EU ska stärka tillgången till kritiska läkemedel med Critical Medicines Act

Förslaget syftar till att både stärka den europeiska läkemedelsindustrin och förbättra tillgången till viktiga läkemedel. Initiativet är en del av arbetet inom den europeiska hälsounionen för att skydda folkhälsan och säkerställa att patienter får tillgång till de läkemedel de behöver.

Förordningen, Critical Medicines Act, ska minska EU:s problematiska beroende av ett fåtal leverantörer och öka unionens motståndskraft. Det kompletterar redan pågående initiativ för att hantera läkemedelsbrist och säkra en stabil försörjning – under senare år har flera medlemsländer drabbats av läkemedelsbrist. Globala kriser som covid-19-pandemin och geopolitisk oro har visat på EU:s sårbarheter.

Critical Medicines Act ska underlätta investeringar för läkemedelsföretag för ökad tillverkning i Europa och främja åtgärder för mer robusta leveranskedjor. Dessutom ska den ge medlemsländer möjlighet att samarbeta för att stärka sin förhandlingsposition vid upphandling av läkemedel. 

Huvudförslagen i Critical Medicines Act

• EU:s tillverkningskapacitet av kritiska läkemedel ska stärkas genom strategiska projekt.
• Offentlig upphandling ska användas för att främja pålitliga leveranskedjor för kritiska läkemedel och förbättra tillgången till andra viktiga läkemedel.
• Stöd till samordnad upphandling mellan EU-länder för att säkerställa rättvis tillgång till viktiga läkemedel inom unionen.
• Man ska undersöka hur internationella partnerskap kan minska beroendet av ett fåtal leverantörer.

Critical Medicines Act får inte krocka med andra satsningar på läkemedelsförsörjning

Lif stödjer EU-kommissionens ambition att stärka läkemedelsförsörjningen i Europa men ser flera utmaningar som behöver hanteras för att förordningen ska ge önskad effekt. En aspekt är hur Critical Medicines Act samspelar med EU:s kommande nya läkemedelslagstiftning, säger Bengt Mattson expert inom läkemedelsförsörjning på Lif. Det finns en risk för kollision och överlappning.

– Jag ser också en risk på hemmaplan. Arbetet som pågår i EU, med både reviderad läkemedelslag och förslagen i Critical Medicines Act kan komma i konflikt med det svenska arbetet med att bygga upp beredskapslager.

Om varje EU-land börjar bygga lager samtidigt, och på flera nivåer parallellt, kan det paradoxalt nog leda till större läkemedelsbrist än tidigare i både EU och Sverige. Stora lager är också svåra att flytta.

– Det krävs en väl samordnad strategi. Annars riskerar vi en situation där läkemedel blir inlåsta i olika lager, vilket gör dem svåra att omfördela vid akuta behov.

Statsstöd och upphandling

Ett förslag i Critical Medicines Act är möjligheten till statsstöd för läkemedelsindustrin.  Det innebär en risk för snedvridning av konkurrensen, menar Bengt Mattson.

– Om vissa företag får stöd men inte andra kan det påverka marknadsdynamiken och leda till en osund konkurrenssituation. Att EU känner sig tvungna att subventionera produktion visar dessutom att näringspolitiken inte har lyckats göra Europa tillräckligt attraktivt för läkemedelstillverkning. Här finns mycket att göra.

När det gäller upphandling välkomnar Lif breddningen av kriterier och ambitioner. Att införa upphandlingsregler som inte enbart fokuserar på lägsta pris utan även premierar leverantörer som historiskt kan visa upp pålitlig leveranssäkerhet är en fråga Lif länge drivit.

– Vi vill dessutom se att både miljö- och klimathänsyn vägs in.

Läkemedel – en viktig del av totalförsvaret

Life science-sektorn är en viktig strategisk tillgång som levererar innovativa läkemedel och behandlingar som är avgörande för människors hälsa och säkerhet. Med tanke på dess betydelse borde en del av unionens försvarsutgifter – inklusive de finansiella mekanismerna i det nya försvarspaketet – gå till att stödja Critical Medicines Act och försörjningen av kritiska läkemedel. Men även andra åtgärder som spelar en central roll för att stärka hälsa och motståndskraft borde omfattas, såsom vaccinering genom hela livet och strategier för sekundärprevention, säger Bengt Mattson.

– Och på Sverigenivå är det rimligt att en del av satsningarna på att stärka det militära försvaret används för att bygga en robust läkemedelsförsörjning. Ett starkt totalförsvar kräver stora investeringar i både det militära och det civila försvaret, och läkemedelstillgång är en central del av det senare.