"Global samverkan krävs för att få i gång vaccinationerna!"

Pandemin har blivit storpolitik – inte minst när det gäller den globala fördelningen av vacciner. En tråkig utveckling med tanke på att vi nu behöver samverka mer i stället för att lägga krokben för varandra. Visserligen har under pandemin många beslut ägts av politiken och en del av besluten har varit mer baserade på politiska än vetenskapliga argument. Ett tydligt exempel är att under den amerikanska presidentvalskampanjen så valde republikaner och demokrater olika strategier för att hantera coronasmittan, mest för att kunna visa på olika politiska alternativ. Löften om att säkra det egna landets behov av vacciner och läkemedel förväntas ge resultat i opinionsmätningar.

När man nu lägger exportembargo på vacciner tillverkade i USA, England och Indien, de tre länder som tillsammans har den största vaccintillverkningen utanför Kina, finns en ökad risk för ytterligare störningar i handel och distribution. När dessutom Indien, med världens enskilt största vaccinfabrik, väljer att inte exportera vaccin till Europa men däremot delar ut det gratis till sina grannländer, skapas en konstig situation. Samtidigt har Europa under en dryg månad i år exporterat 34 miljoner vaccindoser till bland annat de länder som nu inte vill exportera till oss. Vi måste inse att vi bara kan bli kvitt denna objudna och trista mikrob om vi samverkar varför politikerna måste låta egenintresset stå åt sidan under året.

Samtidigt fortsätter problemen med att få till produktion och leverans av vacciner enligt uppsatta avtal. Självklart beror det inte på en bristande vilja utan mer på att vaccintillverkning är mycket mer komplext än vad kontraktsskrivarna insåg. Inte minst produktion av helt nya vacciner baserade på ny teknik. När det dessutom kan ingå upp till 400 ingredienser i ett vaccin och ingen underleverantör i produktionskedjan får ha problem inser man att det är en logistisk utmaning. Tyvärr rapporterade Johnson & Johnson i samband med sitt EU-godkännande att utlovade leveranser nog kan bli mindre än vad avtalet stipulerade. Vi verkar ha en besvärlig och krokig väg framför oss innan vi har vaccinerat Europas befolkning.

Testa och isolera

Sverige och regionerna har under hela pandemin kritiserats för att ha varit dåliga på att skapa en organisation för att snabbt testa och isolera misstänkta fall med SARS-CoV-2. Framgångsrika länder som Sydkorea och Vietnam, men även Danmark och Norge, beskriver ofta sin testverksamhet som en framgångsfaktor. Italien valde bort testmetoden då den blev för kostsam och svårhanterlig och valde en förenklad metod, nämligen att alla med ”misstänkt” smitta och deras familjer ska isoleras i en vecka. I dagarna har en rapport om just testverksamhet från Storbritannien skapat debatt. Där har man avsatt enorma summor på ett test- och isoleraprogram men när man följer upp resultaten ser man inte att det givit någon som helst påverkan på smittspridningen. Då kostnaderna drabbat skattebetalarna kritiseras nu sittande regering.

En tredje våg

Allt fler beskriver den ökade smittspridningen som vi ser i Europa, framför allt i Italien, Frankrike, Tyskland och Polen, som en tredje våg. En våg som man skyller nya muterade coronavirus för. I Italien redovisade man under en dag förra veckan 27 000 nya fall och 380 dödsfall varför nästan hela landet nu kommer att stängas ner till påsk. Frankrike har en liknande situation och landets hälsominister rapporterar att var 12:e minut dygnet runt läggs en covid-19 patient in på intensivvårdsavdelningar i Paris. I landet som helhet har man 20 000 nya fall dagligen. Tyskland redovisar nästan 13 000 nya fall under en dag under förra helgen vilket är 3 000 fler än samma dag veckan innan och Polen hade högsta dagsnoteringen sedan i november med dryga 17 000 nya fall. Även Norge har en galopperande spridning i området runt Oslo och tillåter numera endast 2 besökare i hemmen, något som kommer att vara svårt att kontrollera. Turligt nog ser vi samma utveckling i Europa som i Sverige, att allt färre dör i covid-19. En huvudförklaring är att fler och fler äldre samt personer i riskgrupperna har blivit vaccinerade.

Vad är sanning?

