Ny lag om forskningsdatabaser – ett lyft för svensk life science

Den nya lagen är till stor nytta för svensk forskning. De föreslagna reglerna gör det möjligt för universitet och högskolor att inrätta forskningsdatabaser med ett särskilt vetenskapligt värde, som ska användas för framtida forskningsprojekt som ännu inte är preciserade. Att vara med i databaserna ska vara frivilligt, men personuppgifterna ska kunna samlas in och behandlas utan etikprövningstillstånd vilket underlättar processen och ger nya forskningsmöjligheter.

Forskningsdatabaser – nyckeln till Sveriges konkurrenskraft inom life science

Lifs expert Frida Lundmark säger att lagen om långsiktig reglering av forskningsdatabaser är en viktig åtgärd för att stärka Sveriges position som en ledande life science-nation. Det förbättrar markant den medicinska forskningens förutsättningar.

– Möjligheten att bygga upp databaser för framtida, ännu odefinierade forskningsprojekt är avgörande för Sveriges konkurrenskraft inom life science. Det handlar om att kunna gå i bräschen för den snabba medicinska utvecklingen och stå redo att möta morgondagens hälsoutmaningar genom en forskning i internationell toppklass inom såväl akademi som näringsliv.

Långsiktig datainsamling banar väg för nya läkemedel

Lagförslaget är ett positivt besked för forskande läkemedelsföretag i Sverige. Tillgång till data, inte minst prospektivt insamlad, är avgörande för att utveckla framtidens bot och behandling av svåra sjukdomar.

– Data som samlas in över tid gör det möjligt att upptäcka mönster och sjukdomssamband och är till nytta i arbetet med att identifiera nya sjukdomsmekanismer, säger Frida Lundmark.

Som exempel nämner hon kliniska läkemedelsprövningar där arbetet måste vara effektivt, med förutsättningar att välja rätt patientgrupp för en klinisk läkemedelsprövning. Forskningsdatabaser kan vara ett värdefullt verktyg för att identifiera relevanta patientsegment med passande biologisk profil. Det ökar kvaliteten och träffsäkerheten i de kliniska läkemedelsprövningarna.

Anpassad sekretesslagstiftning ökar forskningsdatabasernas användbarhet

Lagförslaget innehåller också justeringar i offentlighets- och sekretesslagen för att underlätta forskning. Det ska göra det möjligt att hämta kompletterande information från olika verksamheter och lämna ut uppgifter från forskningsdatabaserna till relevanta projekt.

– Forskningsdatabaser måste kunna fortsätta utvecklas och anpassas utifrån den forskning och utveckling som hela tiden pågår i omvärlden – självklart under förutsättning att hanteringen av personuppgifter sker med ett fortsatt starkt integritetsskydd. På så sätt blir de en trovärdig, uppdaterad datakälla. Det gör dem till en viktig strategisk resurs för forskning och utveckling, säger Frida Lundmark.

Nästa steg: inkludera regioner och nationella infrastrukturer

För att ge svensk medicinsk forskning de verktyg som krävs för framtidens sjukvård och göra Sverige till en mer konkurrenskraftig spelare inom global life science bör nästa steg vara att även inkludera regionerna i att bygga upp forskningsdatabaser. Inom hälso- och sjukvården finns stora mängder värdefull hälsodata, poängterar Frida Lundmark.

Nationella hälso- och sjukvårdsnära infrastrukturer som Biobank Sverige och Genomic Medicine Sweden är andra aktörer som har en viktig roll i att samla in viktiga data för framtida forskning. De bör tillsammans med regionerna framgent omfattas av motsvarande förutsättningar – det skapar viktiga incitament för inte minst globala läkemedelsföretag att förlägga forskningsaktiviteter till Sverige.