Nya regler för hälsodata banar väg för bättre vård och starkare life science-sektor

Bristen på viktiga uppgifter i de nationella hälsodataregistren hindrar idag möjligheten att fatta väl underbyggda beslut, bedriva högeffektiv forskning och utveckla hälso- och sjukvården så att patienter kan få en så individanpassad, evidensbaserad behandling som möjligt. Efter att ha granskat regelverket för dessa register presenterar nu Utredningen om hälsodataregister förslag för att möjliggöra insamlingen av uppgifter från områden där nationell data saknas. I betänkandet "Ett nytt regelverk för hälsodataregister" föreslås regler för hur personuppgifter ska hanteras från primärvården, den specialiserade öppenvården och slutenvården.

Utökad insamling av uppgifter om rekvisitionsläkemedel

Trots det stora behovet är tillgången till uppgifter om rekvisitionsläkemedel (mediciner som ges inom slutenvården) mycket begränsad, vilket försvårar en effektiv uppföljning på individnivå. Utredningen föreslår därför en utökad insamling där data samlas i ett nytt, nationellt heltäckande register hos Socialstyrelsen. Detta för att förbättra statistiken och möjliggöra mer omfattande uppföljningar. Stärkt kunskap om läkemedelsanvändningen i vården och enklare analyser av effekten av olika behandlingar ger patienterna en bättre sjukvård.

Lifs analyschef Karolina Antonov konstaterar att utredningens förslag kommer göra stor skillnad.

– Vi förstår att det har varit en komplex uppgift och är glada över att de lagt fram de önskade förslagen för att åtgärda nuvarande brister i dataförsörjningen. För Lif har i synnerhet behovet av bättre, nationellt heltäckande individdata om rekvisitionsläkemedel länge varit en högprioriterad fråga.

Ett stort kliv framåt för sjukvården och life science

För att kunna driva på utvecklingen av nya behandlingar och säkerställa noggrann uppföljning av läkemedel måste företagens möjlighet att sekundäranvända hälsodata för forskning, epidemiologiska undersökningar och statistik förbättras. Förslagen innebär ett stort kliv framåt, anser Karolina Antonov.

– Det här kommer att stärka möjligheterna att utveckla nya läkemedel, förbättra de befintliga och säkerställa att patienterna får tillgång till den bästa och modernaste sjukvården. Det kommer också att öka Sveriges konkurrenskraft inom life science – detta kan, rätt genomfört, ge medicinsk forskning och innovation ett lyft. Av samma anledning välkomnar vi förslagen om utökad nationell insamling av uppgifter från öppenvården.

Ett omfattande arbete är att vänta

Nästa steg är det praktiska genomförandet av förslagen, som blir både omfattande och komplicerat. Det kommer dessutom att krävas arbete på flera fronter. Bland annat ser Karolina Antonov att frågan om tillgång till försäljningsstatistik över enskilda läkemedel måste lösas parallellt liksom att säkerställa företags möjlighet att sekundäranvända data utifrån de rekommendationer som lämnades i betänkandet ”Vidareanvändning av hälsodata för vård och klinisk forskning”.

–  Allt detta dras nu till sin spets. Att E-hälsomyndigheten och Socialstyrelsen för några år sedan kom fram till att utlämnande av försäljningsstatistik över enskilda läkemedel strider mot offentlighets- och sekretesslagstiftningen har skapat utmaningar för branschen. Det finns redan ett förslag från en statlig utredning om ett undantag i sekretesslagstiftningen för att statistik om läkemedelsförsäljning åter ska kunna vara offentlig. Detta måste realiseras skyndsamt.

Läkemedelsföretagen har behov av hälsodata för forskning och innovation

Det är också viktigt att regeringen nu agerar för att ge även life science-företagens forskare tillgång och möjlighet till vidareanvändning av hälsodata. Lif hoppas att man går vidare med förslaget i Utredningen om sekundäranvändning av hälsodata om att de privata aktörernas behov ska ses över i en särskild utredning.

–  En utredning måste sättas igång snabbt så att den svenska life science-branschen inte hamnar ännu mer på efterkälken i den globala konkurrensen om investeringar. Sverige halkar efter föregångsländerna på hälsodataområdet på grund av juridiska hinder och det behövs lagförslag som underlättar för privata aktörer att använda hälsodata för forskning och innovation.

Mer resurser till Socialstyrelsen

Förslaget om insamling av uppgifter om rekvisitionsläkemedel kommer också att öka Socialstyrelsens arbetsbelastning. Ur företagens perspektiv ser Karolina Antonov det som angeläget att myndighetens utlämnandeverksamhet får tillräckliga resurser och att arbetsformerna moderniseras.

– Socialstyrelsen måste kunna upprätthålla en hög servicenivå så att de ökade förfrågningarna om datautlämning inte kastar grus i maskineriet. Regeringen borde permanenta Socialstyrelsens uppdrag om förstärkt utlämnande av läkemedelsstatistik så att arbetet för rimliga utlämningstider kan fortlöpa och helst intensifieras.