Ett år har gått och fortfarande diskuterar vi vad som egentligen är viktigast för att hålla ner smittspridningen och minska risken för covid-19-relaterade dödsfall. Vikten av att få till en bred vaccinering i samhället ifrågasätter få och att fram tills dess hålla rimlig distans till andra på offentliga platser har blivit en sanning. Värdet av andra restriktioner, munskydd, breda testprojekt och nedstängningar är fortfarande heta ämnen med olika uppfattningar bland sakkunniga. Jämför man dödsfall per miljoner invånare har Frankrike och Sverige ett likartat resultat men med helt olika strategier. Medan Sverige behållit ett relativt öppet samhälle har Frankrike stängt ner upprepade gånger, haft utegångsförbud efter klockan 18.00, stängt restauranger, barer, caféer och shoppingcentra tillsammans med landets skidorter. Men med samma utfall i dödsfall som vi. Portugal tillsammans med stora delar av Östeuropa klarade förra våren bäst och förklarade det med värdet av strikta restriktioner men under vinterhalvåret har dessa områden haft den största smittspridningen. Tjeckien har tagit över rollen från Belgien som landet med flest antal döda i covid-19. Svårigheterna med att kritiskt värdera effekten av nedstängningar beror delvis på att utfallet är mycket beroende av när i förloppet en stängning skett och i vilken utsträckning som restriktionerna faktiskt efterföljdes. Att idag stänga ner samhället under ett par veckor som föreslagits vilar inte på vetenskaplig grund och har sannolikt inget värde på lång sikt. En paradox är att enligt folkhälsomyndigheten sker den största spridningen på arbetsplatser och i hemmen, två platser som idag är utbytbara med varandra och där dessutom hemmet är den plats där vi idag spenderar mest tid.

Sanningar är alltid beroende av vilket antaganden som ligger till grund och hur väl genomtänkta de är. Under 2019 publicerades en rapport som värderade olika länders ”hälsosäkerhetsindex”, ett mått på hur väl förberedd länderna var på en större pandemi. I topp låg USA, Storbritannien, Spanien, Italien och Sverige. Länder som alla nu under coronapandemin har drabbats hårt och haft höga dödstal medan de med lågt index klarat sig mycket bättre. När man gör antaganden utgår man ofta från att nästa gång blir det som tidigare tillfällen och att pandemier har ett liknande förlopp. Hälsoindexet hade influensavirus som standard och idag kan vi konstatera att SARS-CoV-2 inte beter sig som ett influensavirus utan beter sig betydligt mer oförutsägbart. Vi vet också att det som framför allt kännetecknar de länder som haft en negativ utveckling är hög medelålder i befolkningen, stabil ekonomi och mycket internationellt resande och utbyte. Företeelser som kännetecknade de med högt indextal men som fått en negativ pandemiutveckling.

En annan fråga som väckt oro i veckan är huruvida AstraZenecas vaccin ökar risken för blodproppar. Svårigheten är att veta om rapporterade fall med proppar hade skett i alla fall eller är orsakade av vaccinet. Som exempel får cirka 600 000 amerikaner spontant blodproppar varje år. Det innebär att av de cirka 2 000 dagliga propparna borde 1 procent slumpmässigt ske hos nyligen vaccinerade, vilket blir 20 om dagen. I sin genomgång har europeiska läkemedelsmyndigheten konstaterat att 17 miljoner doser av AstraZenecas vaccin har givits och antalet rapporterade fall av blodproppar ligger för närvarande på 37. Baserat på detta underlag har 0,000218 procent av de vaccinerade fått en blodpropp, vilket förklarar EMA:s värdering att balansen mellan risk och nytta talar för värdet av vaccinet.

En turbulent vecka med alldeles för många händelser som inte gynnar den fortsatta utrullningen av den så viktiga vaccineringen. Nu måste det snart vända så att inflödet av vacciner möter det stora behov som finns i regionerna.

Johan Brun är knuten till Lif som medicinsk rådgivare och läkare med 20 års erfarenhet från den forskande läkemedelsbranschen. Han har sedan pandemiutbrottet i våras följt forskningen och litteraturen om corona och covid-19 och uppdaterar för Lifs räkning kunskapsläget i veckovisa krönikor.

Mer fakta

Lifs översikt som beskriver vaccinläget

Lifs översikt av läkemedel och substanser som testas mot covid-19.