Din webbläsare, Internet Explorer, är för gammal och stödjs inte längre av detta verktyg. Vänligen uppdatera din webbläsare till Microsoft Edge, Google Chrome eller Mozilla Firefox.
Inom läkemedelsbranschen används hälsodata för att forska fram och utveckla läkemedel men också för att följa upp effekten av de medicinska behandlingar som redan används i hälso- och sjukvården. Det kallas sekundäranvändning av hälsodata.
Hälsodata
Hälsodata är hälsorelaterad information om en individ. Den samlas exempelvis in via vårddokumentation vid besök hos hälso- och sjukvården, kvalitetsregister, hälsodataregister, kliniska prövningsprotokoll, biobanker eller av patienterna själva.
Primäranvändning av hälsodata: Användning och delning av hälsorelaterad information som sker inom hälso- och sjukvården för direkt vård, diagnostik och behandling av en patient.
Sekundäranvändning av hälsodata: Data som ursprungligen samlats in för direktvård (primäranvändning) används för andra syften såsom forskning, utveckling av nya behandlingar och användning av precisionsmedicin.
Hälsodata – en viktig resurs för sjukvård och innovation
Hälsodata är avgörande för att utveckla nya läkemedel och förbättra kvaliteten i hälso- och sjukvården. Genom att analysera stora mängder data går det att skaffa sig kunskap som leder till medicinska genombrott och bättre vård.
Möjligheten att använda hälsodata blir allt viktigare. Ett exempel är precisionsmedicin, där behandlingar anpassas efter individens genetiska profil och andra unika förutsättningar.
Med rätt förutsättningar kan användningen av data möjliggöra tidigare upptäckt av sjukdomar, vassare diagnostik och bättre behandlingsresultat.
Hur använder läkemedelsföretagen hälsodata?
Vilken hälsodata använder läkemedelsföretagen?
Idag sekundäranvänder företagen främst hälsodata från hälsodataregistren vid Socialstyrelsen och de hälso- och sjukvårdsnära forskningsinfrastrukturerna, som kvalitetsregister och biobanker.
Sekundäranvändning för forskning
De forskande läkemedelsföretagen är beroende av den hälsodata som genereras i hälso- och sjukvården för att forska fram nya behandlingar. De använder data längs hela kedjan från preklinisk forskning till utvecklingen av ett nytt läkemedel. Ju bättre tillgång, desto större möjligheter har läkemedelsbranschen att bidra till genombrott i behandlingen av sjukdomar med sin forskning.
En central del av arbetet består i kliniska prövningar ute i sjukvården för att fastställa att ett framforskat läkemedel är säkert och har god effekt.
Sekundäranvändning vid införande av nya läkemedel
Efter att läkemedel blivit godkänt och tillgängligt för patienter behövs hälsodata för att följa upp användningen och säkerställa att de nya behandlingarna implementeras optimalt. Med hjälp av datan övervakar företagen produkternas säkerhet och effektivitet ute i verkligheten så att patienterna får en så effektiv och säker behandling som möjligt.
Idag finns ett stort fokus på dokumenterad evidens och fortsatt kartläggning efter att ett nytt läkemedel har godkänts. Det handlar bland annat om att myndigheterna ska kunna göra en korrekt prissättning. Nya typer av läkemedel som kombinationsbehandlingar, avancerade terapier, precisionsmedicin och behandlingar för sällsynta sjukdomar ställer nya krav på uppföljning och kostnadsmodeller.
Sekundäranvändning i hälso- och sjukvården
Den hälsodata och stora mängd kunskap som dagligen genereras i sjukvården bidrar till kvalitetsuppföljning, verksamhetsutveckling och en modern vård som kan tillvarata den medicinska forskningens framsteg.
Detta gäller särskilt precisionsmedicin som kräver att vården, akademin och läkemedelsföretagen samverkar kring diagnostik och behandling. Här är tillgången till hälsodata helt nödvändig för att säkerställa att den enskilda individen får den mest ändamålsenliga behandlingen, men också för att använda de uppgifter som genererats vid vården av en patient för att behandla andra så effektivt som möjligt.
