Debatt i Di: Norden bör ta ledartröjan inom life science
Efter Brexit har EU förlorat en stark röst inom life science. Storbritanniens frånvaro har lämnat ett tomrum i unionens förmåga att driva framsteg inom området, samtidigt som EU har tappat mark mot andra delar av världen. För att återställa Europas plats som världsledande inom läkemedelsinnovation och produktion behövs en ny samlande kraft och starka allianser.
Europa klarar inte längre av konkurrensen från USA och Kina – nu behövs genomgripande förändringar. Det var kärnan i den tidigare ECB-chefen Mario Draghis omtalade rapport om EU:s konkurrenskraft, som särskilt pekar ut life science som en nyckelsektor.
Det är mycket som står på spel. Som den mest forskningsintensiva industrin investeras 44,5 miljarder Euro i forskning och utveckling varje år. Branschen genererar 2,7 miljoner högkvalificerade jobb inom EU och bidrar mer än någon annan sektor till EU:s positiva handelsbalans. Även i Sverige är läkemedel den exportvara som bidrar mest till den positiva handelsbalansen, 82 miljarder SEK 2023 och i Danmark kan två tredjedelar av den ekonomiska tillväxten tillskrivas läkemedelsindustrin.
Men vi är en del av Europa, och Europa har under lång tid tappat konkurrenskraft. För tio år sedan låg EU och USA jämsides vad gäller forskningsinvesteringar. I dag är de årliga investeringarna i USA minst 25 miljarder euro högre än inom EU. På 1990-talet hade hälften av alla nya läkemedel sitt ursprung i Europa, i dag är det enbart ett av fem som utvecklas i Europa. Samma mönster finns för Europas globala andel av kliniska prövningar av nya läkemedel som rasat under det senaste decenniet. Danmark sticker ut som positivt exempel, där man haft ett politiskt fokus på att förbättra förutsättningarna, och via modellen Trial Nation lyckats öka de kliniska prövningarna.
Europa befinner sig i ett kritiskt läge, och vi behöver vända den negativa trenden nu. Den pågående revideringen av läkemedelslagstiftningen måste resultera i en reglering som stimulerar investeringar. De miljölagstiftningar som är på väg är viktiga, men måste införas på ett sätt som gör att läkemedelsproduktion inom EU kan växa, inte stagnera. Även andra regleringar som påverkar sektorn behöver granskas ur ett konkurrenskraftsperspektiv.
EU-kommissionen har inlett ett arbete med att utarbeta en ny life science-strategi. Det är positivt, men Storbritanniens utträde lämnade ett tomrum i unionens förmåga att driva framsteg inom området och det saknas idag en samlande kraft.
De nordiska länderna är små i EU-sammanhang, men stormakter när det kommer till digitalisering och samhällsinnovation. Finland, Danmark och Sverige ligger samtliga i 10-i topp när WIPO, World Intellectual Innovation Organization, rankar världens mest innovativa länder i deras globala innovationsindex. Inom life science är Danmark och Sverige ledande nationer, och Finland har en infrastruktur för hälsodata att inspireras av. Utmaningen, även ur ett nordiskt perspektiv, är att vi börjar tappa styrka när det gäller våra hälso- och sjukvårdssystem och deras förmåga att använda nya läkemedel. Det måste vi, och resten av Europa, bli bättre på om vi ska vara den geografiska region där ny forskning, kunskap och innovation skapas och används.
Norden har etablerade framgångsrika företag, nationella life science-kontor som bidrar till en helhetssyn, och erfarenhet av att arbeta med nationella strategier som kan skalas upp till europeisk nivå. Gemensamt bör de nordiska länderna ta ledartröjan för att driva life science-frågorna inom unionen. Tillsammans med andra länder som vill se stabila ramvillkorför att främja innovation, såsom Tyskland och länderna inom Benelux, kan vi bygga den styrka som EU behöver.
För att skapa ett life science-ekosystem som säkrar EU:s konkurrenskraft krävs följande:
- Utveckla en holistisk och fokuserad strategi och inrätta ett life science-kontor inom EU
Fragmentering skapar komplexitet vilket leder till fragmenterat tänkande och motstridig reglering. Ett life science-kontor som samlar de generaldirektorat med ansvar för lagstiftning som påverkar sektorn och en tydlig strategi är avgörande för att säkerställa samordnade insatser och stimulera tillväxtfrämjande investeringar. Det finns ett brådskande behov av effektiv synkronisering.
- Europa måste ha konkurrenskraftiga villkor för innovation
EU behöver ett förutsägbart och konkurrenskraftigt immaterialrättssystem. Ett konkurrenskraftstest bör införas för att säkerställa att nya regler inte oproportionerligt påverkar EU:s konkurrenskraft.
- Säkra Europas patienters tillgång till modern behandling
Europa har allt att vinna på att investera i hälsa genom att utveckla gemensamma, systematiska utvärderingsmodeller och generera kunskap om de positiva följdeffekterna av nya hälsoinitiativ. För att lyckas behöver EU vara berett att omfamna nya teknologier, avancerade terapier och AI-drivna lösningar.
Ida Sofie Jensen, koncernchef Lif – The Danish Association of the Pharmaceutical Industry
Anne-Mari Virolainen, vd Pif – Pharma Industry Finland
Sofia Wallström, vd Lif – de forskande läkemedelsföretagen
Debattartikeln publicerades den 16 januari 2025 på Di Debatt.