Värna innovationen – EU:s framtid står på spel

Patent och andra former av immateriella rättigheter har länge varit ett fundament i Europas framgång inom läkemedelsindustrin. De skapar förutsättningar för riskfyllda investeringar i forskning och utveckling, särskilt där varje genombrott föregås av åratal av arbete och mångmiljardbelopp i kostnader. För tillfället pågår flera översyner på både EU-nivå och internationellt – inom FN, WHO och WTO – som riskerar att urholka det immaterialrättsliga system som hittills har möjliggjort dessa framsteg. 

Vad står på spel om immaterialrätten urholkas? 

I sin ambition att öka tillgången till läkemedel inom hela unionen har EU-kommissionen presenterat ett omfattande förslag till ny läkemedelslagstiftning. Syftet är gott – jämlik hälsa är ett prioriterat mål – men vägen dit är avgörande. Förkortade skyddstider och osäker patenträtt för nya innovationer riskerar att underminera det europeiska innovationssystemet. 

Om EU urholkar skyddet för uppfinnare, kommer företagen att söka sig till andra marknader där investeringar och innovation värderas högre – som USA eller delar av Asien. Det är inte bara en risk för Europas ekonomi, utan också för vår självförsörjning inom kritiska områden som hälso- och sjukvård. 

Antikropparna vittnar om utvecklingen 

Ta utvecklingen av monoklonala antikroppar som exempel. Dessa biologiska läkemedel har revolutionerat behandlingen av cancer, autoimmuna sjukdomar och sällsynta diagnoser. De är resultatet av decennier av forskning, ofta med ursprung i akademiska upptäckter som senare förädlats och kommersialiserats av biotech- och läkemedelsföretag. 

Men antikroppar illustrerar också immaterialrättens komplexitet. Det blir allt svårare att få patent på biologiska läkemedel, inte minst genom att Europapatentverkets (EPO:s) riktlinjer ställer omotiverat höga krav på uppfinningshöjd. Det riskerar att hämma fortsatt utveckling inom detta område och bli ytterligare ett skäl att inte välja Europa som marknad för forskning och utveckling.  

Problematiken är välbekant för våra medlemmar. Niklas Mattsson från BioArctic beskriver att granskarnas tillämpning av EPO:s kriterier har gått i en problematisk riktning ända sedan man år 2021 införde specifika riktlinjer för hur patentansökningar på just antikroppar ska bedömas. I dagsläget förutsätts att en ny antikropp saknar uppfinningshöjd om inte motsatsen bevisas, vilket är tvärtemot hur andra kemiska föreningar behandlas. Den här utvecklingen behöver vändas, och antikroppar måste bedömas utifrån samma måttstock som småmolekylläkemedel och andra kemiska föreningar. 

Balans, inte nedmontering av skyddet för innovation 

Det finns förstås utmaningar att hantera: kostnader för läkemedel, tillgång i låginkomstländer och behovet av ökad transparens kring prissättning. Men dessa utmaningar kan man inte lösa genom att försvaga det immaterialrättsliga ekosystemet.  

Vi behöver en välavvägd politik som främjar innovation, tillgänglighet och hållbarhet. En politik med handlingskraft, som har förståelse för vad som skapar nya behandlingar och innovationer. Det handlar inte om att välja mellan företagsintressen och samhällsnytta – utan att förstå att ett starkt patentsystem är en förutsättning för att framtidens mediciner över huvud taget ska bli verklighet. 

Europas väg framåt 

Om EU menar allvar med att vara ledande inom life science och bioteknik – och om nästa stora medicinska genombrott ska komma från europeisk forskning – måste unionen försvara och vidareutveckla de system som möjliggjort vår framgång. Immaterialrätt är inget hinder för tillgång till läkemedel. Tvärtom är det en grundpelare för att nya behandlingar ska kunna tas fram. 

På immaterialrättsdagen bör vi inte bara fira uppfinnare och forskare – vi bör också säkerställa att deras arbete belönas även i framtiden. EU har ett val att göra: bana väg för framtidens innovationer eller att tappa mark till andra delar av världen. 

Låt oss välja en framtid med Europa som globalt nav för innovation och life science. 

Karolina Rondahl, expert på immaterialrätt