Utredningen om vaccinationsprogram missar möjligheten att maximera vacciners värde för folkhälsan

Vaccinationen av äldre och riskgrupper är ineffektiv och ostrukturerad, med ojämlik täckningsgrad i landet. Lif hade hoppats på förslag om ökat statligt ansvar och ett omfattande nationellt vaccinationsprogram för vuxna. Istället rekommenderar utredningen att regionala vaccinationsinsatser utanför de nationella programmen även i fortsättningen ska skötas av regionerna, men att samordningen ska stärkas.

Risk för fortsatt geografisk ojämlikhet

Lif ser en risk för fortsatt geografisk ojämlikhet i tillgången till vaccination eftersom det är tveksamt om regionerna förmår att driva och samordna initiativen så att det får tillräcklig effekt.

–  Lif förespråkar en statlig hantering och utbyggda nationella program, säger Lifs expert Bengt Mattson. På så sätt kan man också tillgodose livsloppsperspektivet, där både barn och vuxna får nödvändiga vaccinationer med skydd mot ohälsa livet igenom. Utredningen lyfter detta perspektiv, vilket är positivt, men det krävs konkreta förslag för att förverkliga ambitionen.

Behovet av ett mer utvecklat vaccinationsregister

Utredningens rekommendationer för att förbättra det nationella vaccinationsregistret hade också kunnat vara mer långtgående. Lif stödjer förslaget att utöka registret till att omfatta regionalt initierade vaccinationer, men menar att det inte är tillräckligt för att säkerställa fullständig registrering. 
Registret behöver också utvecklas för att bli ett vassare verktyg för uppföljning, vård och forskning, samt för att skapa personliga vaccinationskort som hjälper människor att hålla koll på sina vaccinationer.

Ineffektiv process för införande av nya vacciner

Lif kritiserar också den ineffektiva processen för utvärdering, rekommendation och introduktion av nya vacciner i Sverige. Till exempel ligger förslaget från Folkhälsomyndigheten om att ta in influensavaccin i ett program för vuxna som presenterades 2016 kvar på regeringens bord utan beslut. Lif vill bland annat se ökad samverkan mellan myndigheter och regioner när nya vacciner godkänns, där företag kan bidra med information.

–  Den nuvarande processen har många steg vilket leder till betydande förseningar i införandet av nya vacciner i nationella program, säger Bengt Mattson. Det finns stora hälsovinster med en snabb hantering av effektiva vacciner, vilket frigör resurser för vård av icke-förebyggbara sjukdomar. Till exempel skulle vaccinationer effektivt förhindra dödsfall och en överbelastning av vården under den årliga influensasäsongen.

–  Den omständliga, långdragna processen gör dessutom att Sverige riskerar att inte prioriteras av läkemedelsföretagen. För att säkerställa att vi står långt fram i kön när nya vacciner introduceras måste det finnas tydliga tidsramar för utvärderingen.  

Vaccinationsprogram och antibiotikaresistens

Robusta vaccinationsprogram är en hörnsten i kampen mot antibiotikaresistens (AMR). Vaccinationer minskar behovet av antibiotika och förhindrar de sekundära bakterieinfektioner som kan uppstå efter en sjukdom. I remissvaret uppmanar Lif regeringen att tydliggöra vaccinationernas betydelse i den nationella AMR-strategin.

Fler kriterier för vilka vacciner som ska in i programmen

Utredningens förslag om kriterierna för vilka vacciner som ska införas i vaccinationsprogrammen behöver ändras. De måste anpassas för att maximera de hälsoeffekter vacciner kan ge.

–  Utöver att förhindra smittspridning bör viktiga kriterier inkludera lindring av sjukdomsförloppet, minskning av den samlade sjukdomsbördan och skyddseffekter mot svår sjukdom, säger Bengt Mattson. 

Läs Lifs remissvar (pdf) till betänkandet "Ett samordnat vaccinationsarbete" (SOU 2024:2) från Utredningen om de nationella vaccinationsprogrammen och det nationella vaccinationsregistret.