”Det går åt rätt håll”

Äntligen kan vi se en pandemirelaterad utveckling där Sverige positionerar sig väl. Från att ha varit sämst i klassen och fått mycket kritik för olika strategiska val har vi idag en av Europas högsta vaccinationstäckningar, för en gångs skulle bättre än både Norge och Danmark. Över 40 procent av Sveriges befolkning över 18 år har fått minst en dos vaccin. Hoppas att vaccineringen kan fortsätta i den här takten så att vi med hjälp av sommaren kan ”mota virus vid grinden”.

Störst behov av vaccinationer verkar Norrbotten ha, den till ytan största men samtidigt minst tätbefolkade regionen i landet. Medan resten av Sverige och hela Europa redovisat snabbt sjunkande antal smittade har Norrbotten en helt oförändrad situation sedan månadsskiftet februari/mars med cirka 779 fall per 100 000 invånare. Det är framför allt ungdomar och personer i yrkesför ålder som står för smittspridningen. Svårt att riktigt förstå hur man kan ha 83 procents högre smittotal än grannregionen Västerbotten.

Samtidigt som vi börjar förstå att ett förlängt tidsspann mellan dos 1 och 2 inte är ett bekymmer, utan kan förstärka immunsvaret, har Oxfords universitet publicerat en studie som visar att en 3:e påfyllnadsdos med AstraZeneca-vaccinet fungerar bra. Den 3:e dosen gav inte bara en ytterligare förstärkning av befintligt immunsvar utan lika viktigt var att man inte såg ökat antal antikroppar mot adenoviruset som används som vektor. Det var något som många tidigare sett som ett möjligt bekymmer vid upprepade doseringar.

Även Pfizer/BioNTech kom i dagarna med goda nyheter. Studier visar att deras vaccin kan förvaras i ett vanligt kylskåp mycket längre än man tidigare trott, upp till 31 dagar. Det förenklar logistiken och gör det möjligt att använda vaccinet i många flera länder där kraven på kyla varit den stora begränsningen.

När man ser tillbaka på vad världen gemensamt har åstadkommit sedan förra året måste man bli imponerad. Efter att ha startat upp över 200 kliniska prövningar och signerat över 300 samverkansavtal med producenter av vacciner så har tillverkningen gått från noll i början av förra året till 2,2 miljarder doser i dag och man räknar med att ha producerat över 11 miljarder doser innan året är slut. Nu återstår utmaningen att på ett rimligt sätt fördela dem över världen och till dem som har störst behov.

Lika viktigt som det är att hela befolkningen snabbt kan erbjudas vaccination, lika märkligt kan ett utspel från Danmark upplevas. Efter att myndigheterna tidigt pausade användningen av AstraZenecas och Janssens vaccin och därefter beslutade att inte använda det man upphandlat på grund av risk för biverkningar, har man nu öppnat upp för ”frivillig” vaccinering på ”egen risk” med dessa vacciner. Enda begränsningen var att man först ska ha konsulterat en läkare. Då den danska läkarföreningen inte vill ordinera de av myndigheterna ej rekommenderade alternativen, har nu bollen gått till en privat aktör. Känns inte helt genomtänkt.

Forskning – vacciner

En studie pågår i Storbritannien (Com-Cov study), efter att liknande undersökningar genomförts i Spanien och Kanada, där man utvärderar möjligheterna och riskerna med att ge blandade vaccinsorter. Det ser ut att gå alldeles utmärkt och att det dessutom ger ett om möjligt ännu bättre immunologiskt svar. Initialt valde man att testa Pfizer/BioNtech:s vaccin tillsammans med det från AstraZeneca men på senare tid har man valt att lägga till vacciner från Novavax och Moderna för att skapa ännu större flexibilitet. Vi behöver nog inte vara oroliga över vilket vaccin vi får och i vilken ordning.

