Hållbar konsumtion och produktion är en del av Agenda 2030. När det gäller produktionen av läkemedel har de flesta en tydlig definition av hållbarhet, men vad innebär det i konsumtionsledet? Begreppet har ett brett omfång, konstaterar Bengt Mattson.
Du som läste min förra hållbarhetskrönika vet att mitt nyårslöfte är att avhandla FN:s 17 globala hållbarhetsmål i krönikeform under 2022. Jag inledde med mål tre, ”god hälsa och välmående”, som har den tydligaste kopplingen till läkemedelsbranschen. God hälsa är också grundläggande för att nå de andra målen, inte minst nummer 12 som handlar om hållbar konsumtion och produktion. På sajten globalamalen.se presenteras det på följande sätt:
Säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster: Hållbar konsumtion innebär inte bara miljöfördelar utan även sociala och ekonomiska fördelar såsom ökad konkurrenskraft, tillväxt på såväl den lokala som globala marknaden, ökad sysselsättning, förbättrad hälsa och minskad fattigdom. Omställning till en hållbar konsumtion och produktion av varor är en nödvändighet för att minska vår negativa påverkan på klimat, miljö och människors hälsa.
PGEU (Pharmaceutical Group of the European Union) är en europeisk förening som representerar mer än 400 000 apotekare. Nyligen anordnade de ett webbinarium om läkemedel och miljö där jag deltog. Presentationerna och paneldiskussionen visade tydligt att om vi ska minimera negativ miljöpåverkan från läkemedel behövs ansvarsfull tillverkning (dvs. hållbar produktion), ansvarsfull användning (hållbar konsumtion) och en välkontrollerad avfallshantering av överblivna läkemedel.
Hanteringen av överblivna läkemedel skiljer sig stort mellan världens kontinenter men också inom Europa. Som de flesta av er säkert vet är det svenska systemet, där man kan lämna in sina överblivna läkemedel på vilket apotek som helst, ett av världens mest effektiva. Det ska vi vara stolta över och värna.
Jag tror också att de flesta har en uppfattning om vad hållbar produktion av läkemedel är. Svaren torde inkludera minsta möjliga utsläpp av fossil koldioxid samt läkemedelssubstanser och andra kemikalier, och minsta möjliga mängd fast avfall. Detta överensstämmer väl med flera av de delmål som tillhör mål 12:
På seminariet presenterade jag olika initiativ från läkemedelsbranschen som bidrar till detta. Bland annat arbetet inom de tre europeiska läkemedelsindustriföreningarnas så kallade EPS-program (Eco-Pharmaco-Stewardship) och globala initiativ av läkemedelsföretagen såsom AMR Industry Alliance för att bekämpa antibiotikaresistens och PSCI (Pharmaceutical Supply Chain Initiative) för hållbara, transparenta leveranskedjor.
Om begreppet hållbar produktion är tydligt för de flesta är definitionen av hållbar konsumtion av läkemedel en större utmaning. Möjligtvis kan vi få vägledning från ett av delmålen i mål 12: Att människor har den information och medvetenhet som behövs för en hållbar utveckling och livsstil i harmoni med naturen.
Om vi inte bara inkluderar harmonin med naturen utan också funderar över hållbara livsstilar överlag innebär det såklart också att leva mer hälsosamt. Och där närmar vi oss de fundamentala delarna av det jag lägger in i begreppet ansvarsfull läkemedelsanvändning: genom livsstilsförändringar kan vi förebygga mycket ohälsa och sjukdom. Vi kan även förebygga ohälsa genom att ha robusta vaccinationsprogram på plats. Och en ansvarsfull läkemedelsanvändning innebär att vi gemensamt gör det vi kan för att förebygga ohälsa och att optimal läkemedelsbehandling ges till patienter för att behandla ohälsa och sjukdomar som inte har kunnat förebyggas. För såväl under- som överanvändning är i mitt tycke ett tydligt avsteg från ansvarsfull läkemedelsanvändning.
Så låt oss satsa på preventionsinsatser och förebygga det som kan förebyggas. Vi ska också säkerställa att patienter får den optimala läkemedelsbehandling de behöver. Och då gäller vårt gamla mantra ”rätt läkemedel till rätt patient, vid rätt tillfälle och i rätt dos”. Det är, tycker jag, en bra beskrivning av ansvarsfull användning av läkemedel. Och i detta arbete behöver många hjälpa till, bland annat hälso- och sjukvården såklart: Läkemedelsbehandlingen måste följas upp på individnivå för att säkerställa att patienten når sitt behandlingsmål – följsamhet till ordination är enormt viktigt. Läkemedelsgenomgångar är ett kraftfullt verktyg för att säkerställa att patienternas användning är optimal.
Det är fascinerande att se hur starkt sammanlänkade de 17 globala hållbarhetsmålen och deras 169 delmål är. Allting hänger ihop – det är den stora svårigheten och utmaningen med hållbarhetsarbetet och samtidigt det som gör arbetet så enormt spännande och tillfredsställande. Att PGEU:s diskussion om läkemedel och miljö, där de önskade mina inspel på industrins arbete för att minska miljöpåverkan, skulle leda till en krönika där jag lyfter värdet av preventionsinsatser och läkemedelsgenomgångar kanske verkar oväntat. Men i ett Agenda 2030-perspektiv är sambandskedjan självklar.
Hållbarhetsmål i krönikan: Mål 12 – hållbar konsumtion och produktion
Goda exempel: Läs om hur läkemedelsföretagen bidrar till de globala målen
Expert på läkemedelstillverkning och distribution
Expert vacciner och antibiotikaresistens
Expert miljö och hållbarhet
Deltagare i Nationella läkemedelsstrategin
Kontaktperson Folkhälsomyndigheten
Hållbar utveckling
Nationella läkemedelsstrategin 3.4