X

Din webbläsare stödjs inte längre!

Din webbläsare, Internet Explorer, är för gammal och stödjs inte längre av detta verktyg. Vänligen uppdatera din webbläsare till Microsoft Edge, Google Chrome eller Mozilla Firefox.

Med mer data får vi bättre prevention och vård

27 maj 2021
Foto på Jens Bäck

E-hälsa och digitalisering är viktiga komponenter i Astellas verksamhet och de senaste två åren har arbetet tagit ordentlig fart, berättar Jens Bäck som är nordic digital product manager på företaget: – Digitaliseringen är här för att stanna och genom den skapas fler sätt för oss att bidra till en bättre hälso- och sjukvård och vara en värdefull partner.

– Vi har snabbt drivit upp antalet digitala initiativ för att öka kunskapen om de terapiområden vi jobbar inom, om våra läkemedel och hur de används, hur man tidigare kan identifiera individer i riskzon för sjukdom och även digital träningshjälp. Det handlar mycket om att lära sig från den data som vi genererar redan idag i olika digitala initiativ.

Digital kampanj minskar stigmat kring urinträngningar

Astellas driver många projekt på global nivå för att möta sjukvårdens och patienternas behov av digitala lösningar. Ett exempel på aktuella satsningar i Sverige och Norden är blåsan.se, en digital kampanj som ska hjälpa till att minska stigmat kring urinträngningar och bidra till tidigare vård och bättre förutsättningar för patienten. Här använder man sociala medier för att nå ut till personer som inte själva accepterat eller tänkt på att deras symptom kan tyda på sjukdom.

– När man får informationen på Facebook eller Linkedin kan man i lugn och ro börja fundera på om man borde kontakta vården, berättar Jens Bäck.

– Nästa steg är förhoppningsvis att man vill hitta en lösning. Då kan man välja att få den första kontakten och hjälpen digitalt, allt för att ta steget och söka vård även om man tycker att det är litet känsligt. Det här är ju en sjukdom där diagnosen är anamnesbaserad och går utmärkt att ställa under ett digitalt vårdbesök.

Verktyg för personer med prostatacancer

Ett annat exempel är NEXT, ett verktyg för sjukvården utformat som ett individanpassat digitalt träningsprogram med coaching som ska öka välbefinnandet och hälsan hos de med prostatacancer. Främst erbjuds träningsprogrammet i form av en app men det finns även instruktionsvideos på webben och möjlighet att skriva ut material som träningsdagböcker.

– Studier har visat att fysisk aktivitet är ett bra sätt att få patienter med prostatacancer att må bättre och få högre livskvalitet. Med det som bakgrund har Astellas tillsammans med professionen utvecklat NEXT. Det är ett typexempel på hur man kan gå bortom ett läkemedel i arbetet med digital hälsa med ett helhetsperspektiv på sjukdomen och patientens hälsa. De ska må bättre på grund av förbättrad hälsa där läkemedel kan var en del av behandlingen. Jag tror det är den typ av projekt branschen ska driva, och i den bästa av världar med ännu fler partners.

Ett tredje exempel är VIEW, ett AR-baserat utbildningsverktyg utarbetat till vården för att på ett högst interaktivt vis lära sig mer om benskörhet hos prostatacancerpatienter.

Intern digitaliseringsresa på Astellas

Jens Bäck ser inte någon avmattning i Astellas arbete med digital hälsa de kommande åren. Det redan höga tempot har som för så många andra snarare accelererats i och med coronapandemin.

– Nu handlar mycket om att fokusera på att ta tillvara på alla de goda möjligheter vi redan har skapat och bli ännu bättre på att förstå hur vi ska ta kommande steg i den digitala utvecklingen. Samtidigt får vi inte glömma den icke-digitala verksamheten då behoven är många. Det gäller att hitta den rätta mixen, så vi har förutsättningarna att erbjuda bra lösningar för så många som möjligt och investera våra resurser optimalt.

Digitaliseringen påverkar också arbetssättet internt. För att hjälpa utvecklingen på traven menar Jens Bäck att en ökad förståelse för och kunskap inom digitalisering kan vara till nytta för de som inte jobbar primärt med det.

– Det finns fortfarande många rädslor, till stor del baserat på okunskap och osäkerhet kring den digitala transaktionen, rättigheter till data och olika regelverk. Självklart är det frågor som är viktiga att hamna helt rätt med. När regelverk och digitalisering möts krävs en gränsöverskridande förståelse. Den som inte har det digitala som huvudområde ska förstå vad som händer i den digitala transaktionen så att man inte styrs av osäkerhet kring vad som är rätt eller fel. Och den som jobbar med det digitala behöver förstå implikationerna av de regelverk vi har. En dialog med fokus på intresse och lärande från varandra med målet att hitta lösningar är framgångsreceptet.

Mer data ger bättre förutsättningar

När Jens Bäck spanar ännu längre in i framtiden hoppas han på ett scenario där vårdens och läkemedelsbranschens digitaliseringsarbete lett till att varje patient får rätt kunskap och information i rätt kanal och i rätt tid, anpassat för just denne. Han tror att vi kommer att se en ökad delning av data där individen hyser större tillit till att lagstiftning och regelverk fungerar. Det stora värdet i att dela med sig av sin data kommer också att vara uppenbart.

