X

Din webbläsare stödjs inte längre!

Din webbläsare, Internet Explorer, är för gammal och stödjs inte längre av detta verktyg. Vänligen uppdatera din webbläsare till Microsoft Edge, Google Chrome eller Mozilla Firefox.

Svenska donationer av läkemedel till Ukraina

15 mars
Bild på Bengt Mattson

Behoven av läkemedel i det krigshärjade Ukraina är stora. Många, inte minst läkemedelsföretag, vill bidra. I förra veckan fick svenska myndigheter i uppdrag att koordinera och hantera läkemedelsdonationer.

Läkemedelsverket ska matcha erbjudanden om läkemedel från svenska aktörer mot önskemålen från EU:s civilskyddsmekanism.

Parallellt ska Folkhälsomyndigheten se över sina beredskapslager och bedöma möjligheten att donera läkemedel, sedan Sveriges eget behov säkerställts. Även här ska Läkemedelsverket koordinera och matcha utbudet mot efterfrågan. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ansvarar för transporterna till Ukraina.

Komplicerat att få till hjälpinsatserna

Arbetet med formerna för de svenska insatserna pågår för fullt. Men läget är komplicerat, säger Lifs expert på läkemedelsförsörjning Bengt Mattson.

– Just nu kommer inte ens stora hjälporganisationer som Röda korset och Läkare utan gränser in i Ukraina. Att upprätta humanitära korridorer och att Ryssland respekterar dem är mycket viktigt. Troligen kommer stora delar av läkemedlen som skickas till området främst komma till användning i flyktinglägren som byggs upp i angränsande länder.

– Vi uppmanar våra medlemsföretag att i första hand skänka pengar eller, som i nuläget, fortsätta att slussa sina donationer via sina europeiska kanaler. Det är även Läkemedelsverkets rekommendation. EU-samordningen garanterar att vi får ut maximalt av insatserna och att allt sker på ett ordnat sätt.

Svensk läkemedelsförsörjning är fortsatt god

Lif och övriga aktörer inom läkemedelsförsörjningskedjan arbetar med frågan i tät dialog och övervakar även krigets inverkan på Sveriges tillgång till läkemedel, bland annat inom samverkansplattformen ADL (Aktörsgemensamt dialogmöte om läkemedeltillgänglighet) som bildades för att förebygga läkemedelsbrist under coronapandemin. Risken för läkemedelsbrist är fortsatt låg, säger Bengt Mattson.

– Situationen är stabil och vi ser inga risker i det korta perspektivet, och inget behov av att börja bygga upp speciallager i regionerna eller liknande. Det finns heller inga tecken på att privatpersoner hamstrar i någon hög utsträckning förutom när det gäller jodtabletter. Men en utmaning är att de flyktingar som kommer hit kanske står på läkemedel som inte finns i Sverige och att många inte är vaccinerade mot sjukdomar som mässling som polio.

Stopp för kliniska prövningar

En annan risk är att kliniska läkemedelsprövningar i Ryssland, Belarus och Ukraina måste avbrytas och att deltagarna inte längre får tillgång till behandling. Den europeiska läkemedelsorganisationen EFPIA arbetar för att hitta sätt att upprätthålla de pågående prövningarna och säkerställa att patienter som måste lämna sina hemländer får möjlighet att fortsätta sina behandlingar.

Foto på kontaktpersonen
Bengt Mattson Sakkunnig policy

Expert på läkemedelstillverkning och distribution

Expert vacciner och antibiotikaresistens

Expert miljö och hållbarhet

Deltagare i Nationella läkemedelsstrategin

Kontaktperson Folkhälsomyndigheten

Hållbar utveckling
Nationella läkemedelsstrategin 3.4