operationer. Produkten är en hämmare av bland annat proteinet kallikrein och kan framöver få en ny användning. Forskningsresultat från Uppsala universitet har nyligen publicerats och kan innebära att vi får en ny behandling av svåra lungkomplikationer (ARDS-Acute Respiratory Distress Syndrome) i samband med covid-19, lungskador som alldeles för ofta tvingat patienter till långa tider i respirator och ibland varit orsak till dödsfall. Den svåra sjukdomsutvecklingen beror delvis på vaskulära endoteliter (inflammationer i blodkärlsväggar). I det medfödda infektionsförsvaret ingår ett antal beståndsdelar som har att identifiera främmande angrepp och som vid svåra fall av covid-19 ökar i antal som tecken på aktivering av systemet. En överaktivering ger ökad risk för inflammationer i kärlen som i sin tur ger risk för blodproppsbildning och står i starkt samband med risken att bli svårt sjuk. Det är ett stort antal beståndsdelar som ökar men gruppen i Uppsala identifierade att det som stod ut var en ökning av kallikrein/kinin systemet, ett proteinsystem som ingår i regleringen av inflammation, blodtryckskontroll, koagulation samt smärta.

Zyesami, en ”vasoaktiv tarmpolypeptid” (VIP) med anti inflammatorisk- och anticytokinaktivitet som initialt togs fram för behandling av erektil dysfunktion testas nu med gott resultat vid svåra fall av covid-19 med lungkomplikationer. I kliniska studier har substansen visat en 35-procentigt ökad chans att klara av svår lungsvikt och minskar därmed risken att dö på grund av covid-19 jämfört med placebo. Patienterna hade också 45 procents ökad chans att bli utskriven från sjukhus dag 28 efter insjuknandet. Ytterligare ett godkänt läkemedel som kan få en ny användning.

Vaccinationer – hur går det?

I vår svenska massmediarapportering talas det mest om att vi inte får tillräckligt med vaccinleveranser samt om förseningar i planerade program. De länder som lyckats bäst hittills är Israel som redan vaccinerat halva sin befolkning och Storbritannien som leder stort i Europa efter att redan ha vaccinerat 20 miljoner av sina invånare. Genomförda vaccinationer innebär att vi börjar få bra data på hur det har gått och vilken effekt som man kan mäta. Sju dagar efter andra injektionen rapporterar man från Israel en 94-procentig skyddande effekt mot covid-19 med mindre symtom, identiskt med de data som framkom i de studier som låg till grund för godkännandet av vaccinet. Resultaten stödjer att studierna varit tillräckligt stora för att motsvara användning under sedvanliga förhållanden.

Från Storbritannien rapporterar man att 21 dagar efter första dosen såg man ett 72-procentigt skydd mot symtomatisk och asymtomatisk covid-19, ett resultat som steg till 86 procent 7 dagar efter andra dosen. EAVE II-projektet, som följer upp hur det går med vaccinationerna i Skottland, har patientdata från 5,4 miljoner invånare. Idag har 21 procent av Skottlands befolkning fått sin första spruta. Under uppföljning 4 veckor efter att man börjat vaccinera har 8 000 patienter lagts in på sjukhus och av dem hade 58 fått sin första injektion, vilket innebär att risken för att hamna på sjukhus minskat med 85 procent. I veckan meddelade man från Storbritannien att oavsett om man hade fått en injektion av Pfizers vaccin eller det från Astrazeneca och var 80 år eller äldre har man ett 80 procentigt skydd mot att behöva läggas in på sjukhus med covid-19. Onekligen uppmuntrande resultat.

Nya nedstängningar

Finland har meddelat ytterligare restriktioner och nedstängningar trots att de är ett av de länder som klarat sig bäst under pandemin. Ett liknande beslut har tagits i Norge och förberedelser för att kunna införa liknande förordningar i Sverige pågår. Att stänga gränser och förhindra inresa av människor från andra länder är restriktioner som EU reagerar på och menar att det går emot EU:s förordning om fria rörelser över medlemsstaternas gränser. I en skrivelse har de uppmanat Belgien, Tyskland, Ungern, Danmark, Finland och Sverige att se över dessa beslut och komma in med ett svar inom 10 dagar. Österrikes regeringschef har efterlyst att man inom EU fastställer gemensamma regler för resor och varutransporter medan Tysklands europaminister vill få behålla rätten att ta egna beslut baserat på landets speciella situation. Rekord i nedstängningar har nog ändå Nya Zeeland. I veckan fick man ett nytt fall med den brittiska mutationen och valde att omgående stänga ner hela Aukland med 2 miljoner invånare.

Viktig i diskussionen om nedstängningar är den rapport baserad på FN-statistik som nyligen presenterades och som visar att lika många dött på grund av restriktioner som av covid-19, dessutom med en sned fördelning mellan rika och fattiga länder. Medan äldre multisjuka är de som framför allt dör i västvärlden, är det i utvecklingsländerna i stället barn och unga. Detta förklaras av att nedstängningar och restriktioner har inneburit större fattigdom med svält, uteblivna sjukvårdsinsatser, förlossningskomplikationer med konsekvenser för både mor och barn och försenade vaccinationer av vanliga barnsjukdomar som oönskade konsekvenser.

Flockimmunitet dröjer

Under hela pandemin har det spekulerats om när vi kan uppnå en flockimmunnitet som i sin tur ska få stopp på fortsatt virusspridning. Efter optimistiska prognoser förra våren – som inte stämde – inser vi idag att det kommer att ta lång tid och kanske krävs det att upp emot 80 procent av en befolkning ska ha ett immunologiskt skydd, antingen genom att ha haft covid-19 eller efter vaccination. En nyligen redovisad studie (Bamse-studien) visar att idag har var tredje 25-årig stockholmare antikroppar mot SARS-CoV-2, vilket är en fördubbling sedan oktober förra året. Intressant är att 10 procent av deltagarna med antikroppar uppgav att de aldrig upplevt några symtom. En undersökning av stockholmare i allmänhet som genomfördes vecka 7 visade att 42 procent hade antikroppar, så vi börjar förhoppningsvis sakta nå nivåer som kan påverka smittspridningen.

Nu ser vi även en allt större förekomst av virus i Stockholms avloppsvatten vilket talar för att vi fortsatt har en stor smittspridning och att det kommer att genera allt fler personer som får antikroppar. Hoppas bara att det inte kommer till priset av fler svårt sjuka med behov av vård. Nu måste vaccinleveranserna ta fart så att allt större grupper i samhället får sina sprutor.

Uppföljningar har hittills inte visat på en alarmerande spridning på våra skidorter under de första veckorna med sportlov. Se till att det fortsätter så. Kom ihåg att det varken är i backen eller i liftkön som någon större spridning sker utan risken för smitta uppstår om ni efter kampen med backen eller i spåren träffar andra än era familjemedlemmar inomhus i små utrymmen och inte håller rimlig distans. Gäller förstås även alla som tillbringar sportlovet på hemmaplan. Tänk på det och njut av lediga dagar!

Johan Brun är knuten till Lif som medicinsk rådgivare och läkare med 20 års erfarenhet från den forskande läkemedelsbranschen. Han har sedan pandemiutbrottet i våras följt forskningen och litteraturen om corona och covid-19 och uppdaterar för Lifs räkning kunskapsläget i veckovisa krönikor.

Mer fakta

Lifs översikt som beskriver vaccinläget

Lifs översikt av läkemedel och substanser som testas mot covid-19.