Är utvecklingen av covid-19-pandemin förutsägbar eller måste vi bara vänta och se?

Man ska vara medveten om att de flesta bedömningarna baseras på ett mycket svagt statistiskt underlag och i veckan såg vi hur först felaktiga siffror från Folkhälsomyndigheten presenterades och sedan hur uppgifter från en studie på svenska blodgivare drogs tillbaka då underlaget inte bedömdes utvärderingsbart.

I en artikel i New York Times beskriver man den stora underrapporteringen av döda i covid-19. I de 11 länder som man undersökt uppskattades ca 25 000 dödsfall inte ha rapporterats in och Sverige framstod som det stora undantaget med en mycket adekvat redovisning av det faktiska antalet dödsfall.

Kort- eller långvarig immunitet?

Utvecklingen framöver kommer vara beroende av vilken immunitet som genomgången infektion ger. Ingen vågar hoppas på någon längre varaktighet men de flesta tror på ett skydd mot återinsjuknande under pågående pandemi.

Tyvärr kan vi nog inte hoppas på att få samma immunitet som vid genomgången mässlingsinfektion, som oftast är livslång. Extremen åt andra hållet är när man drabbas av vinterkräksjuka, då får man ingen immunitet över huvud taget. Samma osäkerhet föreligger när det gäller immunitet efter vaccinering. De flesta med kunskap inom området tror på ett skydd som varar i 1–3 år efter genomgången covid-19.

Länsstyrelsen i Stockholm uppgav i veckan att man ser ”tecken” på begynnande flockimmunitet vilket stämmer med f.d. statsepidemiologen Johan Gieseckes prognos om att 600 000 stockholmare kommer att ha immunitet i början av maj. Anders Wallensten, biträdande statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten, uppgav under torsdagens presskonferens att han tror på 25 procent, vilket är nästan lika många.

Myndigheterna påminner oss dock om att om dessa siffror stämmer kvarstår 3/4 som inte haft infektionen, och först när man nått 60 procent kan man förväntas sig en succesiv nedgång i nya smittade fall.

Spretig symtombild

Men hur ska man veta om man har eller har haft en mildare variant av covid-19? Har man varit i hemmet har man varken blivit undersökt eller testad för att säkerställa diagnosen. I början av utbrottet var symptomen färre, då var det ”bara” feber, torrhosta och andningssvårigheter som kännetecknade sjukdomen, men nu har listan blivit betydligt längre. I studier från Kina, Sydkorea, Italien och England har man redovisat att odlingsverifierade coronapatienter ofta beskrev symtom som snuva, halsont, huvudvärk, illamående, förlorad aptit, diarréer, muskel- och ledvärk. Samtliga symtom som beskrivs vid vanlig influensa. Mer annorlunda men ofta förekommande besvär var bortfall av lukt- och smakupplevelser.

Många virologer tycker idag att i stort beter sig covid-19 som en vanlig influensa men med högre smittsamhet och med en större risk för allvarlig utgång för gamla och multisjuka.

”Inflammatorisk tsunami”

Men allt är inte lika och patienter med mer uttalade besvär och som vårdats på sjukhus har ibland visat upp mycket speciella symtom. Vissa patienter upplever en paradoxal pigghet trots dålig syremättnad i lungorna medan andra erfar förlamningskänsla i armar och ben. Det senare sannolikt orsakat av att virus angriper nervsystemet. Från Karolinska har man även upplevt att patienter med covid-19 oftare än under vanliga influensaperioder drabbas av proppbildning i blodkärl.

Det mesta av dessa symtom kan förklaras av att SARS-CoV-2 triggar immunförsvaret på ett liknande sätt som vi ser i samband vissa autoimmuna sjukdomstillstånd. Ibland beskrivs detta som en fullständig inflammatorisk tsunamin, hos andra mer som en storm och för det flesta som en lätt bris. Varför vi ser denna skillnad spekuleras det fortfarande om.

Barn smittar mindre

I studier från Kina, Italien och USA på sammanlagt 100 000 smittade individer blev endast 1–5 procent av barnen sjuka i covid-19. Av någon anledning, som vi ännu inte känner till, sprider inte barn speciellt lätt coronavirus vidare

Ett exempel på detta dök upp i pressen nyligen. Hur kan det vara så att en 9-åring fransk pojke som smittats av coronavirus med milda besvär och som senare har kontakt med drygt 170 personer, inkluderande syskon och andra familjemedlemmar, inte överförde smittan till någon? Om detta stämmer var Sveriges beslut att hålla för-och grundskolor öppna väl grundat. Lite speciellt är att samma pojke även hade en kortare influensaperiod och bar på vanliga förkylningsvirus som han överförde till syskonen men inte coronaviruset.

Fortsatta restriktioner

I veckan har det spekulerats om framtiden i pressmöten med Folkhälsomyndigheten och med regeringen. Budskapet är tydligt; det här kommer kunna ta tid, fortsätt följ de restriktioner som myndigheterna utfärdar och vi kommer med stor sannolikhet behöva göra det även under andra halvåret. Man talar även om en andra våg i höst.

När vi snart får möjligheter att brett immunitetstesta befolkningen riskerar vi att få två läger, de som är immuna och som kan återfå ett ”normalt” liv och de som ännu inte blivit infekterade och som även fortsättningsvis måste vara försiktiga. Ett splittrat samhälle med olika förutsättningar för invånarna. Inte minst kommer det vara en het fråga när vi kommer till våra semesterplaner. Kommer vissa i samhället ”bara” få semestra i sin hemkommun och de med immunitet kan fritt få resa i Sverige och utomlands. Pandemin väcker många frågor men det kommer att dröja innan vi vet alla svar.

Johan Brun är senior medicinsk rådgivare på LIF och läkare med 20 års erfarenhet från den forskande läkemedelsbranschen.

Läs mer om pågående forskning kring läkemedel och vacciner mot covid-19 i LIFs forskningsöversikt: www.lif.se/forskningsoversikt-coronavirus