”Är vaccinerna effektivare än vad vi tror?”

Det är intressant att följa spridningsmönster och i vilken utsträckning nya muterade varianter av SARS-CoV-2 tar över. Fortfarande har vi inte helt konklusiva data men de flesta forskare tror att befintliga mRNA-vacciner är nästan lika effektiva oavsett stam. Lite speciellt är att medan förekomsten av den engelska mutationen (B1.1.7.) proportionellt har femdubblerats i Schweiz fortsätter totalantalet nya fall att minska. Återigen ett spridningsmönster som inte riktigt stämmer med en förväntad utveckling.

Nuvarande vacciner skjuter mot ett rörligt mål men förhoppningsvis kan mRNA-vaccinerna snabbt justeras för att verka även mot nya mutationer och forskare och företag har redan planerat för studier som ska hantera denna utmaning. Det enda vi vet helt säkert är att SARS-CoV-2 kommer att fortsätta mutera i sin ambition att bli framgångsrik och motverka allt vad vi tar oss för i form av vacciner och behandling.

Läget i världen är fortfarande mycket oförutsägbart. Vietnam, som under hela pandemin klarat sig otroligt bra, rapporterar nu ett utbrott i en fabrik som därefter spritt sig till omgivande regioner och även till huvudstaden Hanoi. Japan som länge var bland de ”bästa i klassen” fortsätter att ha problem och förlänger sitt ”state of emergency” fram till mars. Storbritannien, som vaccinerat drygt 25 procent av sin befolkning med en första injektion, ser en nedgång i antal nya fall men har fortfarande hög belastning på sjukvården och fortfarande höga, om än fallande, dödstal. Spanien hade i veckan det högsta dödstalet under ett dygn sedan pandemin startade men konstaterar sakta sjunkande antal nya fall. Grannlandet Portugal har stora bekymmer. De rapporterar nu det högsta antalet döda i förhållande till folkmängd i Europa och söker internationell hjälp då deras sjukvård står inför en kollaps. Efterfrågan på och behovet av vaccin är fortsatt stort i hela världen.

Forskning – behandlingar

Tocilizumab. Med varierande resultat har man genomfört ett flertal studier på reumatikerläkemedlet tocilizumab. En antikropp mot IL-6 receptorn borde vara en bra behandling mot en ohämmad inflammatorisk process, något som vi ser hos svårt sjuka patienter med covid-19. Nu senast har resultat kommit från den pågående RECOVERY studien som testar ett flertal möjliga behandlingar. Resultatet denna gång var positivt. Svårt sjuka covid-19-patienter som fick tocilizumab hade en signifikant lägre risk att dö, kortare vårdtid och mindre behov av respiratorvård. Behandlingen jämfördes med det som kallades för standardbehandling och där ingick i över 80 procent kortisonpreparatet dexamethason, varför vi kan tala om en tilläggseffekt för dem som redan stod på en basal antiinflammatorisk behandling. För en liten tid sedan visade Remap-Cap studien liknande resultat vad gäller värdet av tolicilzumab varför vi nog snart måste tro på resultaten. Vad som menas med signifikant effekt är ibland svårt att förstå. I detta fall var det 4 procents lägre risk att dö för patienter som fick tocilizumab, vilket låter väldigt lite men motsvarar att varje gång man behandlat 25 patienter räddar man ett liv, och det måste det vara värt.

Peginterferon-lambda. En injektion av det antivirala medlet peginterferon-lambda till icke sjukhusvårdade patienter med mild covid-19 ökade sannolikheten 4 gånger att bli frisk inom 7 dagar visade en studie som genomförts i Kanada. Peginterferon-lambda är en långverkande version av det kroppsegna immunologiska försvarsämnet interferon som bildas vid en infektion, men som hämmas av SARS-CoV-2. Hos patienter med mycket virus blev 79 procent fria från sina ovälkomna gäster inom en vecka, till skillnad från bara 38 procent i kontrollgruppen. Av de 5 i studien som behövde remitteras till intensivvård hade 1 fått aktiv behandling medan 4 tillhörde placebogruppen. Det ser ut som att peginterferon-lambda kan aktivera flera signalvägar för interferontillverkning varför behandlingen bör vara användbar vid ett flertal olika mutationer

Pulmicort. Ett sedan länge etablerat inhalerbart cortisonpreparat vid astmabehandling har visat sig kunna minska behovet av sjukhusvård med 90 procent, men även korta tiden till tillfriskande om det ges de första 7 dagarna efter insjuknande. Lovande resultat med ett billigt läkemedel och uppföljande studier planeras.

Antikroppskombinationer. Ett stort antal antikroppsbehandlingar har testats under pågående pandemi och inte alltid med konklusiva resultat. Idén att kopiera kroppens egna sätt att försvara sig mot virusangrepp är onekligen logisk och har varit lyckade inom andra sjukdomsområden.

