X

Din webbläsare stödjs inte längre!

Din webbläsare, Internet Explorer, är för gammal och stödjs inte längre av detta verktyg. Vänligen uppdatera din webbläsare till Microsoft Edge, Google Chrome eller Mozilla Firefox.

Kraftsamling på FN:s högnivåmöte om antibiotikaresistens

27 september
Jordglob

Antibiotikaresistens utgör ett allvarligt globalt hot mot folkhälsa, sjukvård och samhället i stort. Vid FN:s högnivåmöte i New York den 26 september enades världens ledare om en ny deklaration för att bekämpa den växande krisen. 

Den 26 september samlades världens ledare i FN:s generalförsamling i New York för ett högnivåmöte om det allt allvarligare hotet från antibiotikaresistens. Vid mötet, där sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson formellt representerade Sverige med stöd av bland andra den svenska AMR-ambassadören Malin Grape, enades medlemsländerna om en deklaration som syftar till att bekämpa den växande globala krisen med antibiotikaresistens (AMR). Den innehåller mål och riktlinjer för hur länderna ska arbeta med problemet både nationellt och globalt.  

Stora ekonomiska och sociala kostnader för antibiotikaresistens  

Antibiotikaresistens uppstår när bakterier inte längre är känsliga för en läkemedelsprodukt, vilket riskerar att omöjliggöra behandling och öka spridningen av svårbehandlade infektioner i samhället. Problemet har vuxit till ett allvarligt hot mot den globala folkhälsan och modern sjukvård. År 2019 beräknades över 495 miljoner dödsfall vara förknippade med resistenta bakterieinfektioner. När antibiotika inte längre biter riskerar vanliga sjukdomar, kirurgiska ingrepp och cancerbehandlingar att bli farliga eller till och med livshotande.  

Dessutom belastar det hälso- och sjukvården. Globalt kan antibiotikaresistens och AMR (antimikrobiell resistens – en bredare beteckning som inbegriper resistens hos bakterier, svampar, virus och parasiter) leda till ytterligare sjukvårdskostnader på över en biljon dollar om året fram till 2050 om trenden inte vänds. I kombination med sjukskrivningar och produktivitetsbortfall blir resistens en stor ekonomisk och social utmaning.  

Vaccinernas roll i bekämpandet av resistenta bakterier

På det stora hela innehåller deklarationen bra målsättningar och åtaganden. Den lyfter vaccinationer som ett viktigt verktyg i kampen mot antibiotikaresistens. FN:s medlemsländer uppmanas att koordinera sina nationella AMR- och vaccinationsstrategier för att minska spridningen av infektioner och därigenom förebygga behovet av antibiotika.  

–  Det är mycket positivt att FN pekar på värdet av vacciner. Det har länge varit en underutnyttjad resurs i kampen mot antibiotikaresistens, säger Lifs antibiotikaexpert Bengt Mattson. I Sverige är ett vaccinationsprogram för vuxna med tydliga mål för vaccintäckningsgrad en viktig åtgärd. Lif kommer att arbeta för att prevention genom vaccination ska få en mer framträdande plats i Sveriges uppdaterade AMR-strategi för 2025. 

Fler incitament för antibiotikautveckling  

Deklarationen fastslår också att forskningen och utvecklingen av nya antibiotika är otillräcklig. Eftersom bakterier successivt utvecklar resistens mot dagens befintliga antibiotika behövs nya behandlingar för att ersätta de gamla. För att accelerera utvecklingen av antibiotika behövs så kallade push- och pull-incitament. Man föreslår bland annat att att ersättningen till läkemedelsföretag för det färdiga antibiotikaläkemedlet inte ska vara kopplat till försäljningsvolymen. 

– Det ger läkemedelsföretag incitament att investera i forskning och utveckling eftersom de då inte är beroende av försäljning för att täcka kostnaderna – preparaten ska ju användas så sparsamt som möjligt och det blir med dagens ersättningsmodell en olönsam affär, säger Bengt Mattson. 

Men fler åtgärder behövs. Lif förespråkar en “voucher” som ger ett läkemedelsföretag som utvecklar ett nytt antibiotika möjlighet att förlänga patenttiden på ett annat läkemedel under ett antal år för att därigenom få kompensation för det kostsamma och vetenskapligt komplicerade arbetet med att ta fram antibiotikapreparat. 

Så bidrar life science-branschen i arbetet mot AMR 

Centralt är också arbetet med sanitet och hygien. I kombination med vaccinationsprogram går det att kraftfullt förebygga infektioner så att behovet av antibiotika minskar, vilket i sin tur bidrar till att bromsa utvecklingen av resistenta bakterier. Här kan branschen bidra med lösningar, säger Bengt Mattson som är glad att deklarationen poängterar näringslivets viktiga roll. 

– I Sverige samarbetar branschen för att bekämpa antibiotikaresistens inom ramen för Svensk industriallians mot AMR, som inkluderar Lif, Generikaföreningen FGL, SwedenBIO, Swedish Labtech och Swedish Medtech. Med både branschspecifika och övergripande insatser täcker vi tillsammans kritiska aspekter: prevention, diagnostik och behandling med särskilt fokus på att minska infektionstrycket i samhället i stort och specifikt inom sjukvården.    

– Det är glädjande att de ser behovet av läkemedelsbranschens insatser och pekar på vikten av offentlig-privata partnerskap. Genom sådana samarbeten och tillsammans med akademin kan särskilt utvecklingen av nya antibiotika påskyndas. 

Foto på kontaktpersonen
Bengt Mattson Sakkunnig policy

Expert på läkemedelstillverkning och distribution

Expert vacciner och antibiotikaresistens

Expert miljö och hållbarhet

Deltagare i Nationella läkemedelsstrategin

Kontaktperson Folkhälsomyndigheten

Hållbar utveckling
Nationella läkemedelsstrategin 3.4