Med lager på en månads förbrukning av kritiska läkemedel ute i hälso- och sjukvården ska Sveriges läkemedelsförsörjning och krisberedskap stärkas. Lif välkomnar satsningen men lageruppbyggnaden måste ske över tid och samordnat så att den inte orsakar läkemedelsbrist.
För att läkemedelsförsörjningen ska fungera vid kris och krig behöver hälso- och sjukvårdens robusthet i vardagen öka. Under 2022 kommer arbetet med att förbättra försörjningsberedskapen att intensifieras, meddelar nu regeringen och Sveriges kommuner och landsting (SKR).
Regeringen avsätter i år 500 miljoner kronor som regionerna ska använda för att bygga upp lager av prioriterade läkemedel. Minst en månads förbrukning av läkemedelsprodukter inom intensivvård, prehospital vård och akut tandvård ska finnas tillgängligt.
Genom att trygga tillgången kommer svensk sjukvårds kapacitet att hantera kriser och störningar i läkemedelsföretagens produktions- och leveranskedjor att förbättras.
– Det är ett viktigt steg för att stärka beredskapen och motståndskraften i hälso- och sjukvården, säger socialminister Lena Hallengren i ett pressmeddelande.
När regionerna börjar bygga ut lagerhållningen kommer det att leda till en tillfälligt ökad efterfrågan på läkemedel. Regeringen och SKR understryker vikten av samverkan mellan regionerna och aktörerna inom läkemedelsförsörjningsområdet för att allt ska löpa på så smidigt som möjligt.
Bengt Mattson, Lifs expert på läkemedelsförsörjning, välkomnar satsningen men poängterar att lageruppbyggnaden måste ske över tid och samordnat över landet så att det inte uppstår läkemedelsbrist. Det är också viktigt att hälso- och sjukvården stärker förmågan att prognostisera sitt behov läkemedel.
– Vad är en månads normalförbrukning ute på sjukhusen? Här behövs en bättre överblick, något som också är värdefullt för det uppdrag Läkemedelsverket fått av regeringen om att upprätta en nationell lägesbild över tillgång och förbrukning av läkemedel och en löpande omvärldsbevakning. Både sjukvårdens behov och tillgången på läkemedel måste vara tydligt om vi ska kunna förutse och förhindra läkemedelsbrist.
Det är också skillnad på läkemedel och läkemedel vad gäller volymerna, något regionerna måste ta med i planeringen:
– Det är inte säkert att en lösning funkar för alla typer av läkemedel. En månadsförbrukning av så kallade storvolymsprodukter som infusionslösningar kräver enormt stora lagerplatser, till skillnad från exempelvis ett cancerläkemedel. Den typen av praktiska utmaningar måste man också titta på, säger Bengt Mattson.
Läs Lifs remissvar på delbetänkandet ”En stärkt försörjningsberedskap för hälso- och sjukvården” från Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap (våren 2021).
Expert på läkemedelstillverkning och distribution
Expert vacciner och antibiotikaresistens
Expert miljö och hållbarhet
Deltagare i Nationella läkemedelsstrategin
Kontaktperson Folkhälsomyndigheten
Hållbar utveckling
Nationella läkemedelsstrategin 3.4