Bättre behandlingsmetoder mot covid-19 kommer

En ny försiktig optimism har framkommit under senaste veckornas presskonferenser med Folkhälsomyndigheten. Vi ser en tydlig tendens till minskat antal fall, färre inlagda på sjukhus och minskade dödsfall med koppling till SARS-CoV-2. Alltför länge har vi sökt ljuset i tunneln, ett ljus som ofta blinkat till men sedan släckts ner igen, men som nu förhoppningsvis kan växa till ett allt stadigare sken. Myndighetens statistik visar att majoriteten av regionerna noterar allt bättre siffror och när Stockholm har en nedgång med 67 procent i konstaterade fall från början av december till slutet av förra veckan och Söderhamn, som hade en av landets största smittspridningar förra månaden, visar en nedgång med 90 procent, måste något ha hänt.

Lika glad blev jag av det faktum att det nu verkar finnas en plan för hur svenskar som vill ska kunna bli vaccinerad innan semestertiden börjar. Med en ambition att vaccinera 5,6 miljoner individer på tre månader har regionerna verkligen tagit på sig ett stort uppdrag. Vi ser nu i Sverige liknande planer som i andra europeiska länder där man sett över vilka andra samhällsfunktioner som kan hjälpa till med vaccinationerna, inklusive militären, samt att man bokat upp konferenslokaler, idrottsarenor och stadshus. Nu får vi hålla tummarna för att vi får de utlovade vaccinleveranserna.

Nya möjliga behandlingar under utveckling

Ett svenskt forskningsbolag har planer för en fas 2-studie av Rabeximod, ett läkemedel tänkt för behandling av reumatiska ledbesvär. Intresset för att testa substansen vid covid-19 kom från den amerikanska forskaren Dr Kaley Kask som vill testa dess möjligheter att ”lugna ner” ett överaktiverat immunförsvar. I den planerade studien kommer 300 sjukhuspatienter med syrgasbehov, men inte i respiratorvård, få aktiv behandling alternativt placebo. Studien kommer att genomföras i Ukraina, Polen, Slovakien och Ungern och preliminära resultat förväntas i tredje kvartalet 2021.

Från Italien kommer intressanta uppgifter om behandling med vätskedrivande läkemedel (diuretika). Forskare vid universiteten i Bari och Rom har funnit att etakrynsyra, en aktiv beståndsdel i ett så kallat loop-diuretikum, har en virushämmande effekt vid covid-19. Potentialen har även uppmärksammats i kinesiska forskningsprojekt och universitetet i Bari tar nu denna kunskap vidare och startar behandlingsförsök i större skala.

Jag har tidigare nämnt möjligheten att behandla covid-19-sjuka patienter med ett gammalt välkänt giktläkemedel, kolkicin. Nu har vi fått resultat från COLORONA-studien som testade icke sjukhusvårdade covid-19-patienter med positiva PCR-tester. Ansvarig för prövningen, som genomfördes på patienter som vårdades i hemmet, är Montreal Heart Institute och den finansierades delvis av Bill och Melinda Gates Foundation inom ramen för deras COVID-19 Therapeutics Accelerator. Kolkicin minskade risken att hamna på sjukhus med 25 procent, behovet av respiratorbehandling med 50 procent och död i covid-19 med 44 procent. Ett enkelt och billigt läkemedel som faktiskt är den första väldokumenterade behandlingen för patienter utanför sjukhusvården. 

En mer avancerad behandling görs med mesenkymala stamceller från navelsträngsblod. I en liten studie på 24 svårt sjuka patienter med andningssvikt, publicerad i den medicinska tidskriften Stem Cells Translational Medicin, fann man högre överlevnad (91% vs 42%) och kortare tid för återhämtning än hos de som fick placebo. Mesenkymala stamceller har förmågan att utvecklas till ett stort antal celltyper men har även en antiinflammatorisk effekt, vilket var orsaken till att man startade detta projekt. Från en enda individs navelsträngsblod kan man få tillräckligt med stamceller för 10 000 behandlingar och studien talar för en tydlig effekt mot den så kallade cytokinstormen, varför nu större studier planeras.

Antikroppar – allt fler och mer intressanta

Idag talar vi inte bara om de antikroppar som vi får genom att ha haft covid-19 eller via vaccinering. Autoantikroppar blir allt mer intressanta som en förklaring till de svårare fallen av covid-19. Det speciella med covid-19 är att efter att kroppen gjort sig av med virus drabbas några smittade av en tilltagande försämring av lungorna, påverkan på andra organ och alldeles för ofta i form av långdragna besvär. Den aktuella teorin som forskarna förklara detta med är så kallad autoimmunitet, att kroppen börjar motarbeta sig själv. Cytokinstormen verkar vara en intensiv men kortvarig reaktion medan autoantikropparna står för de mer långvariga symtomen.

Nu försöker man förstå om det är infektionen som triggar till bildning av autoantikroppar och hur mycket som är en individs genetiska predisposition samt hur de båda samverkar.

Forskare på Rockefeller University i New York har kunnat konstatera att en del patienter med svårare covid-19 hade mycket likartade autoantikroppar och i större antal än patienter i kontrollgruppen. Det anmärkningsvärda är att det verkar som att vissa individer bildar dessa autoantikroppar utan att vara infekterade och att de dessutom har en genetisk predisposition som ökar risken. Att autoantikroppar mot interferon kan var en förklaring till långvariga symtom beskrevs redan 1984 men det är först nu som man förstår vad de kan ställa till med under en pandemi. Nu ska forskarna screena 40 000 individer för att se hur vanligt det är med autoantikroppar i en normalbefolkning.

