Läkemedelssektorn och klimatutmaningen

Ett av de största hoten mot den globala folkhälsan är att växthuseffekten och de klimatförändringar som följer förstärks ytterligare. Den 31 oktober inleds FN:s klimatkonferens COP26 i Glasgow med den tydliga ambitionen att ena världen i kampen mot klimatförändringar. Att det behövs samarbete både länder emellan och över alla aktörsgränser torde stå klart för alla. Utmaningen är mycket stor – vi har en lång väg kvar innan världens länder inte bara har åtaganden på plats utan också tydliga planer för att försöka hålla temperaturökningen under 1,5 grader, vilket är Parisavtalets mål.

Många initiativ inom läkemedelsbranschen

Att näringslivet är en viktig spelare i den omställning som pågår är uppenbart. Innovationskraften är enorm, och viljan till att bidra i arbetet mot klimatförändringarna har nog aldrig uttryckts tydligare. I anslutning till COP26 kommer mängder med företagsspecifika och branschövergripande åtaganden att presenteras. Detta gäller såklart också läkemedelssektorn. Jag berörde klimatfrågan och företagens åtaganden redan i min hållbarhetskrönika i maj – då ur perspektivet cirkulär ekonomi, där jag påpekade att klimatet måste vägas in i alla beslut om cirkularitet:

Annars finns risken att det man ”vinner på gungorna förloras på karusellerna”. Ökad energiåtgång – och framför allt i de fall energin kommer från icke-förnybara energikällor – orsakad av processteg i återvinningsflödet utgör ju i sig ett föroreningsproblem. Ska världen ha en chans att klara 1,5-grads-målet som stipuleras i Parisavtalet, är klimatarbetet mycket högprioriterat. Och detta märks tydligt inom läkemedelsindustrin liksom inom många andra sektorer. Det är inte utan stolthet jag ser fler och fler av Lifs medlemsföretag komma med mycket ambitiösa klimatåtaganden som dessutom stöds av omfattande och tydliga planer. Som det ser ut idag är det sannolikt att flera av dem uppnår klimatneutralitet långt före EU och dess medlemsstater.

Förhoppningsvis kan företagens ambitiösa arbete smitta av sig på övriga delar av läkemedlens värdekedja så att kedjan i sin helhet blir klimatneutral inom tidsramen för Parisavtalets mål.

Klimatarbetet – en hälsofråga

Läkemedelsföretagens huvudsakliga uppdrag är att förbättra människors hälsa och välbefinnande, en direkt koppling till FN:s globala hållbarhetsmål 3. Det föreligger inget tvivel om att klimatförändringar (hållbarhetsmål 13) kan påverka människors hälsa negativt. Ett exempel på hur ohälsa uppstår i den globala uppvärmningens spår är att stark hetta och allt fler extrema väderförhållanden kan leda till kardiovaskulära problem, astmarelaterade sjukdomar och olyckor. Höjda havsnivåer och vattenföroreningar kan leda till ökat antal kolerautbrott, diarréer och undernäring. Och vilka följder en förstörd natur får vad gäller mental ohälsa, migration och väpnade konflikter är inte så svårt att sia om. Utmaningen är som sagt var enorm, och det är oerhört viktigt att vi alla bidrar med lösningar.

Grön kemi och tillverkning som reducerar energianvändningen

Det finns många goda exempel på klimatarbete i läkemedelsbranschen, och i anslutning till COP26 är både utökade åtaganden och tydliga planer att vänta. Vill ni redan nu ta del av branschens initiativ rekommenderar jag varmt den europeiska läkemedelsindustriföreningen EFPIA:s så kallade whitepaper on climate change.

Men låt mig också berätta om några egna erfarenheter från mina snart 30 år av hållbarhetsarbete i läkemedelsbranschen. Under 90-talet jobbade jag mycket med förpackningsutveckling. Här fanns hela tiden den spännande utmaningen att balansera de olika kraven på förpackningslösningen: Den skulle skydda själva läkemedelsprodukten från yttre påverkan och vara användarvänlig (utan att vara så lättöppnad att barn riskerade att komma åt läkemedlet om de fick tag på förpackningen). Dessutom skulle den vara så lätt och icke-skrymmande som möjligt. Vikt och volym har en starkt bidragande effekt på utsläppen i distributionsflödet. Jag är stolt över den enorma reduktion av koldioxidutsläpp från transporterna som blev resultatet när vi slutade att leverera dropp- och näringslösningar i tunga, stora glasflaskor och i stället gick över till klokt konstruerade plastförpackningar (inte så konstigt att en polymerkemist som jag tycker att det var en mycket bra grön innovation).

Jag har också varit delaktig i projekt där det vi brukar kalla grön kemi och grön tillverkning lett till kraftigt minskad energianvändning och därmed minskad klimatpåverkan. Det finns oräkneliga exempel på hur grön kemi och tillverkning både reducerar användningen av miljöpåverkande kemikalier och energianvändningen. Och många gånger har jag varit med och ersatt fossila bränslekällor med förnybara alternativ. Det handlar inte bara om att spara energi, det handlar också om att den som fortsatt behövs ”är grön”.

Reducerad klimatpåverkan frigör resurser i vården

Jag skulle kunna fortsätta att räkna upp klimatinitiativ länge, men avslutar denna krönika med att än en gång koppla samman det globala hållbarhetsmålet om hälsa med det om klimatet. När vi som samhälle reducerar vår klimatpåverkan leder det till minskade negativa effekter på hälsan. Klimatarbete är således ett viktigt preventionsarbete. Och när vi förebygger ohälsa genom olika preventionsinsatser bidrar vi inte bara till en ökad livskvalitet utan frigör också resurser som kan användas till att behandla de sjukdomar vi inte lyckas förebygga. Ett framgångsrikt klimatarbete kan således leda till att patienter som idag inte får hjälp med sina sjukdomsbesvär på grund av bristande resurser och hälso- och sjukvårdens tvång att prioritera faktiskt kan erbjudas behandling. Visst är väl det ett skäl i sig att ta krafttag mot klimatförändringarna!

Jag kommer att följa händelserna under COP26 med stort intresse och jag hoppas att också du hoppar på ”klimatresan”.

Hållbarhetsmålen i krönikan

Mål 3: God hälsa och välbefinnande 
Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna