"Nya tider ställer nya krav på arbetet med läkemedelssäkerhet"

Som medicinsk chef på AstraZeneca i Norden hanterar Andreas Heddini medicinska frågor kring företagets alla produkter. Han säger att Sverige generellt har ett mycket välfungerande system för läkemedelssäkerhet där många olika aktörer bidrar: apotek, Giftinformationscentralen, Läkemedelsverket och andra myndigheter med fler. Systemet är starkt men det sker förändringar i samhället som vi måste anpassa oss till, berättar han. En av de största utmaningarna för sjukvård och patienter vad gäller läkemedelsskador är Sveriges allt äldre befolkning. Ökad livslängd och möjligheten att behandla fler sjukdomar innebär att betydligt fler personer äter allt mer läkemedel under allt längre tid – kanske decennier.

– Antalet personer över 65 år som tar mer än fem läkemedel har fyrdubblats på 20 år och på äldreboenden tar – i snitt – 65 procent av vårdtagarna mer än 10 läkemedel. Detta kallas polyfarmaci och är en utmaning eftersom vården blir mer komplex, till exempel när det gäller hur läkemedel påverkar varandra.

Svårt med kommunikationen kring läkemedel

Språksvårigheter är en annan utmaning eftersom vården har decentraliserats, vilket i många fall betyder att patienten måste axla ett stort ansvar för sin egen medicinering. Det förutsätter att man kan ta till sig skriftlig information om sina läkemedel.

– En alltmer pressad situation inom hälso- och sjukvården innebär också en risk, framför allt genom brist på kontinuitet med många olika vårdkontakter. Likaså att de digitala systemen, exempelvis journalsystem, skiljer sig åt mellan olika vårdgivare vilket försvårar informationsöverföring.

Tydlighet förebygger läkemedelsskador

Världshälsoorganisationen, WHO, pekar på den mänskliga faktorn som en stor orsak till läkemedelsskador. Hur gör AstraZeneca för att minska risken att läkemedel exempelvis förväxlas? Andreas Heddini säger att det är ett omfattande arbete och räknar upp en lång rad aktiviteter.

– Läkemedelsnamn ska inte vara förväxlingsbara vare sig till stavning eller uttal. Utseendet på läkemedlen behöver också vara genomtänkt; till exempel ska en inhalator som innehåller akutmedicin inte se likadan ut som en inhalator som innehåller underhållsbehandling. Medicin som ska användas utvärtes, på huden, ska inte ha ett utseende som gör att den förväxlas med exempelvis ögondroppar. Vi jobbar också mycket med att ta fram filmer, tydliga texter och bilder som visar hur läkemedlet ska användas och förvaras.

Fungerande rutiner i vården och kunskapshöjning hos allmänheten

Hur engagerar man bäst sjukvårdspersonal och patienter för att minska riskerna med läkemedelsbehandling?

– När det gäller vårdpersonal tror jag att det mest effektiva är att skapa goda rutiner, att läkemedelssäkerhet är en integrerad del av jobbet. Detta funkar oftast bra men det kan vara en utmaning när flera vårdgivare är inblandade i vården av en patient.

– När det gäller allmänheten tror jag på att öka kunskapen om hur läkemedel och systemet för läkemedelssäkerhet fungerar genom riktade kampanjer. Tiden då ett inslag på SVT:s Anslagstavlan fick stort genomslag är förbi och myndigheterna – som är den naturliga avsändaren – kanske behöver vara mer aktiva i sociala medier eller liknande.

Myndigheterna har en viktig uppgift i att informera och Andreas Heddini lyfter coronapandemin som ett exempel på goda insatser:

– Då var myndigheterna synliga och gjorde ett bra arbete med att förmedla information till allmänheten. Jag skulle gärna se att de fortsatte på den vägen.

Viktigt med god samverkan mellan läkemedelsbranschen och vården

Företagens arbete med läkemedelssäkerhet styrs av detaljerade regler som just nu är under översyn. Andreas Heddini säger att regelverket är väl avvägt men att säkerhetsarbetet ibland försvåras av bestämmelserna om hur personuppgifter får hanteras. Till exempel blir det komplicerat om man vill utveckla tekniska lösningar för en säkrare läkemedelsanvändning som bygger på data från patienterna.

Läkemedelsföretagen lägger stora resurser på säkerhetsrelaterad information om sina produkter. Många företag upplever dock att det kan vara svårt att nå ut till hälso- och sjukvårdspersonal med informationen eftersom den ofta misstas för marknadsföring. Ett problem är den beröringsskräck i förhållande till industrin som finns inom vissa delar av hälso- och sjukvården, säger Andreas Heddini. Företagen är en del av systemet och har viktig information att förmedla om sina produkter, men de måste agera tydligt vad gäller syftet. Är det marknadsföring eller information?

– En konkret åtgärd skulle kunna vara att förse säkerhetsinformation med en särskild grafisk profil eller logga som gör den lättare att urskilja. Den relativt nya möjligheten att boka möten med hälso- och sjukvården avseende säkerhetsfrågor (faktaruta?) ger också ett tillfälle att visa en annan del av företagets verksamhet än försäljningsorganisationen.

Tre insatser för ökad patientsäkerhet

Om du fritt fick önska – kan du nämna tre insatser som skulle förbättra patientsäkerheten när man tar läkemedel?

– Det jag framför allt vill lyfta fram är faktorer som ökar kontinuiteten i vården av patienten. Jag tror att man inom hälso- och sjukvården behöver lägga mer resurser på att göra övergången mellan olika vårdgivare säkrare och ge mer tid till dialog när en läkemedelsbehandling inleds, utvärderas och avslutas.

– Jag ser också behovet av mer information till allmänheten om läkemedel och läkemedelssäkerhet. En höjd kunskapsnivå skulle öka förståelsen för att det är viktigt att rapportera in biverkningar och stärka medvetenheten om att det finns risker med alla läkemedel, men att risken för biverkningar alltid vägs mot nyttan. Allmänheten behöver också få mer kunskap om att även naturläkemedel kan orsaka biverkningar och framförallt att de kan interagera med andra läkemedel.

– Arbetet med att förhindra att förfalskade läkemedel tar sig in i läkemedelskedjan är också en viktig faktor för ökad läkemedelssäkerhet som inte får glömmas bort.