Hur de nationella vaccinationsprogrammen och vacciner kan användas mer effektivt för att främja folkhälsan behöver ses över. En statlig utredning har gjort en översyn men deras förslag räcker inte hela vägen. Mer måste göras, menar Lif och lyfter bland annat att den vuxna befolkningen borde erbjudas vaccinering mot fler sjukdomar.
I spåren av covid-19-pandemin tillsatte regeringen en utredning för att se över och förbättra regleringen av nationella vaccinationsprogram och vaccinationsregistret. Systemen skulle bli mer ändamålsenliga och effektiva, och särskilt erfarenheterna från pandemivaccinationerna skulle tas tillvara i förbättringsarbetet.
När utredningen startade beskrev Lif läkemedelsbranschens målbild för ett upprustat, förbättrat vaccinationssystem: ett nationellt program som erbjuder vaccinationer genom hela livet och säkerställer jämlik tillgång utan regionala variationer. Lif ville också se ett heltäckande nationellt vaccinationsregister och en uppdaterad, tidsatt process för utvärdering av vacciner.
Utredningen landar delvis i samma rekommendationer som Lif genom att tala om att det behövs ett livsloppsperspektiv, alltså ett tydligare fokus på nationella vaccinationsprogram som skyddar från sjukdom genom hela livet. Men det perspektivet täcks inte fullt ut då de inte lämnar några konkreta förslag om att bygga ett nationellt program för vuxna utan även framöver vill låta regionala vaccinationsinatser fylla det behovet.
– Lif har länge efterlyst ett omfattande vaccinationsprogram för vuxna, säger Lifs vaccinexpert Bengt Mattson. Det skulle förebygga allvarliga sjukdomar genom hela livet, vilket inte bara räddar liv utan också bidrar till bättre hälsa och minskad sjukfrånvaro – en hörnsten i folkhälsoarbetet. Vi hoppas att skiftet mot ett livsloppsperspektiv verkligen leder till det i förlängningen.
Utredningen rekommenderar att regionerna ska samordna införandet av vaccinationer som inte ingår i de nationella programmen. Det finns en samarbetsstruktur för läkemedel som skulle kunna hantera detta. Även om tanken är god finns risken att de geografiska ojämlikheterna består. Det är en inbyggd svaghet i regionala insatser och en av anledningarna till att det behövs ett nationellt ansvar istället.
Det nationella vaccinationsregistret bör enligt utredningens förslag utökas till att omfatta de vaccinationer som regionerna själva initierar. Det är nödvändigt med ett heltäckande register för att möjliggöra uppföljning, vård och forskning men det finns inga tydliga skrivningar om hur man ska säkra att vaccinationerna faktiskt blir registrerade. Lif hoppas att rapporteringen kommer på plats skyndsamt, som utredningen förespråkar.
Genom att snabba upp processen för att plocka in vaccinationer i programmen finns hälsovinster att göra. Med tydliga tidsramar och fokus på att fullt ut nyttja de effektiva vacciner som finns mot breda, allvarliga sjukdomar kan samhället frigöra resurser till vård av den ohälsa som inte kan förebyggas. Till exempel har det färdiga förslaget att ta in influensavaccin i ett program för vuxna, som Folkhälsomyndigheten presenterade 2016, fortfarande inte kommit till stånd trots att influensasäsongerna årligen belastar sjukvården och bidrar till personligt lidande. Det pekar på behovet av att effektivisera utvärderingsprocessen, något som utredningen tyvärr inte rekommenderar.
Bengt Mattson säger att de förslag utredningen kommer med är lovvärda men inte räcker hela vägen.
– Det krävs nationella vaccinationsprogram för sjukdomar som slår hårt mot den äldre befolkningen. Inte minst är det viktigt för att bromsa den ökande antibiotikaresistensen. Vi behöver också tydligare och snabbare processer kring utvärdering och implementering av nya vacciner och ett vaccinationsregister som är så heltäckande att det kan ligga till grund för digitala vaccinationskort för alla i Sverige. Då kan vi leva upp till ambitionen om ett livsloppsperspektiv och utnyttja vaccinernas fulla potential för folkhälsan.
Läs utredningens betänkande “Ett samordnat vaccinationsarbete – för effektivare hantering av kommande vacciner” (SOU 2024:2) på regeringens webbplats
Expert på läkemedelstillverkning och distribution
Expert vacciner och antibiotikaresistens
Expert miljö och hållbarhet
Deltagare i Nationella läkemedelsstrategin
Kontaktperson Folkhälsomyndigheten
Hållbar utveckling
Nationella läkemedelsstrategin 3.4