"Fira fortsatt försiktigt"

Vi kommer framöver få mycket information om vad som hände under pandemin och statistiska sammanställningar kommer att ligga till grund för ett stort antal forskningsrapporter. I veckan presenterades en studie, baserat på uppgifter från Försäkringskassan, som genomförts av forskare inom Sahlgrenska Akademin i Göteborg. Under den så kallade första vågen (1/3–31/8 2020) fick 12 000 personer sjukersättning på grund av covid-19-diagnos och mediantiden för sjukskrivning var 35 dagar. Tretton procent var sjukskrivna mer än 12 veckor och kan därför klassas in i begreppet långtids-covid. Till skillnad från andra sammanställningar såg man i denna ingen skillnad utifrån socioekonomisk grupptillhörighet när det gällde hur länge man var sjukskriven. Olika anställningsvillkor kan förstås påverka möjligheten att vara sjukskriven och de som känt sig tvingade att arbeta trots misstänkta symtom syns inte i denna rapport.

Läkemedelsförsäkringen har fått in nästan 250 skadeanmälningar med reaktioner efter vaccination och vanligast är de förväntade. Viktat för hur många doser som givits ser man ingen skillnad i antalet anmälningar mellan de tre godkända vaccinen som givits i Sverige.

Under pandemin har vi hört om ett flertal utbrott med koppling till körsångsevenemang. Det första kända klustret av SARS-CoV-2 smitta i Sydkorea skedde förra våren i samband med en religiös körhelg och nu senast är det Norge som drabbats. Tusen invånare i staden Nötteröy har satts i karantän efter att 56 körmedlemmar visat sig vara smittade efter en konsert. Då flera av de smittade var fullt vaccinerade misstänker man att det är Deltavarianten som är att anklaga.

Resultat från en större uppföljning i Storbritannien innehåller kanske en del av förklaringen till hur man kan bli smittad trots vaccinering. Det visar sig att efter första injektionen kvarstår risken att bli smittad mer eller mindre oförändrad i 3 veckor för att därefter sjunka snabbt. När man följde upp 300 000 vaccinerade hade 0,5 procent smittats igen men i gruppen som fått 2 injektioner var det endast 0,1 procent som hade återinfekterats. En svårighet med att riktigt veta hur stor risken är beror på att några säkert har blivit smittade dagarna innan vaccineringen eller till och med i samband med att man fick sin injektion.

Vi fick förra veckan resultatet från Eurovisionsfestivalen. Inte vilket land som vann, det vet vi sedan länge, utan hur många som under finalen smittades med SARS-CoV-2. Hela publiken testades innan och alla var tvungna att ha ett negativt PCR-test för att släppas in. Sedan testades alla återigen efter 5 dagar. Av 30 000 personer som släpptes in blev 48 smittade och det blir omräknat 1,6 smittade per tusen individer. En siffra som är klart lägre än risken att bli smittad i Nederländerna, men utanför arenan, vilket vid samma tid var 4,9 smittade per 1 000 invånare. Som vanligt är det svårt att fullt ut värdera dessa siffror då publiken bestod av en selektiv grupp med negativa PCR-tester och var och när de 48 blev smittade vet man inte. Skulle lika väl kunnat ha skett på väg till showen eller under de 5 dagarna efteråt.

Långtids-covid

I tidigare krönikor har jag redovisat olika förklaringar till varför vi ser könsskillnader i risken att drabbas av covid-19. Nu kommer det åter rapporter från flera håll i världen som samstämmigt visar att män över 50 år har större risk att bli svårt sjuka och dö i en coronainfektion medan kvinnor har större risk att drabbas av långdragna besvär. I Frankrike är det 4 gånger vanligare att kvinnor söker för långtids-covid och med en medelålder på 40 år. Liknande resultat rapporteras från Bangladesh, Ryssland och Storbritannien. Studier från USA rapporterar att 60 procent av de långtidssjuka är kvinnor och Karolinska sjukhuset i Stockholm uppger 80 procent, baserat på vilka som söker sig till deras specialistmottagning.

Liknande könsfördelning har man tidigare noterat i post-infektiösa syndrom och kvinnor anses ha 4 gånger så stor risk att drabbas av ME/CFS (myalgisk encefalomyelit/kroniskt trötthetssyndrom) men även av långvariga besvär efter Borreliainfektion. Att kvinnor klarar akuta infektioner bättre har knutits till bättre T-cellsfunktion och ett bättre immunsystem uppbyggt för att skydda foster under havandeskap. Samtidigt vet vi att kvinnor har en större tendens att utveckla autoimmuna sjukdomar, kanske via VGLL3-systemet som triggar till immunologisk aktivitet och bildandet av autoantikroppar mot egen vävnad. Finns sannolikt även en hormonell förklaring, där östrogen tros spela en viktig roll, men även förekomsten av dubbla X-kromosomer. Dessutom finns det misstankar om att kvinnor i större utsträckning har virusfragment vilande i reservoarer i kroppen. En brokig förklaringsbild som kräver fortsatt forskning.

