Systemets effekter visar behovet av modernisering

Den fördjupade svenska analysen bygger på data i den så kallade WAIT-rapporten som sammanställs av den europeiska branschorganisationen EFPIA. Lif publicerade i somras den senaste WAIT-rapporten, som för svensk del visade att 48 procent av de läkemedel som godkändes inom EU åren 2020-2022 var tillgängliga för patienter i januari i år, antingen via subventionsbeslut av myndigheten TLV eller positiv rekommendation av regionernas NT-råd.

Den svenska analysen visar att många läkemedel inte finns i Sverige överhuvudtaget i form av svenska förpackningar. Företagen tillhandahöll drygt två tredjedelar av de läkemedel som godkänts under tidsperioden. I många fall saknar företagen representation i de nordiska länderna och kunskap om det svenska läkemedelssystemet. De kan även avvakta lansering utifrån ett antagande om låg sannolikhet för ett positivt subventionsbeslut, och att det finns få patienter i Sverige kan också ligga till grund för företagens planering.

Nivån planar ut på 75 procent

För att skapa mer kunskap om hur det svenska läkemedelssystemet fungerar innehåller den svenska rapporten från konsultföretaget Quantify även en analys om utvecklingen över hela den tid som Lif gjort de svenska analyserna (läkemedel godkända av EMA under perioden 2014–2022). Tidsserien visar att ju längre tid som gått sedan läkemedlet godkändes av EMA desto större är sannolikheten att det fattats ett positivt förmånsbeslut eller att en positiv NT-rekommendation lämnas. Andelen läkemedel med positiva svenska beslut planar över tid ut på en nivå strax över 75 procent.

När systemet med värdebaserade subventionsbeslut infördes för drygt 20 år sedan var ett uttalat syfte var att värdebaserade beslut skulle leda till att endast hälsoekonomiskt värdefulla läkemedel skulle subventioneras. Det skulle bli lättare att sortera bort läkemedel som det offentliga inte skulle finansiera. I dag kan vi konstatera att det nya systemet inte resulterade i någon omfattande utsortering av läkemedel som inte ska subventioneras av samhället. Däremot sker en onödig fördröjning på flera år innan nya läkemedel blir tillgängliga vilket innebär negativa medicinska konsekvenser för patienterna.

Visar behovet av modernisering

Effekterna av systemet visar på behovet av en modernisering. Vi efterlyser att företaget redan vid ansökan om subvention kan göra anpassningar till de svenska kraven på evidens och betalningsvilja. Ett system där alla företag har möjlighet att ansöka med konfidentiella nettopriser har potential att leda till ett effektivare system med bättre tillgänglighet till nya läkemedel med bibehållen samhällsekonomisk kontroll. Det skulle adressera att det huvudsakliga skälet som företag rapporterar för att de avvaktat med att lanserat läkemedel i Sverige är att de bedömer att den evidens som legat till grund för EMA-godkännandet inte möter de svenska kraven.

Ytterligare en modernisering behövs som innebär att alla nya läkemedel hanteras på samma sätt i ett gemensamt spår, i stället för som idag uppdelat i olika spår för receptläkemedel, klinikläkemedel och vacciner. Det skulle effektivisera hanteringen av nya läkemedel i syfte att minska regelkrånglet och de offentliga resurser som används för ärendehanteringen.

Modernt läkemedelssystem behövs

Vi efterlyser ett modernt läkemedelssystem som ger möjlighet att styra mot medvetna positiva effekter. För patienterna i form av bättre tillgång till behandling, för samhället i form av ekonomisk kontroll, och för företagen i form av ett enklare system med mindre krångel och incitament till fortsatta satsningar på forskning och innovation. Lif och medlemsföretagen är redo att göra vår del av arbetet för att genomföra den nödvändiga moderniseringen och vi ser fram emot att bjudas in av staten och regionerna för att konkretisera våra förslag och vårt bidrag.