Lovande vaccinstart med få biverkningar

Denna pandemi verkar aldrig vilja ta slut. Ett år efter de första rapporterna från Wuhan i Kina har vi fortfarande en skrämmande spridning. I London läggs 800 nya covid-19 patienter in varje dygn och Storbritannien har nu fler smittade än någonsin tidigare. I Los Angeles är situationen så ansträngd att man tvingas spara på syrgas och var 8:e minut dör en person i sviterna av coronaviruset. I hela USA fortsätter dagssiffrorna på nya insjuknade ständigt öka. WHO sammanfattar 2020 med att det i Europa har rapporterats 26 miljoner covid-19 fall och cirka 600 000 döda av eller med SARS-CoV-2. Fortfarande bedöms Europa var mitt i en akut fas och då vacciner förhindrar individen att bli svårt sjuk men inte säkert från att bidra till smittspridning, återstår en svår vår för kontinenten.

Situationen i Sverige

I Sverige är situationen inom sjukvården fortsatt besvärlig och under jul- och nyårshelgerna har man genomfört 80 procent färre planerade operationer och 20 procent färre akuta än man vanligtvis genomför. Många får nu vänta på sin åtgärd och även operationer för cancersjukdomar har blivit fördröjda. En mycket olycklig situation som alla försöker mildra så gott det går. En positiv trend är att i Stockholm och några andra regioner har antalet vårdade på intensivvårdsenheter gått ner. Samtidigt ligger antalet dödsfall som inrapporterats relativt konstant på cirka 60–70 per dag, möjligen med en svag tendens att minska sedan december. Vanligaste åldern för att bli smittad är numera 20–59 och i vissa områden rapporterar man en större spridning inom åldersspannet 13–15 år än tidigare.

Vi läser i media om hur nya vacciner blir godkända och bedömningar av hur duktig man är på att få igång vaccinationerna i olika länderna. Spridningen är stor, från Israel i en ledande position till Frankrike och Belgien allra sist. Dessa siffror kommer att ändras den närmaste tiden och är initialt mycket osäkra på grund av ofullständig rapportering, inte minst från Sverige.

Efter att drygt 80 000 vaccinerats i Sverige kan vi konstatera väldigt få biverkningar. Endast 38 rapporter har kommit in till Läkemedelsverkets första sammanställning vilket motsvarar 1 på 2000 vaccinerade. De vanligaste besvären beskrivs oftast som klassiska ”vaccinationssymtom” och framför allt ömhet vid injektionsstället.

Vårt immunförsvar och olika virus

Under alla mina år som läkare inom sjukvården och senare inom den forskande läkemedelsindustrin har aldrig vårt immunförsvar diskuterats så mycket som nu. Självfallet beroende på att vi under 2020 dagligen kunnat följa hur över 80 miljoner människor blivit infekterade och snart 2 miljoner dött med en konstaterad virusinfektion. Samma virus har givit väldigt olika sjukdomsutveckling varför individens immunförsvar måste spela en avgörande roll för hur allvarligt sjukdomen drabbar.

Studier i USA visar att det mesta talar för att en genomgången infektion ger ett robust och starkt immunförsvar, både vad gäller immunglobuliner och T-celler. Ett bra exempel på detta är den fiskebåt som gick till havs med 122 individer som testades före och efter resan. Samtliga i besättningen blev smittade, utom de tre som redan vid utresan hade antikroppar, med andra ord ett fungerande förvärvat immunförsvar. Studier indikerar att immuniteten tycks stå kvar i ett år men hur länge därefter är en kunskap som kommer att kunna få först då åren går.

Samtidigt vet vi att immunförsvaret reagerar mycket olika på olika virus. Medan vi får livslång immunitet mot mässling och Hepatit A-virus verkar HIV-virus utan bekymmer kunna gömma sig för våra immunglobuliner. Andrea Cox, virolog på John Hopkins universitetet bedömer att SARS-CoV-2 om möjligt står närmare Hepatitviruset, vilket är lovande. Dessutom talar forskningen för att man får ett bättre och mer riktat immunförsvar efter vaccinering än efter en naturlig infektion, något som ger hopp nu när vi sätter igång och vaccinerar vår befolkning.

Något som forskarna tycker sig se är att coronaviruset är bra på att undvika den första linjens immunförsvar, typ-1 interferon. Detta anses även vara en förklaring till varför signalerna till resten av inflammationsförsvaret blir för höga och sätter igång det vi kalla för cytokinstormen. Andrea Cox beskriver det som att ringa efter 1 000 brandbilar när ditt hus börjar brinna. Det leder lätt till kaos.

Vaccinering och smittsamhet

Trots att Israel har vaccinerat drygt 20 procent av sin befolkning ser man en fortsatt spridning av SARS-CoV-2 i landet och de har även noterat fortsatt virusförekomst hos vaccinerade individer. Man ska vara medveten om att de som infekteras dagarna innan vaccinering eller veckan efteråt riskerar att utveckla full covid-19, vilket även 5 procent av alla vaccinerade riskerar och sannolikt ännu fler om man framöver vaccineras med mindre effektiva vacciner. Även efter full vaccinering kan man vara virusbärare och teoretiskt riskera smitta andra men inte själv bli svårt sjuk. Den succesiva immuniteten stiger under de första 8 till 10 dagarna och når upp till cirka 50 procent efter första injektionen. Full effekt nås först efter spruta 2, nästan en månad efter första injektionen.  En uppföljning av 400 000 Israeler, två veckor efter de fått sin första injektion, visade på en 33 procentig minskad förekomst av smittade fall. Ett resultat som talar för en relativt god effekt redan efter första vaccinationstillfället.

