X

Din webbläsare stödjs inte längre!

Din webbläsare, Internet Explorer, är för gammal och stödjs inte längre av detta verktyg. Vänligen uppdatera din webbläsare till Microsoft Edge, Google Chrome eller Mozilla Firefox.

Nya innovationsmiljöer inom precisionsmedicin ska stärka Life Science och hälso- och sjukvård

27 september
Petriskål och pipett

Vinnova finansierar 11 innovationsmiljöer inom precisionshälsa som ska bidra till en mer förebyggande, träffsäker och jämlik hälso- och sjukvård och bidra till att stärka Sverige som Life Science-nation. Lif deltar på olika sätt i flera av initiativen.

De projekt som tilldelas medel samlar företag, vårdgivare, universitet, branschorganisationer och patientföreträdare i ett gemensamt arbete för att få fram nya och mer effektiva lösningar inom hela hälsoområdet, såväl inom prevention som inom diagnostik och behandling.

 – Bredden i de initiativ som nu finansieras av Vinnova bildar tillsammans en viktig plattform för utvecklingen av precisionshälsa men också för hela Life Science-systemet i Sverige. De innovationsmiljöer som får finansiering kommer också att bidra till att accelerera implementeringen av precisionsmedicin i hälso- och sjukvården. Ett särskilt utpekat områden i den svenska Life Science-strategin, säger Frida Lindmark, Lifs Life Science-expert.

– Att projekten spänner över hela fältet – från prevention till diagnostik och behandling – är viktigt och nödvändigt för att vi ska kunna effektivisera och utveckla hälso- och sjukvården. Innovationsmiljöerna har också samverkan som en viktig komponent, att många olika aktörer samarbetar är positivt och ur ett näringslivsperspektiv ser vi från Lif att just precisionsmedicin är ett område där vi om vi satsar kan få synergieffekter som också stärker den svenska konkurrenskraften och ökar vår attraktivitet internationellt.

Testbädd för kliniska prövningar inom cancerområdet

Ett av de projekt som Lif är med i är Test Bed Sweden for Clinical Trials and Implementation of Precision Health in Cancer Care”, som bygger vidare på tidigare Vinnovasatsningar såsom innovationsmiljön Nollvision cancer med den långsiktiga visionen att ingen ska dö till följd av cancer och Genomic Medicine Sweden som syftar till att implementera bred gensekvensering i hälso- och sjukvården.

– Genom företagsinitierade kliniska prövningar får hälso- och sjukvården kunskap om nya metoder men framför allt ges patienter i Sverige möjlighet att ta del av de nya och mer effektiva behandlingar som precisionsmedicin kan innebära. Projektet kommer att flytta fram positionerna för hur vi bedriver kliniska prövningar inte bara inom cancerområdet, något som i sin tur kan förbättra förutsättningarna för att fler läkemedelsföretag ska förlägga sina prövningar till Sverige och därigenom bidra till utvecklingen av precisionsmedicin, säger Frida Lundmark.

Förutom Lif deltar 15 olika aktörer i projektet.

Högre precision i antibiotikaanvändningen

PLATINEA är en samverkansplattform som samlar 16 aktörer från myndigheter, vården, akademi och industri i det gemensamma arbetet är att se till att de antibiotika som finns idag används på bästa sätt men också att säkerställa tillgängligheten till viktiga antibiotika som riskerar att försvinna från Sverige. PLATINEA, som koordineras av Uppsala universitet, får nu stöd av Vinnova för projektet PLATINEA 2.0, ett projekt där individanpassad användning av antibiotika ska studeras i hopp om att det kan bli ett sätt att förebygga resistens.

– Att PLATINEA kan leva vidare gör att det även i fortsättningen finns en plattform där alla aktörer, från läkemedelsbranschen till myndigheter, universiteten och vården, gemensamt kan adressera antibiotikaresistensens utmaningar säger Bengt Mattson, sakkunnig inom bland annat AMR och representant för Lif i PLATINEA.

– Vi har fått mycket gjort och nu tar vi genom PLATINEA 2.0 nästa steg. Bland annat vill vi titta på samhällsvärdet av att äldre smalspektrumsantibiotika kan fortsätta att vara tillgängliga på den lilla nordiska marknaden och hur detta värde ska prissättas. Genom tillgång till fler sorters antibiotika kan man ge rätt behandling för varje enskild patient i stället för att förskriva bredspektrumantibiotika till inte fulldiagnosticerade patienter vilket riskerar att driva på resistensutvecklingen.

Digitalisering och AI för kan öka träffsäkerheten

Sverige har god tillgång till data från register, biobanker och journalsystem. Data som kan ge stora möjligheter när det handlar om att ta fram mer träffsäkra lösningar och behandlingar. De tre innovationsmiljöer som i denna utlysning ska utveckla lösningar med hjälp av digitalisering och AI har projekt inom områdena prevention och tidig behandling av diabetes, klinisk validering av kommersiellt tillgänglig AI-programvara inom bilddiagnostik och en miljö där man ska ta fram nya AI-baserade diagnostiska lösningar baserad på bildanalys inom patologi.

Magnus Lejelöv är Lifs digitaliseringsexpert.

– Vi ser väldigt positivt på att innovationsmiljöer inom AI får finansiering och tror att möjligheten att identifiera individer med risk och möjliggöra prevention, såväl primär som sekundär, likväl som tidig behandling ger kunskap som är möjligt att skala upp till fler områden inom hälso- och sjukvården. För en digitaliseringsivrare är det också extra roligt att se hur de digitala lösningarna hänger ihop med såväl kultur som ledarskapsförändringar och att det hela görs i samverkan mellan ett brett set av aktörer.

Läs mer om alla de utvalda projekten inom satsningen på precisionsmedicin

Foto på kontaktpersonen
Frida Lundmark Sakkunnig policy

Sakkunnig policy

Foto på kontaktpersonen
Bengt Mattson Sakkunnig policy

Expert på läkemedelstillverkning och distribution

Expert vacciner och antibiotikaresistens

Expert miljö och hållbarhet

Deltagare i Nationella läkemedelsstrategin

Kontaktperson Folkhälsomyndigheten

Hållbar utveckling
Nationella läkemedelsstrategin 3.4

 

Foto på kontaktpersonen
Magnus Lejelöv Sakkunnig policy

Sakkunnig policy