TLV föreslår hur lagring av läkemedel för stärkt beredskap ska gå till

De föreslår en så kallad omsättningslagring, där produkterna lagerhålls inom det befintliga distributionsflödet och alltså blir omsättningsbara. 

Läkemedelsföretagen ska vara skyldiga att tillhandahålla lager motsvarande tre månaders normalförbrukning av läkemedel för vård som inte kan anstå. Socialstyrelsen har listat runt 900 substanser som behövs för sådan nödvändig vård. Utifrån den och lagförslagets lagerhållningskriterier har TLV kommit fram till vilka läkemedel som ska omfattas. Totalt uppfyller 7 606 samtliga kriterier för lagerhållningsskyldighet, vilket motsvarar cirka 30 % av alla förpackningar som sålts under 2023 inom öppen- och slutenvård.

Bra att läkemedelsföretagen ska ansvara för lagerhållningen

Lifs expert på läkemedelsförsörjning Bengt Mattson säger att det är en bra lösning, framför allt jämfört med det förslag som lämnades av Åsa Kullgren i den statliga utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap om minst sex månaders lagerhållning av i stort sett alla produkter på marknaden. 

– Lif anser att det egentligen inte är nödvändigt med utbyggda lager eftersom det nuvarande systemet fungerar väl, något som bevisades under coronapandemin där vi kunde upprätthålla försörjningen. Men det är bra att lagringsskyldigheten läggs på läkemedelsföretagen och att de kompenseras fullt ut av staten för detta utökade ansvarstagande. Det är det smidigaste sättet att säkerställa en välfungerande utökad lagerhållning.

– Att det är omsättningslager är också bra ur hållbarhetssynpunkt. Det minskar risken för kassationen av läkemedel som passerat bäst före-datum.

En del läkemedel undantas från lagerkravet

Lagerkravet gäller främst originalläkemedel, medan generiska utbyten inom periodens vara-systemet och parallellimporterade läkemedel inte omfattas. Lif tycker att det är rimligt att produkter inom periodens vara-systemet undantas, men parallellimporterade produkter borde omfattas om de har en betydande marknadsandel.

Undantag görs också för extempore- och lagerberedningar, produkter med kortare hållbarhet än 24 månader och läkemedel som det inte sålts mer än 25 förpackningar av om året.

Företagen ska kunna få dispens från lagerhållningskravet, till exempel vid tappade upphandlingsavtal eller om patent är på väg att gå ut.

Rimligt att staten kompenserar företagen för utökade läkemedelslager

Läkemedelsföretagen ska årligen och retroaktivt kompenseras av staten för lagerhållningskostnaderna, och får själva ansöka om ersättningen från TLV. För att minska bolagens administrativa börda föreslår myndigheten att det ska räcka med en enklare rapportering vid lägre ersättningsbelopp. Gränsen ska gå vid 2,5 miljoner kronor per år för alla företagets varor.

–  Vi tycker att det är rimligt att staten kompenserar företagen för att de utökar sina lager och bidrar till att stärka svensk beredskap, säger Bengt Mattson. Det förebygger också brist på läkemedel. Om bolagen själva måste stå för ökade kostnader kan det leda till att de plockar bort vissa produkter från Sverige. Företagen är ofta globala och måste ta hänsyn till hela världsmarknaden. Den svenska grenen har svårt att driva igenom att man ska ta extra kostnader för just Sveriges beredskap.