Nu har man redovisat resultat från en kombination av bamlanivimab, en av det amerikanska läkemedelsverket FDA sedan tidigare ”nödlägesgodkänd” monoklonal antikropp med en ny antikropp kallad etesevimab. Kombinationen har visat sig kunna minska risken för att behöva sjukhusvård och dö i covid-19 med 70 procent hos svårt sjuka patienter.  För att uppnå detta positiva resultat är det viktigt att behandlingen startas senast 10 dagar efter symtomdebut.

Svensk vaccinforskning

Ett av de vacciner som står inför ett godkännande, och har en ”rullande granskning” av EMA, kommer från det amerikanska forskningsbolaget Novavax. Spännande är att ett svenskt forskningsbolag från Uppsala, med samma namn, har en stor del i detta och kommer förhoppningsvis att vara med i den fortsatta tillverkningen. Företaget i Uppsala har utvecklat den substans (adjuvans) som gör att upptaget och verkan av vaccinet förstärks. Novavax använder sig av ett ämne som togs fram för snart 30 år sedan och som redan har använts vid utvecklingen av vaccin mot säsongsinfluensor och som ursprungligen utvunnits ur såpträdet. Novavax har en vaccinkandidat av typ rekombinant proteinvaccin där Spikeproteinet i små nanopartiklar kombineras med Uppsalaforskarnas hjälpsubstans. I studier på 15 000 individer har vaccinet visat en 89-procentig effekt och det var lika effektiv mot den engelska allt vanligare mutationen.

Vad betyder vaccineffekt?

Vi kan läsa mycket om resultat och olika vacciners effektivitet och det är inte helt lätt att förstå vad man menar och hur de skiljer sig åt. De mest effektiva vaccinerna sägs ha 95 procents effekt vilket borde betyda att i studierna fick 5 procent covid-19 trots vaccination. I verkligheten var det i den gruppen endast 0.04 procent som blev sjuka. Vad 95 procent betyder är att i jämförelse med kontrollgruppen (placebo) hade de vaccinerade 95 procents lägre risk att bli sjuka. I resultatjämförelsen har placebogruppen oftast haft en viss, om än liten, effekt. Utfallet är förstås otroligt bra och erfarenhetsmässigt vet vi att vaccination ger olika effekt beroende på vilka sjukdomar vi vill undvika. Mässlingsvaccin ger 97 procents skydd, 88 procent skydd får vi av påssjukevaccin och mot säsongsinfluensa ser vi endast 40 till 60 procents skydd. Även om vi använder samma mått definieras vad vaccinet skyddar mot olika. Något företag menar att ett fall av covid-19 är en individ med positiv PCR-odling och minst ett allvarligt symtom på sjukdom eller två lättare besvär medan andra företag kräver endast ett milt symtom för att klassa in ett fall. Dessutom är inte vaccinerna testade på jämförbara populationer med samma fördelning av olika mutationer och studierna är genomförda i länder eller världsdelar med olika förutsättningar och olika typer av populationer.

Något som diskuterats är huruvida individer som blir smittade men inte får symtom skyddas mot återinsjuknande och huruvida de tillsammans med vaccinerade smittar andra i lägre utsträckning. Detta har inte de studier som legat till grund för godkännande utvärderat men det blir säkert något som man kommer att titta på framöver. Den minskade mängd virus som dessa grupper har talar dock starkt för en positiv effekt även på smittspridningen. Viktigt att veta att i studierna skyddar alla tre hittills godkända vacciner i 100 procent mot att bli svårt sjuk eller att riskera dö i covid-19. Det är kanske det viktigaste av allt.

Sportlov

I veckan startade årets sportlov och många kommer söka sig till våra skidorter. Då kan det var intressant att veta att i Schweiz har man genomfört en studie som visade att det var 1 000 gånger lägre risk att bli smittad i en ventilerad gondollift än under en middag med 8 personer. En faktor i detta resultat är hur ofta luften byts i det utrymme som man befinner sig i och hur länge man befinner sig där. Som grund utgick man från att en färd till toppen av berget tog i medeltal 12 minuter.  I små till medelstora gondoler byts luften cirka 150 ggr i timmen, att jämföras med en tågvagn där luften byts i medeltal 10 ggr per timme eller en vanlig kontorslokal där luften endast byts 2 ggr i timmen. Nu har vi väldigt få gondolliftar i svenska skidorter och släpp- och sittliftar är självklart ännu säkrare.

Med dessa goda nyheter önskar jag alla att på ett tryggt sätt få del av årets fantastiska vinterdagar med mycket snö.

Johan Brun är knuten till Lif som medicinsk rådgivare och läkare med 20 års erfarenhet från den forskande läkemedelsbranschen. Han har sedan pandemiutbrottet i våras följt forskningen och litteraturen om corona och covid-19 och uppdaterar för Lifs räkning kunskapsläget i veckovisa krönikor.

Mer fakta

Lifs översikt som beskriver vaccinläget

Lifs översikt av läkemedel och substanser som testas mot covid-19.