Mer samverkan mellan regioner och kommuner ska stärka vårdens kapacitet i kristid. Det stod klart när utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap överlämnade sitt slutbetänkande. Samverkan över alla aktörsgränser är viktigt, säger Lifs expert Bengt Mattson. Det gäller även läkemedelsförsörjningen.
Regeringen har gjort en omfattande utredning av hälso- och sjukvårdens kapacitet att hantera allvarliga kriser. I slutbetänkandet "Hälso- och sjukvårdens beredskap – struktur för ökad förmåga" som lämnades över till socialminister Lena Hallengren den 23 februari fanns flera krav på utökad samverkan mellan regioner och kommuner. De ska bland annat planera gemensamt för en fungerande vårdkedja i både kris och krig och vara skyldiga att hjälpa varandra med resurser för vård som inte kan anstå.
– Behovet och värdet av nationell samordning har tydligt visat sig under pandemin, säger Lifs expert Bengt Mattson. En nationell samverkan över alla aktörsgränser, inte bara mellan kommuner och regioner, är en förutsättning för att säkerställa en fungerande hälso- och sjukvård.
Utredningen har pågått sedan 2018. Under arbetets gång har det kommit delförslag på hur beredskapen i kris- och krigstider kan stärkas och regeringen har lagt ut flera uppdrag. Lif har lämnat svar på delbetänkandena med fokus på läkemedelsförsörjningen. Där har vi stöttat uppfattningen att läkemedelsföretagen, som har ansvar för läkemedelsförsörjningen i fredstid, även ska ha huvudansvaret i kris och krig. Att Sverige har en robust och säker läkemedelsdistribution visade sig inte minst under coronapandemin våren 2020. Då säkrades försörjningen genom de befintliga produktions- och distributionskedjorna.
Utredningen har föreslagit att lagren i det vanliga distributionsflödet ska utökas, något Lif inte ser som nödvändigt.
– Egentligen behövs ingen lagstiftning om ökade lager, säger Bengt Mattson. Dagens volymer visade sig ju till exempel vara tillräckliga under coronapandemin, ett kvitto på att systemet håller måttet. Men om leverantörerna i framtiden ska ansvara för beredskapslager är det rimligt att företagen kompenseras för sina utökade lager.
Långsiktig resiliens kräver dock en bredare ansats än ökade lager, som bara ger en kortare frist vid leveransstörningar. Verklig hållbarhet byggs bäst genom global frihandel och öppna gränser, snabbare beslutsprocesser vid exempelvis dispenser för utländska förpackningar och tydliga prognoser för åtgång och efterfrågan på läkemedel. Bengt Mattson understryker vikten av internationell samverkan.
– Försörjningen av läkemedel och annan sjukvårdsutrustning är beroende av väloljade globala handelsvägar. Inget land eller region kan idag agera helt på egen hand. Värdet av internationell samverkan visade sig tydligt i pandemin. Det var endast genom globala samarbeten som nya läkemedelsbehandlingar och vacciner mot covid-19 snabbt kunde komma till allas vår hjälp.
Det betyder dock inte att enskilda länder inte måste se över sin beredskap.
– Att vara förberedd när den internationella handeln av olika skäl hindras är en självklarhet. Det kan exempelvis gälla ökad nationell innovations- och produktionskapacitet av olika kritiska produkter – och det gäller såklart inte bara läkemedel.
Frågan om Sverige kan bli mer självförsörjande på läkemedel har också väckts och ett antal expertinstanser har utrett innovations- och produktionskapaciteten för vacciner och andra biologiska läkemedel. Kartläggningen ska vara ett stöd i planeringen av Sveriges agerande kring inhemsk produktion.
Nyligen fick Läkemedelsverket också i uppdrag att kartlägga produktionskapaciteten inom läkemedelsområdet. Det görs i samarbete med övriga Norden för att få en bild av den nordiska produktionen.
– Att Läkemedelsverket fortsätter kartläggningen av produktionskapaciteten, nu tillsammans med våra nordiska grannar, är något som Lif välkomnar. Vi ser även fram emot att Sverige agerar som en stark aktör i motsvarande arbeten inom ramen för EU-samarbetet, säger Bengt Matsson.
Expert på läkemedelstillverkning och distribution
Expert vacciner och antibiotikaresistens
Expert miljö och hållbarhet
Deltagare i Nationella läkemedelsstrategin
Kontaktperson Folkhälsomyndigheten
Hållbar utveckling
Nationella läkemedelsstrategin 3.4