Vacciner – ny nomenklatur

För att komma ifrån geografisk koppling till virusmutationer har WHO (Världshälsoorganisationen) infört ett nytt benämningssystem. Det är fortfarande lite rörigt när man följer redovisningar i media eftersom båda benämningarna förekommer. Alfa (B.1.1.7.) är den tidigare brittiska varianten som även en kort tid hette Kent-mutationen. Nyligen stod den varianten för 95 procent av alla nya fall i Sverige. Beta (B.1.351.) har hittills gått under benämningen Sydafrikanska mutationen och har funnits i Sverige sedan maj förra året. Gamma (P.1) är mutationen som dök upp i Brasilien i november förra året. Delta (B.1.617.2.) är den så omskrivna indiska varianten som första gången dök upp i oktober 2020. Den verkar ha tendens till större smittspridning, kunna ge en lite allvarligare symtomutveckling än Alfa och innebär dubbel så stor risk för smittade att behöva sjukhusvård. Vi har inte haft så många fall i Sverige ännu men ser nu en snabb spridning och under 5 dagar förra veckan ökade Deltamutationen med 70 procent. Delta är nu den vanligaste formen i Storbritannien, upp till 90 procent av alla nya fall, vilket gör att britterna måste senarelägger återöppnandet av ett stort antal samhällsfunktioner. I England har man noterat en något annorlunda symtombild vid Deltainfektion som mer liknar vanliga förkylningar med huvudvärk, feber ont i halsen och snuva. Finns en risk att man tror sig ha en vanlig förkylning och låter bli att stanna hemma.

Fortfarande gäller att godkända vacciner verkar mot alla dessa fyra sorter men att det behövs att man tagit två injektioner för att kunna känna sig säker. I studier genomförda i Storbritannien visade Pfizer/BioNTechs vaccin 96 procents skydd mot att behöva sjukhusvård om man var smittat med Delta-mutationen och AstraZenecas vaccin 92 procents skydd. Däremot är det inte osannolikt att många kommer att behöva påfyllnadsdoser. I första hand äldre och svaga med sämre fungerande immunförsvar men framöver kanske även alla andra, beroende på hur SARS-CoV-2 väljer att fortsätta mutera.

Nytt vaccin med imponerande effekt

Novavax är ett litet amerikanskt forskningsbolag med huvudkontor i Maryland men som även har ett kontor i Uppsala på grund av att man för 8 år sedan köpte svenska Isconova AB. Novavax har tagit fram ett rekombinant nanopartikelbaserat vaccin som behöver ett adjuvans (hjälpmedel) som Isconova står för. I veckan rapporterade man utfallet i deras FAS III-studie som visade 100 procents skydd mot moderat till svår covid-19 och sammantaget alla mått ett 90-procentigt skydd. Studien, som genomfördes i USA och Mexiko, inkluderade 30 000 individer och 2 injektioner gavs med 3 veckors mellanrum. Liknande positiva resultat fann man i en tidigare studie från Storbritannien. Nu hoppas man på ett godkännande inom snar framtid och har redan planerat för produktion av 100 miljoner doser under årets tredje kvartal och 150 miljoner doser i slutet av fjärde kvartalet. Då västvärlden redan har kontrakterat tillräckligt antal doser med producenterna av de idag godkända vaccinerna uppger Novavax att de räknar med att deras tidiga produktion ska gå till låg- och medelinkomstländer.

Forskning – behandling

Det svenska forskningsbolaget Vicore, med fokus på särläkemedel, har fått godkännande från de regulatoriska myndigheterna i USA att starta upp en FAS III-studie med företagets orala angiotensin II type 2 receptor agonist (stimulerare) för behandling vid covid-19. Med en angiotensin II-stimulerare aktiveras den skyddande delen av renin-angiotensinsystemet (RAS), ett hormonellt system som reglerar blodtrycket och vätskebalansen i kroppen. Vicore har i tidigare forskning och studier kunnat visa att deras behandling kan påskynda tillfrisknandet av sjukhuspatienter med behov av extra syrgas men som inte kräver respiratorvård.

Forskning – lungskador

Forskare vid Lunds universitet har vetenskapligt verifierat det som man under pandemin kliniskt beskrivit. De lungskador som man ser hos svårt sjuka covid-19 patienter som utvecklar en cytokinstorm med sviktande förmåga till syresättning, är av samma slag som beskrivs vid andra tillstånd med ARD (akut andningssviktssyndrom) och skiljer sig från de som beskrivs vid akuta astmaanfall eller vid KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom). Under en väldigt kort tid, enstaka dagar, rumsterar virus runt i lungvävnaderna, initierar ett överaktiverat immunförsvar och skapar svåra vävnadsskador. Dessa fynd hjälper till att förklara varför antivirala terapier och behandlingar med antikroppar sällan ger resultat i kontrollerade studier - de sätts oftast in för sent. Om de ska ha en möjlighet att verka ska behandlingarna starta tidigt i förloppet, helst förebyggande och innan man blir för sjuk.

Glad midsommar

För ett år sedan spekulerade jag i att till midsommar är pandemin över och vi kan börja umgås på ett mer normalt sätt. Kan idag konstatera att jag tog fel på minst ett år. Även i år behöver dansen kring midsommarstången ske med viss försiktighet, framför allt för de som ännu inte fått sina två injektioner. Den tilltagande spridningen av Deltan gör att vi inte bör sitta och trängas runt middagsbordet utan hålla rimligt avstånd. Fortsätt att vara rädda om varandra!

Johan Brun är knuten till Lif som medicinsk rådgivare och läkare med 20 års erfarenhet från den forskande läkemedelsbranschen. Han har sedan pandemiutbrottet i våras följt forskningen och litteraturen om corona och covid-19 och uppdaterar för Lifs räkning kunskapsläget i veckovisa krönikor.

Mer fakta

Lifs översikt som beskriver vaccinläget

Lifs översikt av läkemedel och substanser som testas mot covid-19.