X

Din webbläsare stödjs inte längre!

Din webbläsare, Internet Explorer, är för gammal och stödjs inte längre av detta verktyg. Vänligen uppdatera din webbläsare till Microsoft Edge, Google Chrome eller Mozilla Firefox.

Hållbar utveckling i läkemedelsbranschen kräver respekt för mänskliga rättigheter

24 september

Kopplingarna mellan mänskliga rättigheter, läkemedelsbranschen och sjukvården i stort är många – tillgång till adekvat vård är i sig en rättighet. Och som bolag kan läkemedelsföretagen bidra till hållbar utveckling inom näringslivet genom att stärka de mänskliga rättigheterna i leveranskedjan. Detta genom att goda arbetsvillkor med respekt för internationella konventioner är en integrerad del av arbetet.

Mänskliga rättigheter är en av de mest centrala delarna i Agenda 2030. Personligen anser jag att det är omöjligt att ens tänka sig långsiktig hållbar utveckling utan full respekt för dem. Vilka är då de mänskliga rättigheterna och hur är de kopplade till läkemedelsbranschen och hälso- och sjukvården i stort? Frågan aktualiserades i ett samtal mellan mig och Lifs vd Anders Blanck för ett litet tag sedan, när han blev inbjuden att föreläsa om ämnet på Huddinge Gymnasium.

Rätten till läkemedel och sjukvård är inte ens självklar i Sverige

Diskussionen om mänskliga rättigheter och hälso- och sjukvårdssektorn kan ha många utgångspunkter. Tillgång till adekvat vård är i sig en rättighet som jag tror att många i Sverige och resten av den utvecklade världen tar för given. Jag tror också att de flesta förstår att det ser annorlunda ut i andra delar av världen. Men värt att påtala – och något som både Lifs medlemsföretag och hälso- och sjukvården försöker adressera – är att det även finns folk i Sverige som på grund socioekonomisk utsatthet inte har tillfredsställande tillgång till värdefulla läkemedelsbehandlingar och andra insatser från vården.

Apropå tillgång till läkemedelsbehandlingar i utvecklingsvärlden vill jag återberätta en upplevelse från 2010 när jag besökte Uganda och tittade på exempel på donationsprogram inom läkemedelsbranschen. Vi besökte bland annat en skola utanför Kampala där alla elever skulle få en behandling för att förhindra ögonsjukdomen trakom. Jag måste tillstå att det var enormt frustrerande att se att det varken var bristen på vårdpersonal eller läkemedel som utgjorde den största utmaningen, utan rent vatten att svälja ner tabletten med. Tillgång på rent vatten – en förutsättning för hygien, sanitet och en god hälsa generellt – är ytterligare en rättighet som många av oss tar för given i vardagen men som är mycket begränsad i världen i stort.

Matnyttig rapport om läkemedelsbranschens insatser för hållbar sjukvård

Låt mig använda god hälsa som övergång till Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen. Det finns uppenbara kopplingar mellan målen och mänskliga rättigheter – i ärlighetens namn är det svårt att identifiera ett enda som inte knyter an till mänskliga rättigheter i dess bredaste betydelse.

Hjälp att navigera bland hållbarhetsmålen och öka förståelsen för kopplingar mellan läkemedelsbranschen, hälso- och sjukvårdssektorn och mänskliga rättigheter ges i en rapport av UN Global Compact och konsultfirman KPMG från 2016. Rapporten, som jag varmt rekommenderar er att läsa, ger exempel på hur företag inom Life Science-sektorn kan skapa värde för samhällets alla olika intressenter utifrån ett antal vård- och hälsoperspektiv och med utgångspunkt i Agenda 2030. Det handlar om arbete för en hälso- och sjukvård som är förebyggande, resilient och miljömässigt hållbar, för tillgång till vård och global hälsa.

Där finns också exempel inom varje enskilt globalt hållbarhetsmål på insatser från företagen för att bidra till uppfyllnad.

Krav på respekt för mänskliga rättigheter kan byggas in i systemen

Ett annat sätt att närma sig kopplingen mellan näringsliv och mänskliga rättigheter är FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.

De vilar på tre grundvalar som ofta sammanfattas med ”Protect, respect, remedy” (skydda, respektera, åtgärda). Det handlar om att stater har en skyldighet att respektera, skydda och förverkliga de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, att företagen med sin särskilda roll och funktion i samhället måste följa alla tillämpliga lagar och respektera de mänskliga rättigheterna och att man ska få sin sak prövad effektivt och på lämpligt sätt om rättigheterna och skyldigheterna inte respekteras.

Krav på att efterleva principerna återfinns exempelvis i den offentliga upphandlingen i Sverige. Och i många sammanhang förtydligas kraven ytterligare genom att efterlevnad av internationella arbetsorganisationen ILO:s kärnkonventioner om tvångsarbete, barnarbete, diskriminering, föreningsfrihet och organisationsrätt finns med i underlagen till läkemedelsföretagen när de deltar i en upphandling.

Ett viktigt verktyg för läkemedelsföretagen när de arbetar med mänskliga rättigheter i hela den långa leverantörskedjan – från råvaruleverantörer och tillverkare av den aktiva läkemedelssubstansen (API) till färdigt läkemedel – är PSCI (Pharmaceutical Supply Chain Initiative). Deras principer för ansvarstagande i leverantörskedjan omfattar fem perspektiv – etik och antikorruption, arbetsförhållanden, hälsa och säkerhet, miljö samt ledningssystem – som alla har direkt eller indirekt koppling till mänskliga rättigheter.

Jag är stolt över att arbeta i en sektor där mänskliga rättigheter och övriga perspektiv på hållbar utveckling utgör en integrerad del av arbetet. Det gläder mig att våra skolungdomar, studenter och lärare efterfrågar information hur det arbetet bedrivs, och – det ska jag inte sticka under stol med – att vår vd på Lif ser det som en självklarhet att ta diskussionen med ungdomarna. Agenda 2030 och hållbar utveckling är centralt för oss alla.



ILO:s åtta kärnkonventioner om tvångsarbete, barnarbete, diskriminering, föreningsfrihet och organisationsrätt

Om förenings- och organisationsfrihet

Konvention 87: Föreningsfrihet och organisationsrätt och konvention 98: Rätt att organisera sig och förhandla kollektivt

Om tvångsarbete

Konvention 29: Förbud mot tvångs- och straffarbete och konvention 105: Avskaffande av tvångsarbete

Om diskriminering

Konvention 100: Lika lön för lika arbete oavsett kön och konvention 111: Diskriminering vid anställning och yrkesutövning

Om barnarbete

Konvention 138: Minimiålder för arbete och konvention 182: Mot de värsta formerna av barnarbete

Läs mer på ILO:s webbplats 

 

Foto på kontaktpersonen
Bengt Mattson Sakkunnig policy

Expert på läkemedelstillverkning och distribution

Expert vacciner och antibiotikaresistens

Expert miljö och hållbarhet

Deltagare i Nationella läkemedelsstrategin

Kontaktperson Folkhälsomyndigheten

Hållbar utveckling
Nationella läkemedelsstrategin 3.4