– Mer data kommer leda till att vi blir skickligare på att analysera materialet (alltmer via algoritmer) och använda kunskaperna för att ge varje individ bästa möjliga förutsättningar. Vi kommer kunna skapa ännu bättre prevention och vård. Datan ger oss möjlighet att fördröja, kanske minska, insjuknande i sjukdomar och resulterar i en ännu säkrare, snabbare sjukvård av hög kvalitet som dessutom är mer kostnadseffektiv och har en ständigt ökande kunskapsnivå.

Datadelning är nyckeln för hälso- och sjukvårdssfären

Datadelning framstår onekligen som en förutsättning för att kunna tillvarata digitaliseringens alla möjligheter. Jens Bäck säger att det är själva nyckeln för hälso- och sjukvårdssfären, inklusive läkemedelsbranschen. Här behöver både individen och vården känna trygghet och uppleva att de får någonting tillbaka.

– Ett bra exempel är journalerna där man gick från att de fanns hos den enskilda läkaren till att patienterna kunde dela dem aktivt och välja vilka vårdgivare som skulle få tillgång. Idag är ju journaldelning standardförfarandet vilket gör att många blir bättre omhändertagna. Folk förstår att det verkligen leder till någonting gott för dem. Det är samma sak med digitaliseringen och datadelningen: ju mer man förstår att deltagandet i ett patientregister som samkörs med andra register leder till bättre vård och omhändertagande av både en själv och andra med liknande sjukdomar, desto mer positivt inställd blir man till att dela data. Och för oss i läkemedelsbranschen handlar det inte nödvändigtvis om att sälja mer läkemedel utan om att använda data för att förbättra användandet och därigenom skapa hälsa.

Datamängder rymmer nya möjligheter

Hur kan då läkemedelsföretagen och hälso- och sjukvården samverka kring informationsdelning och hur kan det förbättra behandlingsmöjligheterna för patienterna?

– Det finns flera stora källor med data kring läkemedel och sjukvård där en ömsesidig och individsäker datadelning för samkörning skulle kunna bidra till bättre vård: idag finns data kring försäljning, förskrivning och biverkningar, diverse registerdata, patientföreningsportaler av olika slag och även Lifs eget fass.se som tillhandahåller stora mängder information om vad användarna söker och läser på om kring olika läkemedel.

– Med ett gemensamt intresse att utveckla detta öppnas fantastiska möjligheter. Vi kan lära oss mer om hur läkemedel används och hur kunskapsbehoven ser ut. Vi kan fånga upp fler biverkningar, identifiera fler säsongsmönster och förutspå sjukdomar på upp- och nedgång. Det möjliggör forskning på stora datamängder och inte minst får vi bättre förutsättningar för optimerad läkemedelsanvändning.

Måste tänka annorlunda kring artificiell intelligens

I framtiden ser Jens Bäck att man skulle kunna koppla på AI-algoritmer på de kopiösa datamängder som finns därute och utifrån en persons digitala beteende, kanske i kombination med jämförelser med andra som får samma läkemedel, exempelvis kunna förutspå om den föreslagna behandlingen verkligen är den bästa eller om ett annat skulle passa bättre. På så sätt kan artificiell intelligens hjälpa till att hitta den ultimata behandlingen.

Jens Bäck menar att läkemedelsbranschen måste tänka i nya banor kring användningen av AI-hjälpmedel.

– Det kommer ju mer och mer i vården, t ex inom bildigenkänning har AI redan tagit stor plats då artificiell intelligens är bra på att upptäcka variationer som det mänskliga ögat inte alltid har lika lätt att se. Det förändrar förutsättningarna även inom andra områden: vilken typ av studier som kommer att designas eller vilka effektmått man har med i dem kanske ser helt annorlunda ut framöver. Vi måste lära oss hur vi skall hantera det. Hur passar vi in när andra metoder används och hur kan vi utnyttja dess och samtidigt värna om individens integritet?

Läkemedelsbranschen och Vision e-hälsa 2025

Regeringen och SKR (Sveriges kommuner och regioner) har kommit överens om att Sverige år 2025 ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter. Det kräver att alla aktörer på området bidrar och samverkar.

Hur kan läkemedelsbranschen bidra till målsättningen om en svensk ledarplats inom digital hälsa?

– Genom att upprätthålla vårt engagemang och vår accelererande snabbhet i att möjliggöra digitala satsningar. Och framförallt genom att föra en öppen och konstruktiv dialog om hur vi kan samarbeta kring och nyttja alla tillgängliga resurser på bästa vis. Möjligheterna är enorma och ju bättre vi blir på att skapa förutsättningar för gemensamma satsningar, ju bättre resultat kommer vi att uppnå. Det ger även goda förutsättningar att optimera introduktion och uppföljning av nya och innovativa terapier.

Jens Bäck understryker att det också är viktigt med samarbete kring data över nationsgränserna, främst inom Norden men även resten av Europa.

– Genom att kombinera data om användande från fler länder får vi större datamängder att analysera och kan göra en bättre uppföljning. Ju mer vi fokuserar på reella gemensamma behov, desto bättre kommer vi bli på att använda våra resurser på rätt sätt och därigenom maximera förutsättningarna att lyckas.