X

Din webbläsare stödjs inte längre!

Din webbläsare, Internet Explorer, är för gammal och stödjs inte längre av detta verktyg. Vänligen uppdatera din webbläsare till Microsoft Edge, Google Chrome eller Mozilla Firefox.

Regeringen vill ha bättre överblick över läkemedelsförsörjningen

4 mars
Apotekare håller i läkemedelsförpackningar

För att öka hälso- och sjukvårdens beredskap och stärka tillgången till läkemedel och medicintekniska produkter vid kris får Läkemedelsverket och E-hälsomyndigheten flera uppdrag av regeringen. Bengt Mattson, Lifs expert på läkemedelsförsörjning, kommenterar satsningarna ur leverantörskedjans perspektiv.

Bland annat ska Läkemedelsverket utveckla en löpande omvärldsbevakning av tillgången på läkemedel och medicintekniska produkter för att på så sätt förebygga och hantera bristsituationer bättre. 

Båda myndigheterna får också i uppdrag att göra en förstudie så att Läkemedelsverket kan sammanställa en nationell lägesbild över tillgång, lokalisering och förbrukning av läkemedel och relevanta medicintekniska produkter i Sverige. Efter omregleringen av apoteksmarknaden 2009 har apoteken och apotekskedjorna bara information om sin egen lagerhållning och det finns ingen samlad överblick.

Bengt Mattson, Lifs expert på läkemedelsförsörjning, kommenterar uppdragen.

Lif har varit med i förberedelserna det kommande arbetet med en nationell lägesbild. Vad har varit viktigt för läkemedelsbranschen att ha med?

– Vi och övriga aktörer i läkemedelsförsörjningskedjan har samverkat med Läkemedelsverket under stora delar av pandemin; dels för att kartlägga dagens situation vad gäller tillgång och efterfrågan av läkemedel, dels hitta möjliga vägar för att bättra kunna förutse situationer där tillgång och efterfrågan inte är i balans. Regeringsuppdraget går ut på att skapa de system och övrig it-infrastruktur som behövs för att ha en nationell lägesbild.

– Viktigt ur mitt perspektiv är att den bara kan visa tillgången på läkemedel i landet utan också hälso- och sjukvårdens behov. Det är när vi ser att tillgången inte täcker efterfrågan som åtgärder måste vidtas. Det är också viktigt att informationen i ett dylikt system inte hamnar i orätta händer, både ur ett konkurrensperspektiv och ur ett säkerhetsperspektiv kopplat till det svenska totalförsvaret.

När det gäller utvecklingen av ett omvärldsbevakningssystem finns redan samverkansplattformen ADL som bildades för att förebygga läkemedelsbrist under coronapandemin där Lif är med. Vilken lucka ska omvärldsbevakningen fylla?

– Omvärldsbevakning sker inom ramen för ADL (Aktörsgemensamt dialogmöte om läkemedeltillgänglighet), men det finns såklart mängder med andra kanaler också. Hur dessa olika kanaler kan samverka, och hur vi kvalitetssäkrar informationen, är exempel på frågor som jag hoppas att uppdraget till Läkemedelsverket kan besvara.

– ADL fungerar bra, men det vore värdefullt om denna samverkan fick en tydligare struktur, kanske också en vässad reglering, och blir ett permanent verktyg i arbetet med att säkra läkemedelstillgänglighet i Sverige.

Vad kan läkemedelsbranschen bidra med i de system för bättre överblick och kontroll som nu förbereds?

– Företagen har såklart den bästa insynen i den globala försörjningskedjans produktionsplanering och störst möjlighet att påverka den. Företagen kan inte, och ska heller inte, diskutera sin produktionsplanering direkt med varandra eftersom det skulle kunna vara konkurrensbegränsade och utgöra kartellbildning. Men via Lif och andra branschorganisationer, i Sverige och internationellt, kan vi på en övergripande nivå informera om eventuella kommande bristsituationer, diskutera potentiella lösningar och meddela företagen hur behoven ser ut ur såväl kort som långt perspektiv.

Lif har länge efterlyst en bättre kontroll på lagerhållning och tillgång ute i regionerna och apoteken. Utöver de två åtgärder som regeringen nu initierat, vad anser du att de främst ska fokusera på för att säkra läkemedelsförsörjningen?

– Jag vill peka på vikten av att hälso- och sjukvården skapar verktyg för att bättre prognosticera sina behov av olika läkemedel på kort och lång sikt. Det är grundförutsättningen för en robust och hållbar sjukvård. När de kan förutse sina behov mer pricksäkert och har en bättre överblick över lagren som finns på regional nivå, på sjukhusen och på de enskilda klinikerna, vet vi på leverantörssidan tydligt vilken efterfrågan vi ska mätta.

– Läkemedelsföretagens lager i Sverige – för tre till fyra månaders normalkonsumtion – är tänkta att hantera mindre fluktuationer och variationer i efterfrågan. Större förändringar i efterfrågan kan endast mötas om det sker med god framförhållning. De förändringarna kan ofta – men inte alltid – prognosticeras genom systematiserad kartläggning av hälso- och sjukvårdens kommande behov.

Foto på kontaktpersonen
Bengt Mattson Sakkunnig policy

Expert på läkemedelstillverkning och distribution

Expert vacciner och antibiotikaresistens

Expert miljö och hållbarhet

Deltagare i Nationella läkemedelsstrategin

Kontaktperson Folkhälsomyndigheten

Hållbar utveckling
Nationella läkemedelsstrategin 3.4