Kriget i Ukraina hotar inte Sveriges läkemedelsförsörjning

Lifs expert på läkemedelsförsörjning, Bengt Mattson, följer utvecklingen noga. Han förklarar att på längre sikt är det mer oklart vad som kan ske med transporter och annat om det exempelvis blir brist på drivmedel.

– Det är också fortsatt oklart hur sanktionerna slår och vilka sektorer som kan komma att påverkas.

Hamstring av läkemedel kan skapa brist

Men precis som under första fasen av coronapandemin är den största risken för läkemedelsbrist att privatpersoner börjar hamstra produkter. Då kan det uppstå en brist trots att tillgången egentligen är god – läkemedelsföretagen har lager som täcker tre till fyra månaders förbrukning och apotekens lagerhållning räcker i cirka en månad.

Den som är orolig över att inte kunna hämta ut sitt recept kan gå in på Fass och se vilka apotek som har läkemedlet i lager. Klicka på knappen "Sök lagerstatus" på sidan för den aktuella medicinen.

Läget följs noga av alla aktörer

Lif fortsätter att övervaka läget och arbetar tätt med alla aktörer inom läkemedelsförsörjningen, berättar Bengt Mattson. Det pågår ett samarbete med europeiska kollegor och EU-kommissionen, och i Sverige finns samverkansforumet ADL (Aktörsgemensamt dialogmöte om läkemedelstillgänglighet).

– Där arbetar läkemedelsbranschen tillsammans med distributörerna, apoteken, SKR (Sveriges kommuner och landsting), hälso- och sjukvården samt alla relevanta myndigheter inom området. På så sätt kan vi förutse och hantera risker som rör tillgången på läkemedel.

Dessutom har regionerna bjudit in till en stor riskanalysövning i veckan.

– De vill i samarbete med oss leverantörer, distributörer, apotek och myndigheter göra en riskanalys för läkemedelsförsörjningen på kort och lång sikt med utgångspunkt i kriget, säger Bengt Mattson.