Allt större intresse har på senare tid riktats mot mutationen B.1.617.2. Ofta benämnd den ”indiska varianten” – ett namn som myndigheterna i Indien protesterat emot och vill få bort från medias rapporteringar. WHO stöttar dem och har uppmanat den internationella pressen att inte koppla olika mutationer till geografiska platser. B.1.617.2. verkar jämfört med tidigare mutationer vara lite mer smittsam och kanske även ge lite mer allvarliga besvär, något som dock är för tidigt att konstatera. Goda nyheter är att Pfizer/BioNTech:s vaccin i en kontrollerad uppföljning har visat sig ge ett 88-procentigt skydd mot att bli smittad av denna mutation och att AstraZenecas vaccin ger ett 60-procentigt skydd. Den lägre siffran för AstraZenecas vaccin kan eventuellt förklaras av att den andra sprutan togs senare i uppföljningen och att fullt immunologiskt svar ännu inte hade uppnåtts. Ansvariga för studien är övertygade om att skyddet mot svår sjukdom och risk för död kommer vara ännu mer uttalat vid denna variant och de betonar samtidigt vikten av att ta en andra injektion. Eftersom båda vaccinerna endast gav ett 33-procentigt skydd efter första sprutan är det viktigt att man även tar nummer två.

Forskning – behandling

Ett mycket spännande forskningsprojekt pågår som ett samarbete mellan forskningsgrupper i Australien och USA (Menzies Health Institute Queensland och Griffith University). Man har tagit fram ett RNA-baserat läkemedel som genetiskt attackerar SARS-CoV-2 och förhindrar dess förmåga till replikation. Behandlingen fungerar som en målsökande projektil och med sin genetiska information påverkar den endast viruspartiklar och lämnar övriga celler i fred. Tekniken bygger på något som kallas för ”gene-silencing-RNA technology” även kallad ”small-interfering RNA” (siRNA) och substansen passar in som en pusselbit i det virala genomet och förstör dess information. Tidiga prekliniska studier har varit mycket lovande. Man har kunnat se en näst intill total eliminering av virus och nu planeras det kliniska utvecklingsprogrammet.

Det svenska forskningsbolaget Annexin Pharmaceutical har en substans under utveckling, ANXV A5 – ett humant rekombinant protein. Substansen är framtagen för att behandla skador och inflammationer i kärlväggar men tros även kunna ha en effekt vid covid-19. Tidigare har ett kanadensiskt forskarteam testat produkten och nu startas ett forskarinitierat projekt vid universitetssjukhuset i Maastricht, Nederländerna. Roligt med svenska inspel inom detta högt prioriterade forskningsområde.

Ett danskt projekt som bedrivs tillsammans med forskare från USA, är under utveckling och satsar på att ta fram ett läkemedel i nasal beredningsform. Man har identifierat en substans ”nucleic acid antisense oligonucleotides” (LNA ASOs) som specifikt kan binda sig till en sekvens i SARS-CoV-2:s RNA och där förhindrar möjligheten till fortsatt virusproduktion. Oligonukleotider är i sig själva korta DNA- eller RNA-sekvenser som kan byta plats i virusets genom och är lätta att anpassa till framtida mutationer.

Sotrovimab, en monoklonal antikropp riktad mot SARS-CoV-2, har i dagarna fått ett positivt utlåtande av den europeiska regulatoriska myndigheten (EMA). Det beslutet baseras på en interimsanalys av data som visar på en 85-procentig minskning av inläggningar på sjukhus och dödsfall jämfört med placebo när man ger behandlingen till patienter som inte är i behov av syrgas men riskerar att bli svårt sjuka. Hoppas att det håller hela vägen fram till en ny terapeutisk möjlighet.

I avvaktan på att lågtrycken drar bort och att den utlovade sommarvärmen kommer till helgen, vilket borde ge sämre förutsättningar för coronavirus och vara bättre för oss, önskar jag er alla en snar vaccinering.

Johan Brun är knuten till Lif som medicinsk rådgivare och läkare med 20 års erfarenhet från den forskande läkemedelsbranschen. Han har sedan pandemiutbrottet i våras följt forskningen och litteraturen om corona och covid-19 och uppdaterar för Lifs räkning kunskapsläget i veckovisa krönikor.

Mer fakta

Lifs översikt som beskriver vaccinläget

Lifs översikt av läkemedel och substanser som testas mot covid-19.