Läkemedelsbranschens ekonomiska fotavtryck i EU mäts i ny rapport

En rapport som den europeiska läkemedelsorganisationen EFPIA publicerar idag gör en djupgående analys av läkemedelsbranschens ekonomiska fotavtryck i EU:s medlemsländer och jämför Europa med andra regioner i världen. Den visar på en stark och växande industri som bidrog med totalt 311 miljarder euro till ekonomin i unionen under 2022.

Undersökningen visar att EU:s FoU-utgifter för läkemedel ökade med i genomsnitt 4,4 % per år mellan 2010 och 2022, från 27,8 miljarder euro till 46,2 miljarder euro.

Den europeiska läkemedelssektorns tillväxt halkar efter

Rapporten pekar dock också på en ökande skillnad i FoU-utgifter mellan EU och övriga världen. Europa lyckas inte hålla jämna steg med den tillväxt som kan ses i läkemedelssektorn i Asien och USA: under samma period ökade FoU-utgifterna i USA med 5,5 % och i Kina med 20,7 %.

De senaste åren har denna växande klyfta i FoU-investeringar sammanfallit med en relativ nedgång i antalet nya molekylära enheter (NME) inom EU – läkemedel med en aktiv ingrediens som marknadsförs för första gången och är avgörande för FoU-verksamhet. EU hamnade efter Kina när det gäller antalet upptäckta NME:er 2023.

Rapportens huvudpunkter

Rapporten bygger vidare på statistik som publicerades 2019. De nya siffrorna visar att:

• År 2022 bidrog industrin med 311 miljarder euro till EU, vilket motsvarar 2,0 % av unionens förädlingsvärde.
• Industrin sysselsätter 2,3 miljoner personer inom EU – en årlig ökning med 2,1 % mellan 2016 och 2022.
• Läkemedelsindustrin i Europa är tre gånger så produktiv som den europeiska ekonomin i stort, med ett förädlingsvärde på 197 000 euro per anställd och en hög grad av forskning och innovation
• Produktiviteten per anställd överstiger produktiviteten i ekonomin som helhet i varje EU-land i undersökningen.
• Förädlingsvärdet per timme i USA är dubbelt så högt som i EU.

Svenska framgångar inom life science hotas av utvecklingen i Europa

Lifs chef för internationella relationer Jenni Nordborg inskärper att det som sker i EU har direkt inverkan på Sverige. Den positiva utvecklingen inom den svenska läkemedelsbranschen riskerar att stöta på hinder om ingenting görs för att stärka konkurrenskraften för life science på europeisk nivå.

– Branschen är central för svensk ekonomi. Läkemedel är en av Sveriges viktigaste exportprodukter och efterfrågan växer. Det första halvåret 2024 stod läkemedel för nästan 8 procent av landets totala exportvärde. Vi skapar jobb och tillväxt och vår betydelse för Sverige som forsknings- och kunskapsnation är tung, med stora FoU-satsningar från det privata näringslivet. Men om man breddar bilden sker denna positiva utveckling mot en bakgrund av sjunkande konkurrenskraft i hela Europa, vilket EFPIA:s rapport visar.

Bråttom att utforma en life science-strategi för EU

Och det är bråttom att vända utvecklingen. Visserligen visar rapporten på en långsam ökning av FoU-investeringarna, men det är inte tillräckligt eftersom Europas globala andel av satsningarna minskar i snabb takt. För att stärka unionens konkurrenskraft och tillväxt krävs samordnade, gemensamma insatser. Ett bra första steg för att framtidssäkra sektorn skulle vara att snarast möjligt påbörja arbetet med en life science-strategi för EU, anser Jenni Nordborg.

– De nordiska länderna har alla tagit fram nationella strategier som lett till bättre regelverk, effektivare samverkan mellan näringslivet och det offentliga och strukturella förbättringar inom exempelvis hälsodataförsörjning och kliniska prövningar. Vi hoppas att Sverige och våra nordiska grannar kan kroka arm och aktivt arbeta för att våra erfarenheter ska komma till nytta i arbetet med EU:s life science-strategi.

Konkurrenskraft togs upp i statsministerns EU-deklaration

Den 13 november kom även statsminister Ulf Kristerssons EU-deklaration som lyfte Europas konkurrenskraftsproblem; mer än 90 procent av världens ekonomiska tillväxt sker utanför unionen. Statsministern nämnde Mario Draghis rapport om EU:s falnande konkurrenskraft som en tydlig påminnelse om behovet av åtgärder och berömde att frågan nu har kommit högt upp på EU:s agenda. Jenni Nordborg håller med.

– Draghi anger innovation som en av nycklarna till att stärka unionens globala konkurrenskraft. En stark läkemedelssektor kan bidra väsentligt till målsättningen om ett mer produktivt, innovationsdrivande EU. Den kan hjälpa européerna till hälsosammare och rikare liv samtidigt som den genererar investeringar, jobb och ekonomisk tillväxt.