I Belgien har forskning visat att det är inte bara är autoantikroppar mot interferon som är intressanta utan även de mot fosfolipider, ett ämne med stark koppling till minskad risk för att få blodproppar. De har i en studie funnit dessa antikroppar hos drygt hälften av svårt sjuka i covid-19. Forskare från Universitetet i New York har i sin tur visat på hög förekomst av antikroppar mot proteiner som annexin A2 hos svårt sjuka i covid-19, ett ämne som stabiliserar cellväggen och skyddar de små blodkärlen i lungorna.

Nu är inte autoantikroppsbildning i samband med en infektion ett nytt fenomen. Man har tidigare sett det vid infektion med malariaparasiten, Epstein- Barr virus och, inte minst, vid streptokockinfektioner som orsakar vanlig halsfluss, med risk för en senare utveckling av reumatisk feber.  Även magsårsbakterien Helicobakter pylori kan ge en autoimmun reaktion med ITP (Immun Trombocyten Purpura) som konsekvens. Ett tillstånd där blodplättarna succesivt förstörs om man inte behandlar med antibiotika. Vi kommer att få höra mer framöver om denna mekanism och förhoppningsvis även om hur vi på bästa sätt kan neutralisera den negativa konsekvensen.

Ett annat exempel på möjlig behandling kan monoklonala antikroppar vara. Under en längre tid har det funnits förväntningar på monoklonala antikroppar som ett alternativ för att både skydda mot och behandla covid-19. Nu har vi fått resultat från en placebokontrollerad fas 3-studie (BLAZE-2 COVID-19) med bamlanivimab, monoklonal antikropp mot SARS-CoV-2. Studien genomfördes inom äldreomsorgen i USA och både personal och boende randomiserades till placebo eller aktiv behandling. 965 personer med negativa coronatester ingick i studien och bamlanivimab minskade risken att få covid-19 med 80 procent och inga dödsfall med koppling till behandlingen rapporterades. Mycket uppmuntrande resultat men samtidigt en behandlingstyp svår att rekommendera för en bredare användning.

Israel fortsatt intressant

Israel, som började först och kommit längst med sitt vaccinationsprogram blir allt mer spännande att följa. När snart 3 miljoner israeler vaccinerats kan man konstatera att risken att smittas sjunkit med 60 procent 2 dagar efter andra sprutan. Resultatet kommer från den del av befolkningen som är över 60 år, då de prioriterades när man började att vaccinera. Den fulla effekten beräknas komma först 2 veckor efter sista injektionen och i dagarna kom första rapporten som talar för 95 procentigt smittskydd redan efter 14 dagar, motsvarande siffror som man såg i studierna som låg till grund för godkännandet. Då ska vi komma ihåg att de tidigare resultat som presenterats med 95-procentigt skyddande effekt handlade om risken att bli sjuk i covid-19, inte risken att smittas.

Fortfarande har Israel stor smittspridning bland icke vaccinerade och som en följd av det ett stort antal registrerade dödsfall. Ska bli intressant att se hur stor del av befolkningen som måste ha fått sitt vaccin innan siffrorna sjunker.

Fortsatt smittspridning i Europa

Samtidigt som vi ser en förbättrad situation i Sverige ser det inte lika bra ut i resten av Europa. Vi visste verkligen inte vad som väntade oss den 24:e januari 2020 då en fransman kom hem efter en resa till Wuhan smittad av ett nytt virus. Han smittade två familjemedlemmar och fram tills idag har ytterligare 18 miljoner individer blivit infekterade i Europa.

I Storbritannien har 100 000 dött och 3,6 miljoner infekterats medan Tyskland rapporterar 50 000 döda och på grund av fortsatt smittspridningar har de valt en sträng nedstängning fram till 14:e februari. Frankrike har fortfarande tusentals nya smittade per dag varför de har beslutat om utegångsförbud efter klockan 18.00 och om inte det hjälper väntar en tredje lockdown. Belgien, som periodvis varit det mest drabbade landet i Europa, har haft sjunkande smittfall och döda i covid-19 under en tid men nu ökar antalet som behöver sjukhusvård. Nu förbjuder man alla icke nödvändiga resor till och från landet. Italien, med 85 000 registrerade dödsfall i covid-19, har delat upp landet i olika zoner beroende på vilka åtgärder som krävs, förbjudit resor mellan regionerna och har utegångsförbud mellan 22.00 och 05.00.

Hoppas att allt detta ändras ju fler européer som blir vaccinerade och att inflödet av vaccin till länderna inte drabbas av fler störningar. Något som tyvärr alltid händer och som generaldirektör Johan Carlsson tog höjd för under en presskonferens under senhösten. Snart har vi tre godkända vacciner och fler står på kö. Nog finns det ett ljus i tunneln.

Johan Brun är knuten till Lif som medicinsk rådgivare och läkare med 20 års erfarenhet från den forskande läkemedelsbranschen. Han har sedan pandemiutbrottet i våras följt forskningen och litteraturen om corona och covid-19 och uppdaterar för Lifs räkning kunskapsläget i veckovisa krönikor.

Mer fakta

Lifs översikt som beskriver vaccinläget

Lifs översikt av läkemedel och substanser som testas mot covid-19.