Sverige stärker sin position som forskningsnation genom åtta nya strategiska forskningsområden. Ett av dem är hälsa, life science och artificiell intelligens, en satsning som ökar läkemedelsbranschens möjligheter att investera och växa här.
I forsknings- och innovationspropositionen fanns förslag om att införa åtta nya strategiska forskningsområden (SFO) som har potential att på sikt nå internationell toppkvalitet. Satsningarna ska hjälpa Sverige att hävda sig i den globala konkurrensen och upprätthålla sin position som forskningsnation i världsklass. Nu går regeringen vidare med satsningen.
– Vi genomför en kraftsamling för att långsiktigt bygga samhällsviktiga forskningsområden av högsta kvalitet, säger utbildningsminister Johan Pehrson i ett pressmeddelande.
Regeringen avsätter 200 miljoner kronor 2027 och 400 miljoner kronor årligen från 2028 för ändamålet.
Ett av de nya strategiska områdena är hälsa, life science och artificiell intelligens.
Life science är en av Sveriges mest forskningsintensiva branscher – en basnäring som bidrar med betydande exportintäkter och har stor betydelse för hållbar tillväxt och sysselsättning. Att prioritera området är en viktig del i att stärka Sveriges konkurrenskraft internationellt, enligt Lifs expert Frida Lundmark.
– Något som kännetecknar life science-företagen är de betydande forskningsinvesteringar som görs, ofta inom ramen för samarbete med akademin. Ett skärpt fokus på en excellent och konkurrenskraftig forskning inom life science på svenska lärosäten ökar förutsättningarna för läkemedelsföretag att etablera samarbeten i Sverige och fortsätta göra investeringar här, säger Frida Lundmark.
Lif välkomnar en nära dialog mellan branschen och universiteten i det fortsatta arbetet med det nya strategiska forskningsområdet.
– Att utveckla samarbetet mellan akademi och näringsliv är nödvändigt för att ytterligare växla upp investeringstakten i svensk life science, konstaterar Frida Lundmark.