X

Din webbläsare stödjs inte längre!

Din webbläsare, Internet Explorer, är för gammal och stödjs inte längre av detta verktyg. Vänligen uppdatera din webbläsare till Microsoft Edge, Google Chrome eller Mozilla Firefox.

Många utmaningar i arbetet med hållbar hälsa och Agenda 2030

31 augusti
Foto på Bengt Mattson

God hälsa är en central del när samhället ställer om till långsiktig hållbarhet. Kopplingen till de andra hållbarhetsmålen, från energi till klimat och arbetsmiljö, är inte alltid solklar men nog så viktig. Bengt Mattson knyter ihop sambanden ur läkemedelsbranschens perspektiv efter en sommar präglad av global oro.

I slutet av våren, innan sommaren med sol och värme hade intagit Sverige, publicerade Lif sin hållbarhetsstrategi för läkemedelsbranschen, inkluderande ett hållbarhetsmanifest. Titeln är ”Hållbar hälsa – ett centralt perspektiv i Agenda 2030”. Och perspektivet hållbar hälsa tror jag att många av oss inom läkemedels- samt hälso- och sjukvårdssektorn ser som extremt viktigt vid samhällsomställningen till långsiktig hållbarhet. Den direkta kopplingen till hållbarhetsmål nummer 3 i Agenda 2030 – god hälsa och välbefinnande – är ju lätt att förstå. Jag vill dock här i min serie krönikor om de globala hållbarhetsmålen lyfta ett antal av de andra målen som också är viktiga för att bygga långsiktigt hållbar hälsa.

Kliniska prövningar – en viktig hållbarhetsfråga

En långsiktigt hållbar hälso- och sjukvård är helt beroende av säkra leveranser från både läkemedelsindustrin och en rad andra tillverkande företag, exempelvis av skyddsutrustning. Detta blev som alla vet enormt tydligt under den inledande fasen av pandemin, och något jag funderade över i en hållbarhetskrönika för ett år sedan.

Men utöver säkra leveranser av existerande produkter krävs nya innovationer om vi ska kunna behandla och bota sjukdomar där det idag inte finns fullgoda mediciner att tillgå.

I mål 9 – hållbar industri, innovationer och infrastruktur – påtalas att innovation och teknologiska framsteg är nyckeln till hållbara lösningar. I Lifs hållbarhetsmanifest lyfter vi arbetet med att öka antalet prövningar i Sverige. Den stora nyttan av kliniska läkemedelsprövningar gör det till en central fråga. Värdet för patienters vård, hälso- och sjukvårdens utveckling och hela den svenska Life Science-sektorn kan knappast underskattas. Ur perspektivet hållbar hälsa vill jag understryka att ett långsiktigt hållbart innovationsklimat förutsätter finansiell hållbarhet för läkemedelsföretagen, som ju står för huvuddelen av läkemedelssektorns forskning och utveckling.

Ambitionen om socialt hållbara arbetsplatser ska vara global

Mål 9 fastslår också att innovationer och teknologiska framsteg skapar nya marknader och arbetstillfällen som kan bidra till en effektiv och jämlik resursanvändning. Det leder mig direkt in på två andra hållbarhetsmål: det om anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt (mål 8) samt det om jämställdhet (mål 5).

Ett åtagande i hållbarhetsmanifestet är att Lifs medlemsföretag ska vara goda arbetsgivare. Ambitionen går längre än anständiga arbetsvillkor och jämställdhet – alla företag ska givetvis erbjuda goda villkor, och mångfald och inkludering är självklarheter. Men det ska också vara högt i tak och funktioner för att skydda visselblåsare ska finnas. Och så långt som möjligt ska dessa målsättningar även omfatta företagens leverantörskedja. Byggandet av hållbar hälsa måste vara en global ambition, inte bara något för oss som lever och verkar här i Sverige.

Energikrisen slår mot arbetet för hållbar hälsa

På tal om Sverige kontra andra delar av världen är det viktigt att tänka på att medan vi – som jag nämnde i inledningen – upplevt solens och värmens intåg som något härligt, har sommarens extrema värmeböljor över stora delar av Europa och annorstädes varit en enorm utmaning. Jag kan inte se det som något annat än ett direkt hot mot byggandet av hållbar hälsa. Den pågående klimatförändringen är ett av de största hoten mot den globala folkhälsan, vilket WHO länge påtalat. Jag vill därför passa på att ta upp hållbarhetsmålet om att bekämpa klimatförändringarna – nummer 13 – och det om hållbar energi för alla – nummer 7 –.

Jag ska inte fördjupa mig i arbetet med att bekämpa klimatförändringarna. I en tidigare krönika har jag berättat om läkemedelssektorn och klimatutmaningen och lovar att komma tillbaka till ämnet när Lif publicerar sin färdplan för en fossilfri läkemedelsbransch. Däremot tänker jag avslutningsvis kort fundera över målet om hållbar energi. Att ett av de stora debattämnena inför valet den 11 september gäller tillgång till elektricitet och annan energi har väl ingen missat. Det finns såklart olika uppfattningar om vad som är den rätta långsiktiga lösningen, men att Rysslands invasion av Ukraina är ett stort skäl till energidebatten står klart.

När jag i våras funderade över en hälso- och sjukvård i krigets skugga nämnde jag att det i längden fanns en risk att läkemedelsförsörjningen skulle påverkas här i Sverige, exempelvis om kriget skulle föranleda drivmedelsbrist och -ransonering. Det är väl uppenbart att kriget i Ukraina, utöver det fruktansvärda mänskliga lidandet i själva krigszonen, genom den tillskapade energikrisen får följder långt bortom läkemedelsförsörjningen. Det är i sig ett hot mot byggandet av hållbar hälsa. Tyvärr sitter inte jag på någon lösning för hur det ska hanteras.

Hållbarhetsmål i krönikan

Läs om målen på webbplatsen globalamålen.se

Mål 3: God hälsa och välmående 

Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur 

Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt 

Mål 5: Jämställdhet 

Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna 

Mål 7: Hållbar energi för alla 

Mer om hållbarhet i läkemedelsbranschen

Läs om Lifs hållbarhetsarbete 

Goda exempel: så bidrar läkemedelsföretagen till de globala målen

 

Foto på kontaktpersonen
Bengt Mattson Sakkunnig policy

Expert på läkemedelstillverkning och distribution

Expert vacciner och antibiotikaresistens

Expert miljö och hållbarhet

Deltagare i Nationella läkemedelsstrategin

Kontaktperson Folkhälsomyndigheten

Hållbar utveckling
Nationella läkemedelsstrategin 3.4