60 000 färre patienter i Europa har möjlighet att delta i kliniska prövningar trots global ökning av forskningsprojekt

En ny rapport från IQVIA som gjorts på uppdrag av den europeiska läkemedelsorganisationen EFPIA och Vaccines Europe visar att EES andel av företagsinitierade läkemedelsprövningar har minskat från 22 % 2013 till 12 % 2023. 

Det innebär att 60 000 färre patienter  erbjuds att delta i prövningar där ett EES-land ingår och att invånare i Europa går miste om möjligheten att testa de nyaste läkemedlen, läkemedel som i vissa fall kan vara livsavgörande. Statistiken visar på betydande variationer mellan länderna inom EES, men antalet prövningar har minskat i alla länder förutom tre vilket tyder på en övergripande systemutmaning. 

Nedgången i kliniska prövningar drabbar sjukvården

Genom kliniska prövningar får patienterna tillgång till nya läkemedel så tidigt som möjligt, upp till 5–10 år före lansering. Enligt IQVIA:s beräkningar kan hälso- och sjukvårdssystemen i EES varje år tillgodogöra sig 1–1,5 miljarder euro från betalningar för prövningar och kostnadsbesparingar för läkemedel, och en minskning av antalet prövningar kommer därför att göra avtryck även utanför patientvården. 

Sverige uppvisar samma trend som EU

Frida Lundmark, expert på kliniska prövningar på Lif, drar paralleller till utvecklingen i Sverige. 

–  Minskningen av kliniska prövningar innebär att patienter får vänta längre på nya behandlingar och att sjukvården går miste om värdefull kunskap och erfarenhet av nya läkemedel, och därmed om förutsättningar att tidigt implementera dem. Vi ser samma trend i Sverige som i Europa som helhet och flera utmaningar går igen på nationell nivå. Även i Sverige behöver vi stärka genomförandekapaciteten i hälso- och sjukvården och minska regelbördan för att öka effektiviteten. Sverige har potential att bli en ledande aktör och attrahera fler prövningar, men vi måste skapa bättre förutsättningar och mer effektiva och förutsägbara processer. Därför är det positivt att ett nationellt partnerskap, Swetrial, äntligen är på gång i och med att regeringen gett Läkemedelsverket i uppdrag att skapa en modell för det. Det kommer ge en tydlig samverkansstruktur för hälso- och sjukvård, industri och akademi.  

Kina ökar antalet läkemedelsprövningar

Ett stort geografiskt skifte har skett, där Kina fördubblat antalet kommersiella prövningar sedan 2018 och nu står för hela 18 % av det totala antalet globalt. 

Undersökningen pekar på att EU:s sjunkande attraktionskraft inom klinisk forskning kan kopplas till att reglerings- och finansieringsklimatet är ofördelaktigt. I jämförelse med USA går det till exempel långsammare att starta och få tillträde till prövningar inom alla de terapiområden som studerades (onkologi, infektionssjukdomar och sällsynta sjukdomar). Det är också en utmaning för Europa att genomföra flerlandsprövningar, medan i synnerhet USA och Kina kan dra nytta av sina större patientpopulationer. 

Det europeiska prövningsklimatet blir avgörande för regionens konkurrenskraft

För att Europa ska stärka sin konkurrenskraft inom medicinsk forskning och utveckling krävs att regionen är en attraktiv plats för företagsinitierade prövningar, konstaterar Frida Lundmark. 

– Kliniska prövningar är avgörande för att utveckla nya läkemedel och behandlingar och genom att stärka prövningsklimatet säkerställer vi att EU ligger i framkant inom medicinsk forskning och innovation. På så sätt gynnas hela life science-ekosystemet så att regionen kan bli ett globalt nav för forskning och utveckling. Det ökar inte bara läkemedelsbranschens konkurrenskraft, utan bidrar också det europeiska välståndet genom nya arbetstillfällen och ett uppsving i produktion och export. Life science pekas ut som en av de högprioriterade sektorerna när det kommer till att öka EU:s förmåga att hävda sig i den globala konkurrensen.

Implementering av nya behandlingar är viktigt för att öka antalet kliniska prövningar

Tidig introduktion och därmed faktiskt tillgång till nya behandlingar för patienter är en ytterligare faktor att ta hänsyn till i arbetet med att stärka Sveriges position som prövningsland.

– Företagen förlägger i allt högre grad sina prövningar där man förväntar sig en tidig introduktion vilket innebär att vi behöver hålla samman hela kedjan från tidig forskning till implementering, säger Frida Lundmark. Det kommer vara avgörande för att vi ska nå målsättningarna om att fler patienter ska ges möjlighet att delta i företagsinitierade kliniska prövningar.