Energikris och klimatförändringar – vad kan man göra?

30 september 2022

Klimatförändringarna är ett hinder för hållbar hälsa. Att nå målen i Agenda 2030 om tillgång till förnybar, tillförlitlig energi och bekämpandet av global uppvärmning är därför en nyckel till god folkhälsa idag och imorgon. Just nu är energikrisen en dominerande fråga. Bengt Mattson funderar över hur det kommer att påverka arbetet för klimatet.

Det går knappt en dag utan att vi hör ordet energikris. Med sjunkande temperaturer och en annalkande vinter är det naturligt att fler och fler ställer sig frågan hur krisen kommer att påverka oss – såväl i privatlivet som professionellt. Samtidigt har ju energifrågan, med sin direkta koppling till de pågående klimatförändringarna, faktiskt funnits på allas vår dagordning mycket länge. Men visst känns ”energi- och klimatfrågan” extra het just nu.

Kopplingen mellan hälsa och klimat

I min hållbarhetskrönika förra månaden där jag beskrev utmaningar – men även möjligheter – i arbetet med hållbar utveckling berörde jag klimatförändringarna och det hinder de utgör för långsiktigt hållbar hälsa. Global uppvärmning är ett av de största hoten mot folkhälsan, vilket WHO länge påtalat. De globala hållbarhetsmålen ”hållbar energi för alla” och ”bekämpa klimatförändringarna” i Agenda 2030 stödjer arbetet med målet om god hälsa och välbefinnande. Och de är helt kritiska för att förverkliga ambitionerna om hållbar utveckling. En klar majoritet av befolkningen inser detta sen länge. Men hur kommer energikrisen – för närvarande kanske mest akut för europeiska länder med ett relativt stort beroende av rysk gas – att påverka vårt arbete mot klimatförändringarna?

Det är troligt att en konsekvens blir att omställningen till fossilfria energikällor snabbas på. Europa vill såklart komma ifrån beroendet av gas från Ryssland men även andra fossila bränslen från övriga delar av världen. Det ökar inte bara möjligheterna till egenförsörjning utan minskar givetvis även risken för de mest dramatiska effekterna av klimatförändringarna.

Målet: en fossilfri läkemedelsbransch

Som framgår av Lifs hållbarhetsstrategi och -manifest arbetar vi med en färdplan för en fossilfri läkemedelsbransch. Våra medlemsföretag behöver, liksom alla andra organisationer, satsa än hårdare på att minska utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser i sina verksamheter på hemmaplan och den internationella arenan. I det senare fallet måste de globala läkemedelskoncernerna verka för minskat klimatfotavtryck i hela den långa och komplexa leverantörskedjan för att nå framgång. Ett viktigt verktyg i det arbetet är Energize, ett initiativ av de tio största läkemedelsbolagen och Schneider Electric för att göra läkemedlens leveranskedja fossilfri.

Krafttag mot koldioxidutsläppen krävs även på individnivå

Men jag har också stora förhoppningar att vi alla även i våra privatliv nu på allvar tar krafttag för att reducera koldioxidutsläppen. Kanske kan risken för enormt höga energifakturor göra att vi vidtar några extra åtgärder för att minska förbrukningen: ett par grader lägre temperatur hemma, kortare tid i duschkabinen och fler resor med kollektiva färdmedel än i egen bil. Kan vi hjälpas åt att inspirera varandra – såväl privat som professionellt – ökar möjligheterna att lyckas. Jag hoppas såklart att vår färdplan för en fossilfri läkemedelsbransch blir en inspirationskälla för både våra medlemsföretag och andra organisationer.

Ytterligare en kan vara min hållbarhetskrönika i samband med FN:s stora klimatkonferens COP26 i oktober förra året. Som vanligt tål det att upprepas, även i kampen mot klimatförändringarna: Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Och jag lovar att komma tillbaka till ämnet när Lifs färdplan för en fossilfri läkemedelsbransch publiceras.