Erfarenheterna från Israel är att biverkningar är ovanliga och när de registrerats har det handlat om vad man kan förvänta sig, det vill säga svaghet, yrsel och feber. Några rapporterar även ömhet vid platsen för injektionen med begränsad rörlighet, svullnad och rodnad. Av alla som vaccinerats i Israel har endast 51 individer sökt sjukhusvård och fyra har avlidit under immuniseringsperioden, men inte i något fall bedöms det vara orsakat av vaccinet.

Agnes Wold, professor vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, har påmint oss om att statistiskt dör 100 personer varje dag på SÄBO. Av de som avlider kommer under den närmaste tiden var 30:e ha fått en vaccinering dagen innan och ungefär 700 kommer att ha fått en injektion veckan innan. Gäller att vi är försiktiga när vi framöver ska utvärderar risker och fastställa orsak och verkan.

Problem med att ha munskydd

Samtidigt som det faktiska värdet av att bära munskydd diskuteras livligt har nyttan för barn ansetts vara mindre. Mycket eftersom barn både smittar andra i mindre utsträckning och har lägre risk att bli sjuka själva. En större undersökning har genomförts i Tyskland av universitetet i Witten/Herdecke. Forskarna har via doktorer, barnskötare och föräldrar följt upp hur barnen upplevt att bära munskydd. Man har nu rapporterat data från drygt 25 000 barn och noterar att de dagligen bar mask i genomsnitt under 270 minuter. Besvär av något slag rapporterades av 68 procent. Vanligast var irritation (60 %), huvudvärk (53 %), svårigheter att koncentrera sig (50 %), mindre ”glada” (49 %), ovilja att gå till förskolan (44 %), svårigheter med inlärning (38 %) och allmän trötthet (37 %). Munskydd verkar vara en osäker metod som innebär en hel del bekymmer för de yngsta. Det som saknas i denna studie, för att kunna fastslå hur mycket munskyddet bidrog till dessa besvär, är en redovisning av i vilken utsträckning barn har liknande besvär under normala förhållanden.

Långtidssjuka i covid-19

Allt mer data har samlats in om de som drabbats av vad som ofta kallas långtidscovid.  Nu kommer forskningsmedel att sättas av för fortsatta analyser.

I en rapport från Wuhan, denna pandemis kinesiska födelsestad, har man följt upp 1 733 patienter som under våren vårdades på sjukhus. Medelåldern var 56 år och 76 procent av patienterna hade efter 6 månader något kvarstående symtom, varav trötthet och muskelsvaghet var vanligast (63 %). Andra vanliga symtom var sömnsvårigheter (26 %) och ångest/depression (23 %). Liknande besvär fann SBU (statens beredning för medicinsk och social utvärdering) i sin genomgång av 26 studier. Trötthet, andfåddhet, försämrat luktsinne, bröstsmärtor, försämrad livskvalitet, ångest och depressioner var de symtom som oftast redovisades. Anmärkningsvärt är att många av de långtidssjuka är unga, innan insjuknandet varit helt friska och att de under akutfasen inte hade speciellt mycket besvär. Men vad som faktiskt förklarar restsymtomen och varför besvären kvarstår så länge vet ingen. Hoppas att pågående och planerad forskning finner ett svar på hur vi kan förebygga denna trista konsekvens.

Könsskillnaderna kvarstår

Män är fortsatt mer utsatta för SARS-CoV-2, blir svårare sjuka och dör i större omfattning än kvinnor. Enligt nyligen publicerad svensk statistik är 72 procent av alla intensivvårdade patienter män och data från Tyskland visar att risken för dem att dö är 62 procent högre än för kvinnor. Uppgifter från SCB, Statistiska centralbyrån, visar att överdödligheten i Sverige domineras av män över 80 år. Män bedöms löpa större risk än kvinnor då de röker mer, äter sämre, har fler komplicerande sjukdomar och söker vård i sämre utsträckning. Detta tillsammans med att män generellt har fler ACE2-receptorer, virusets ingång in i cellerna, och ett generellt sämre immunförsvar förklarar sannolikt mycket av skillnaderna. Som om inte det räckte har man kunnat visa att män oftare har autoantikroppar mot interferon, första linjens förvar vid infektioner, och medan östrogen har positiva effekter verkar testosteron har motsatt verkan när det gäller att hejda coronavirus.

Vår gemensamma längtan

Resebranschen redovisar en stor ökning av bokningar inför sommaren och nästa vinter, självklart kopplat till förväntningar att vaccinationerna ska öppna upp världen igen. Har full förståelse för allas önskan att få återgå till det normala igen, men när det blir möjligt och under vilka omständigheter återstår att se. WHO har uttalat att vi inte kommer att ha uppnått flockimmunitet under 2021, men det är ur ett globalt perspektiv. Om vi i Europa lyckas med att vaccinera alla som vill fram till sommaren, vore det konstigt om vi inte snart får en helt annan situation. Det vi kan göra fram till dess är att fortsätta hålla rimligt avstånd till andra, undvika folksamlingar, tvätta händerna när vi kommer hem och ställa oss i vaccinationskön.

Johan Brun är knuten till Lif som medicinsk rådgivare och läkare med 20 års erfarenhet från den forskande läkemedelsbranschen. Han har sedan pandemiutbrottet i våras följt forskningen och litteraturen om corona och covid-19 och uppdaterar för Lifs räkning kunskapsläget i veckovisa krönikor.

Mer fakta

Lifs översikt som beskriver vaccinläget

Lifs översikt av läkemedel och substanser som testas mot covid-19.